{"id":1638,"date":"2022-07-16T16:33:18","date_gmt":"2022-07-16T15:33:18","guid":{"rendered":"http:\/\/samidoun-net.sonny.shared.1984.is\/sweden\/?p=1638"},"modified":"2022-07-16T22:21:11","modified_gmt":"2022-07-16T21:21:11","slug":"ghassan-kanafani-intervjuad-1972-antiimperialismen-ger-en-impuls-i-riktning-mot-socialism-sa-lange-den-inte-avbryter-sin-kamp","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/ghassan-kanafani-intervjuad-1972-antiimperialismen-ger-en-impuls-i-riktning-mot-socialism-sa-lange-den-inte-avbryter-sin-kamp\/","title":{"rendered":"Ghassan Kanafani intervjuad 1972: ”Antiimperialismen ger en impuls i riktning mot socialism s\u00e5 l\u00e4nge den inte avbryter sin kamp”"},"content":{"rendered":"\n

Kanafani: om barndom, litteratur, marxism, fronten och Al-Hadaf<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Med anledning av att ett halvt sekel har g\u00e5tt sedan Kanafani l\u00f6nnm\u00f6rdades publicerar vi en \u00f6vers\u00e4ttning av hans intervju med Palestinian Affairs<\/em> (nummer 36) fr\u00e5n juli 1974. (Ursprungligen publicerad p\u00e5 arabiska p\u00e5 Romman: https:\/\/www.rommanmag.com\/view\/posts\/postDetails?id=6495<\/a>). Den engelska \u00f6vers\u00e4ttningen<\/a> har gjorts av Samidoun Spanien<\/a>.<\/em><\/p>\n\n\n\n

En intervju som publiceras nu f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen: Med martyren Ghassan Kanafani.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Palestinian Affairs<\/em> har f\u00e5tt tillg\u00e5ng till ett opublicerat privat samtal, som f\u00f6rdes av en schweizisk f\u00f6rfattare som var specialist p\u00e5 Ghassan Kanafanis litteratur, i fulltext. Intervjun genomf\u00f6rdes bara n\u00e5gra veckor f\u00f6re mordet p\u00e5 den palestinska motst\u00e5ndsr\u00f6relsens martyr, och den utgjorde s\u00e5 sm\u00e5ningom en del av f\u00f6rfattarens akademiska studie om Ghassan Kanafanis litter\u00e4ra verk.<\/p>\n\n\n\n

Ghassan, kan du ber\u00e4tta n\u00e5got om din personliga erfarenheter?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Jag tror att min ber\u00e4ttelse speglar en mycket traditionell palestinsk bakgrund. Jag l\u00e4mnade Palestina n\u00e4r jag var elva \u00e5r gammal och jag kom fr\u00e5n en medelklassfamilj. Min far var advokat och jag studerade i en fransk missionsskola. Pl\u00f6tsligt kollapsade denna medelklassfamilj och vi blev flyktingar, och min far slutade omedelbart att arbeta p\u00e5 grund av sina djupa klassr\u00f6tter. Att forts\u00e4tta arbeta efter att vi l\u00e4mnat Palestina var inte l\u00e4ngre meningsfullt f\u00f6r honom. Det skulle ha tvingat honom att \u00f6verge sin sociala klass och flytta till en l\u00e4gre klass. Detta \u00e4r inte l\u00e4tt. Vad g\u00e4ller oss b\u00f6rjade vi arbeta som barn och ton\u00e5ringar f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rja familjen. Jag kunde forts\u00e4tta min utbildning p\u00e5 egen hand genom mitt arbete som l\u00e4rare i en av grundskolorna i byn, vilket inte kr\u00e4ver h\u00f6ga akademiska kvalifikationer. Det var en logisk start, eftersom det hj\u00e4lpte mig att forts\u00e4tta studera och avsluta gymnasiet under tiden. D\u00e4refter skrev jag in mig p\u00e5 universitetet [Damaskus universitet], p\u00e5 institutionen f\u00f6r arabisk litteratur, i tre \u00e5r, varefter jag avskedades av politiska sk\u00e4l. D\u00e4refter \u00e5kte jag till Kuwait, d\u00e4r jag stannade i sex \u00e5r. D\u00e4r b\u00f6rjade jag l\u00e4sa och skriva.<\/p>\n\n\n\n

Min politiska karri\u00e4r b\u00f6rjade 1952, n\u00e4r jag var fjorton eller femton \u00e5r gammal. Samma \u00e5r, eller 1953, tr\u00e4ffade jag doktor George Habash av en slump i Damaskus f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen. Jag arbetade som korrekturl\u00e4sare p\u00e5 ett tryckeri. Jag minns inte vem som presenterade mig f\u00f6r Al-Hakim, men min relation med honom b\u00f6rjade vid den tidpunkten. Jag ansl\u00f6t mig omedelbart till Arabiska nationalistiska r\u00f6relsen och d\u00e4rmed b\u00f6rjade mitt politiska liv. Under min vistelse i Kuwait var jag politiskt aktiv inom Arabiska nationalistiska r\u00f6relsen, som nu representeras av en betydande minoritet i den kuwaitiska regeringen. \u00c5r 1960 blev jag ombedd att flytta till Libanon f\u00f6r att arbeta med partiets tidning. \u00c5r 1967 ombads jag att arbeta med Folkfronten f\u00f6r Palestinas befrielse, som \u00e4r den palestinska grenen av Arabiska nationalistiska r\u00f6relsen. \u00c5r 1969 b\u00f6rjade jag arbeta p\u00e5 tidningen Al-Hadaf, d\u00e4r jag forts\u00e4tter att arbeta.<\/p>\n\n\n\n

B\u00f6rjade du skriva som ett resultat av dina studier i arabisk litteratur?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Nej, jag tror att mitt intresse f\u00f6r arabisk litteratur b\u00f6rjade f\u00f6re mina studier. Jag misst\u00e4nker att mitt intresse var resultatet av ett komplex, om jag minns r\u00e4tt. Innan vi l\u00e4mnade Palestina studerade jag i en fransk missionsskola, som jag n\u00e4mnde tidigare. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00e4rskade jag inte det arabiska spr\u00e5ket som en arab. Detta orsakade mig en hel del problem. Mina v\u00e4nner gjorde alltid narr av mig eftersom jag inte var bra p\u00e5 arabiska. Denna uppfattning var inte tydlig n\u00e4r vi var i Palestina p\u00e5 grund av min sociala klass. Men n\u00e4r vi l\u00e4mnade Palestina tillh\u00f6rde mina v\u00e4nner en annan social klass och m\u00e4rkte genast att min arabiska var d\u00e5lig och att jag tog till utl\u00e4ndska uttryck i mina samtal, och d\u00e4rf\u00f6r koncentrerade jag mig p\u00e5 det arabiska spr\u00e5ket f\u00f6r att hantera mitt problem. Detta var f\u00f6rmodligen 1954. Jag tror att jag br\u00f6t benet det \u00e5ret i en olycka. Jag var tvungen att ligga i s\u00e4ngen i sex m\u00e5nader. Det var d\u00e5 jag b\u00f6rjade l\u00e4sa arabiska p\u00e5 allvar.<\/p>\n\n\n\n

Jag tror att vi kan peka p\u00e5 m\u00e5nga exempel genom historien p\u00e5 m\u00e4nniskor som har ”f\u00f6rlorat” sitt spr\u00e5k och d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ker \u00e5terf\u00e5 det. Tror du att denna process utvecklar en person politiskt?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Jag vet inte. Det kan vara s\u00e5. N\u00e4r det g\u00e4ller mig personligen blev jag politiserad p\u00e5 ett annat s\u00e4tt. Jag blev tidigt involverad i politiken eftersom vi bodde i l\u00e4gret. Jag hade allts\u00e5 direkt kontakt med palestinierna och deras problem genom den sorgliga och k\u00e4nslom\u00e4ssiga atmosf\u00e4r som jag upplevde som barn. Det var inte sv\u00e5rt f\u00f6r mig att uppt\u00e4cka min omgivnings politiska r\u00f6tterna d\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r jag b\u00f6rjade undervisa m\u00f6tte jag stora sv\u00e5righeter med de barn som jag undervisade i l\u00e4gret. Jag blev alltid arg n\u00e4r jag s\u00e5g ett barn som sov i klassrummet. Sedan kom jag helt enkelt p\u00e5 varf\u00f6r: Dessa barn arbetade p\u00e5 natten och s\u00e5lde godis eller tuggummi eller n\u00e5got liknande p\u00e5 biograferna och p\u00e5 gatorna. Naturligtvis kom de v\u00e4ldigt tr\u00f6tta till lektionen. En s\u00e5dan situation f\u00f6r omedelbart personen till roten av problemet. Det stod klart f\u00f6r mig att barnets s\u00f6mnighet inte var ett resultat av hans f\u00f6rakt f\u00f6r mig eller hans hat mot utbildning, precis som det inte hade n\u00e5got att g\u00f6ra med min v\u00e4rdighet som l\u00e4rare, utan att det bara var en \u00e5terspegling av ett politiskt problem.<\/p>\n\n\n\n

Din l\u00e4rarerfarenhet bidrog allts\u00e5 till att utveckla din sociala och politiska medvetenhet.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Ja, och jag minns att det h\u00e4nde en dag direkt. Som du vet undervisar l\u00e4rare i grundskolan i alla \u00e4mnen, inklusive teckning, aritmetik, engelska, arabiska och andra \u00e4mnen. En dag f\u00f6rs\u00f6kte jag l\u00e4ra barnen att rita ett \u00e4pple och en banan enligt den kursplan som godk\u00e4nts av den syriska regeringen, eftersom jag undervisade d\u00e4r och d\u00e4rf\u00f6r var tvungen att h\u00e5lla mig till boken. Och i det \u00f6gonblicket, n\u00e4r jag f\u00f6rs\u00f6kte rita dessa tv\u00e5 bilder p\u00e5 tavlan s\u00e5 gott jag kunde, k\u00e4nde jag en k\u00e4nsla av fr\u00e4mlingskap, av att inte h\u00f6ra hemma, och jag minns v\u00e4l att jag i det \u00f6gonblicket k\u00e4nde att jag var tvungen att g\u00f6ra n\u00e5got, f\u00f6r jag ins\u00e5g, innan jag ens hade sett p\u00e5 barnen som satt bakom mig, att de aldrig hade sett ett \u00e4pple eller en banan. S\u00e5 dessa saker var det sista som intresserade dem. Det fanns ingen koppling mellan dem och dessa tv\u00e5 bilder. I sj\u00e4lva verket var f\u00f6rh\u00e5llandet mellan deras k\u00e4nslor och dessa teckningar anstr\u00e4ngt, inte bra. Det var en avg\u00f6rande v\u00e4ndpunkt, eftersom jag minns just det \u00f6gonblicket tydligt bland alla h\u00e4ndelser i mitt liv. D\u00e4rf\u00f6r raderade jag teckningarna fr\u00e5n tavlan och bad barnen att rita l\u00e4gret. N\u00e5gra dagar senare, n\u00e4r inspekt\u00f6ren kom till skolan, sa han att jag hade avvikit fr\u00e5n det av regeringen fastst\u00e4llda programmet, vilket skulle tyda p\u00e5 att jag var en misslyckad l\u00e4rare. Att jag var tvungen att f\u00f6rsvara mig sj\u00e4lv ledde mig direkt till den palestinska saken. Att ackumulera sm\u00e5 steg som dessa driver m\u00e4nniskor att fatta beslut som kommer att pr\u00e4gla hela deras liv.<\/p>\n\n\n\n

Som kommentar till denna punkt tror jag att n\u00e4r en \u00e4gnar sig \u00e5t konst, som socialist i alla fall, kopplar en konsten direkt till de sociala, politiska och ekonomiska omr\u00e5dena. Du ber\u00f6rde detta genom att rita ett \u00e4pple och en banan. Men n\u00e4r det g\u00e4ller dina skrifter, \u00e4r dessa verk relaterade till din verklighet och den nuvarande situationen, eller h\u00e4rr\u00f6r de fr\u00e5n det [litter\u00e4ra] arvet?<\/p>\n\n\n\n

Min f\u00f6rsta novell gavs ut 1956 och hette ”En ny sol”. Den handlar om en pojke i Gaza. N\u00e4r jag g\u00e5r igenom alla de ber\u00e4ttelser som jag hittills har skrivit om Palestina st\u00e5r det klart f\u00f6r mig att varje ber\u00e4ttelse \u00e4r direkt eller indirekt kopplad, med en tunn eller fast tr\u00e5d, till mina personliga erfarenheter i livet. Min skrivstil utvecklades dock fullt ut under perioden mellan 1956 och 1960 eller, mer specifikt, under 1962. Till en b\u00f6rjan skrev jag om Palestina som ett problem i sig sj\u00e4lvt, liksom om palestinska barn, om palestinier som m\u00e4nniskor, om palestinska f\u00f6rhoppningar, som i sig sj\u00e4lva \u00e4r separata saker fr\u00e5n v\u00e5r oberoende och sj\u00e4lvst\u00e4ndiga v\u00e4rld, som oundvikliga palestinska fakta. Sedan stod det klart f\u00f6r mig att jag i Palestina s\u00e5g en fullst\u00e4ndig symbol f\u00f6r m\u00e4nniskan. N\u00e4r jag skriver om en palestinsk familj skriver jag faktiskt om en m\u00e4nsklig erfarenhet. Det finns ingen h\u00e4ndelse i v\u00e4rlden som inte finns representerad i den palestinska tragedin. N\u00e4r jag skildrar palestiniernas el\u00e4nde ser jag i sj\u00e4lva verket palestinierna som en symbol f\u00f6r el\u00e4nde i hela v\u00e4rlden. Och en kan s\u00e4ga att Palestina representerar hela v\u00e4rlden i mina ber\u00e4ttelser. [Litteraturkritikern] kan nu m\u00e4rka att mina ber\u00e4ttelser inte bara handlar om den palestinska [individen] och hans problem, utan ocks\u00e5 om den m\u00e4nskliga tillvaron hos en m\u00e4nniska som lider av dessa problem. Men kanske \u00e4r dessa problem mer utkristalliserade i palestiniers liv.<\/p>\n\n\n\n

Har din litter\u00e4ra utveckling f\u00f6ljt med din politiska utveckling?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Ja. Jag vet faktiskt inte vilken som f\u00f6regick den andra. I f\u00f6rrg\u00e5r tittade jag p\u00e5 en av mina ber\u00e4ttelser som producerades som film. Jag skrev denna ber\u00e4ttelse 1961. Jag s\u00e5g filmen med ett nytt perspektiv, eftersom jag pl\u00f6tsligt uppt\u00e4ckte att dialogen mellan huvudpersonerna, deras tankeg\u00e5ngar, deras [sociala] klass, deras str\u00e4vanden och deras r\u00f6tter vid den tiden uttryckte avancerade begrepp i mitt politiska t\u00e4nkande. [S\u00e5] jag kan s\u00e4ga att min personlighet som romanf\u00f6rfattare var mer utvecklad \u00e4n min personlighet som politisk akt\u00f6r, inte tv\u00e4rtom, och det \u00e5terspeglas i min analys och f\u00f6rst\u00e5else av samh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5terspeglar ditt skrivande en analys av ditt samh\u00e4lle, eller f\u00e4rgar du ocks\u00e5 dina analyser p\u00e5 ett k\u00e4nslom\u00e4ssigt s\u00e4tt?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Jag antar att mina ber\u00e4ttelser bygger p\u00e5 en k\u00e4nslom\u00e4ssig situation fr\u00e5n b\u00f6rjan. Men en kan s\u00e4ga att mitt skrivande b\u00f6rjade spegla verkligheten fr\u00e5n b\u00f6rjan av sextiotalet. Min observation av denna verklighet och mitt skrivande om den ledde mig till en ordentlig analys. Mina ber\u00e4ttelser i sig saknar analys. De f\u00f6rt\u00e4ljer dock om hur ber\u00e4ttelsens huvudpersoner agerar, om besluten de fattar, om sk\u00e4len som motiverar dem att fatta dessa beslut, om m\u00f6jligheten att kristallisera dessa beslut osv. I mina romaner uttrycker jag verkligheten, s\u00e5 som jag f\u00f6rst\u00e5r den, utan analys. Vad g\u00e4ller vad jag menade med att s\u00e4ga att mina ber\u00e4ttelser var mer utvecklade [\u00e4n mina politiska \u00e5sikter], berodde det p\u00e5 min uppriktiga f\u00f6rv\u00e5ning n\u00e4r jag f\u00f6ljde karakt\u00e4rernas utveckling i den ber\u00e4ttelse som jag s\u00e5g som film och som jag inte hade l\u00e4st p\u00e5 n\u00e5gra \u00e5r. Jag blev f\u00f6rv\u00e5nad n\u00e4r jag [\u00e5terigen] lyssnade p\u00e5 mina karakt\u00e4rers dialoger om sina problem och kunde j\u00e4mf\u00f6ra deras dialoger med de politiska artiklar som jag hade skrivit under samma tidsperiod och s\u00e5g att ber\u00e4ttelsens huvudpersoner analyserade saker och ting p\u00e5 ett djupare och mer korrekt s\u00e4tt \u00e4n mina politiska artiklar.<\/p>\n\n\n\n

Du n\u00e4mnde att du b\u00f6rjade ditt politiska arbete genom att g\u00e5 med i Arabiska nationalistiska r\u00f6relsen samma dag som du tr\u00e4ffade Habash 1953. N\u00e4r omfamnade du socialistiska principer [d\u00e5]? Arabiska nationalistiska r\u00f6relsen var inte en socialistisk r\u00f6relse fr\u00e5n b\u00f6rjan.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Nej, det var den inte. Arabiska nationalistiska r\u00f6relsen var [riktad] mot kolonialism, imperialism och reaktion\u00e4ra r\u00f6relser. Den hade ingen ideologisk linje vid den tiden. R\u00f6relsen antog dock en egen socialistisk linje under de \u00e5r den existerade. Antiimperialismen ger en impuls i riktning mot socialism s\u00e5 l\u00e4nge den inte avbryter sin kamp och kommer \u00f6verens med imperialismen. Om det h\u00e4nder kommer denna r\u00f6relse inte att kunna bli en socialistisk r\u00f6relse. Men om en forts\u00e4tter att k\u00e4mpa [\u00e4r det naturligt] att [den antiimperialistiska] r\u00f6relsen kommer att utvecklas till en socialistisk st\u00e5ndpunkt. De arabiska nationalisterna ins\u00e5g detta faktum i slutet av 1950-talet. De ins\u00e5g att de inte kunde vinna kriget mot imperialismen om de inte f\u00f6rlitade sig p\u00e5 vissa [sociala] klasser: de klasser som k\u00e4mpar mot imperialismen inte bara f\u00f6r sin v\u00e4rdighet, utan f\u00f6r sin f\u00f6rs\u00f6rjning. Och det var denna [v\u00e4g] som skulle leda direkt till socialismen.<\/p>\n\n\n\n

Men i v\u00e5rt samh\u00e4lle och v\u00e5r r\u00f6relse [Arabiska nationalistiska r\u00f6relsen] var vi mycket k\u00e4nsliga mot marxist-leninistiska [principer], och denna st\u00e5ndpunkt var inte ett resultat av v\u00e5r fientlighet mot socialismen, utan ett resultat av de misstag som de kommunistiska partierna i arabv\u00e4rlden gjort. D\u00e4rf\u00f6r var det mycket sv\u00e5rt f\u00f6r Arabiska nationalistiska r\u00f6relsen att anta marxism-leninismen innan 1964. Men 1967, n\u00e4rmare best\u00e4mt i juli, anammade Folkfronten marxism-leninismens [principer] och var d\u00e4rmed den enda [fronten] inom Arabiska nationalistiska r\u00f6relsen som tog ett s\u00e5dant steg. Arabiska nationalistiska r\u00f6relsen bytte namn till Socialistiska arbetarpartiet. N\u00e4r det g\u00e4ller dess palestinska gren kallades den f\u00f6r ”Folkfronten”. Detta \u00e4r naturligtvis en f\u00f6renkling av problemet. Vi hade utvecklats inom Arabiska nationalistiska r\u00f6relsen. Det fanns en st\u00e4ndig kamp inom r\u00f6relsen mellan den s\u00e5 kallade h\u00f6gern och v\u00e4nstern. I varje omg\u00e5ng var v\u00e4nstern vinnare eftersom v\u00e5r st\u00e5ndpunkt om antiimperialism och reaktion\u00e4ra attityder var b\u00e4ttre [\u00e4n h\u00f6gerns st\u00e5ndpunkt]. Detta resulterade i att marxism-leninismen antogs.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r egen del minns jag nu inte om min st\u00e5ndpunkt i de konflikter som uppstod inom fronten lutade \u00e5t h\u00f6ger eller v\u00e4nster, eftersom gr\u00e4nsen mellan h\u00f6ger och v\u00e4nster inte var \u00e5tskild d\u00e5 som den \u00e4r nu, vilket till exempel f\u00f6rekommer i de utvecklade politiska partierna. Men jag kan s\u00e4ga att Arabiska nationalistiska r\u00f6relsen inneh\u00f6ll en del unga element, d\u00e4ribland jag sj\u00e4lv, som gjorde narr av de gamlas k\u00e4nslighet mot kommunism. Naturligtvis var vi inte kommunister p\u00e5 den tiden och vi var inte f\u00f6r kommunism. V\u00e5r k\u00e4nslighet mot kommunism var dock mindre \u00e4n de \u00e4ldres. F\u00f6ljaktligen spelade den nya generationen en ledande roll i utvecklingen av Arabiska nationalistiska r\u00f6relsen till en marxist-leninistisk r\u00f6relse. Den viktigaste faktorn f\u00f6r detta var det faktum att majoriteten av medlemmarna i Arabiska nationalistiska r\u00f6relsen tillh\u00f6rde den fattiga klassen. Vad g\u00e4ller medlemmar som tillh\u00f6rde sm\u00e5bourgeoisin eller storbourgeoisin var deras antal begr\u00e4nsat. De fortsatte inte heller med denna r\u00f6relse, utan l\u00e4mnade den inom tv\u00e5 \u00e5r efter att de anslutit sig till den. Nya medlemmar [fr\u00e5n dessa klasser] ansl\u00f6t sig ocks\u00e5, som sedan l\u00e4mnade den i sin tur [kort d\u00e4refter]. D\u00e4remot de fattiga klasserna fortsatte och utgjorde snart en tvingande kraft inom Arabiska nationalistiska r\u00f6relsen.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r b\u00f6rjade du studera marxism-leninism? Minns du det?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Jag tror inte att min egen erfarenhet i detta avseende \u00e4r traditionell. F\u00f6r det f\u00f6rsta var jag och \u00e4r fortfarande en beundrare av sovjetiska f\u00f6rfattare. Min beundran f\u00f6r dem var dock absolut vid den tiden, vilket hj\u00e4lpte mig att bryta isen mellan mig och marxismen. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt exponerades jag tidigt f\u00f6r marxismen genom mina l\u00e4sningar och min beundran f\u00f6r sovjetiska f\u00f6rfattare. F\u00f6r det andra var min systers make en framst\u00e5ende kommunistledare. Min syster gifte sig 1952 och hennes man p\u00e5verkade mitt liv i det tidiga skedet. N\u00e4r jag \u00e5kte till Kuwait bodde jag dessutom tillsammans med ytterligare sex ungdomar i ett hus och n\u00e5gra veckor efter min ankomst fick jag reda p\u00e5 att de h\u00f6ll p\u00e5 att bilda en kommunistcell. S\u00e5 jag b\u00f6rjade l\u00e4sa om marxismen p\u00e5 ett mycket tidigt stadium. Jag vet inte hur mycket jag absorberade p\u00e5 den tiden och i det stadiet, d\u00e5 jag stod under inflytande av Arabiska nationalistiska r\u00f6relsens k\u00e4nslor. Jag kan inte m\u00e4ta min f\u00f6rst\u00e5else eller uppfattning av det material jag l\u00e4ste. Inneh\u00e5llet var dock inte fr\u00e4mmande f\u00f6r mig.<\/p>\n\n\n\n

Det kan ha varit dessa tidiga influenser som f\u00f6rde dina [tidiga] ber\u00e4ttelser fram\u00e5t [i f\u00f6rh\u00e5llande till dina politiska id\u00e9er vid den tiden]. Jag tror att dina l\u00e4sningar av sovjetlitteratur och dina kontakter med marxister \u00e5terspeglades i ditt skrivande.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Jag tror inte att dessa faktorer har f\u00f6retr\u00e4de. Jag tror att det st\u00f6rsta inflytandet p\u00e5 mitt skrivande beror p\u00e5 sj\u00e4lva verkligheten: vad jag ser, mina v\u00e4nners erfarenheter, sl\u00e4ktingar, br\u00f6der och systrar och elever, mitt liv i l\u00e4gren med fattigdom och el\u00e4nde. Det \u00e4r dessa faktorer som har p\u00e5verkat mig. Kanske berodde min f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r sovjetlitteraturen p\u00e5 att den uttrycker, analyserar, behandlar och beskriver det som jag faktiskt s\u00e5g. Min beundran forts\u00e4tter naturligtvis. Jag vet dock inte om sovjetlitteraturen hade ett inflytande p\u00e5 mitt skrivande. Jag vet inte hur stor denna p\u00e5verkan \u00e4r. Jag f\u00f6redrar i st\u00e4llet att s\u00e4ga att den f\u00f6rsta effekten inte beror p\u00e5 den, utan p\u00e5 sj\u00e4lva verkligheten. Alla karakt\u00e4rer i mina romaner inspirerades av verkligheten, som gav mig styrka; och inte av fantasin. Inte heller valde jag mina hj\u00e4ltar av konstn\u00e4rliga [litter\u00e4ra] sk\u00e4l. De kom alla fr\u00e5n l\u00e4gret, inte utifr\u00e5n. N\u00e4r det g\u00e4ller de konstn\u00e4rliga karakt\u00e4rerna i mina f\u00f6rsta ber\u00e4ttelser var de alltid onda. Och det beror p\u00e5 [min erfarenhet av] mina underordnade p\u00e5 jobbet. S\u00e5 sj\u00e4lva livet hade det st\u00f6rsta inflytandet [p\u00e5 mitt skrivande].<\/p>\n\n\n\n

Du tillh\u00f6rde medelklassen, men ansl\u00f6t dig till proletariatet som barn.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Ja, naturligtvis \u00e4r min bakgrund kopplad till medelklassen eftersom min far tillh\u00f6rde medelklassen innan vi \u00e5kte till Syrien som flyktingar. Och min familjs anknytning till sina [klass]r\u00f6tter var avl\u00e4gsen fr\u00e5n verkligheten som inte hade n\u00e5gon koppling till dessa r\u00f6tter. Och vi barn fick betala priset f\u00f6r denna mots\u00e4ttning [mellan det f\u00f6rflutna och verkligheten]. D\u00e4rf\u00f6r blev mitt f\u00f6rh\u00e5llande [till medlemmar av min klass] aggressivt i st\u00e4llet f\u00f6r v\u00e4nskapligt. Jag kommer inte att l\u00e5tsas att jag har anslutit mig till proletariatet. Jag var inte en riktig prolet\u00e4r, men jag ansl\u00f6t mig till det som vi p\u00e5 v\u00e5rt spr\u00e5k kallar ”lumpenproletariatet”, vars medlemmar inte ing\u00e5r i produktionsapparaten, de [lever] i proletariatets marginaler. Men sedan hj\u00e4lpte det mig naturligtvis att f\u00f6rst\u00e5 proletariatets ideologi, men jag kan inte s\u00e4ga att jag var en del av proletariatet vid den tiden.<\/p>\n\n\n\n

Du kunde dock fr\u00e5n b\u00f6rjan se verkligheten ur de f\u00f6rtrycktas perspektiv.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Ja, det kan en s\u00e4ga. Mitt koncept var dock inte utkristalliserat p\u00e5 ett vetenskapligt, analytiskt s\u00e4tt, utan var [helt enkelt ett uttryck f\u00f6r] ett k\u00e4nslom\u00e4ssigt tillst\u00e5nd.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e5t oss nu g\u00e5 tillbaka till 1967, d\u00e5 ”Folkfronten f\u00f6r Palestinas befrielse” f\u00f6ddes. Vilka var organisationens uppfattningar och vilka var sk\u00e4len till att skapa en ny organisation?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Som du vet var Folkfronten ingen ny organisation. Den \u00e4r i huvudsak den palestinska grenen av Arabiska nationalistiska r\u00f6relsen, som jag var medlem i. Den utvecklades f\u00f6rst genom medlemmar i r\u00f6relsen 1967. Vi skapade ”Folkfronten” eftersom arabv\u00e4rlden [tog] plats i [det politiska rummets] centrum. Den palestinska grenen av Arabiska nationalistiska r\u00f6relsen har ocks\u00e5 expanderat mycket och det har skett f\u00f6r\u00e4ndringar i dess ledning och i medlemmarnas mentalitet. S\u00e5 vi ansl\u00f6t oss till Folkfronten. Sj\u00e4lvklart gick jag personligen med i Fronten eftersom jag anser att Fronten som parti representerar ett relativt avancerat stadium av de andra [politiska] organisationerna p\u00e5 det palestinska arbetsf\u00e4ltet. Jag tror att jag kan f\u00f6rverkliga mina framtida visioner genom denna organisation. Detta \u00e4r den fr\u00e4msta anledningen till att jag gick med i Folkfronten.<\/p>\n\n\n\n

Hur ser du p\u00e5 din roll som chefredakt\u00f6r f\u00f6r tidningen ”Al-Hadaf” i denna organisation, och kan du ber\u00e4tta n\u00e5got om dess metod f\u00f6r massmobilisering?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Jag \u00e4r medlem i denna organisation, som i sj\u00e4lva verket \u00e4r ett parti som har sitt eget interna system och sin egen politiska strategi. Det har ocks\u00e5 en organisations- och ledarskapsstrategi som bygger p\u00e5 grundl\u00e4ggande demokratiska principer. N\u00e4r ledningen tilldelar mig denna s\u00e4rskilda position m\u00e5ste jag d\u00e4rf\u00f6r fullf\u00f6lja ett s\u00e4rskilt program. Jag \u00e4r medlem i Folkfrontens centrala informationskommitt\u00e9. Al Hadaf \u00e4r en del av Frontens mediestruktur, enligt v\u00e5r uppfattning om medierna som inte \u00e4r begr\u00e4nsad till propaganda utan str\u00e4cker sig l\u00e4ngre \u00e4n till utbildning osv. Jag \u00e4r inte ansvarig f\u00f6r Al Hadaf. Uppgiften \u00e4r anf\u00f6rtrodd \u00e5t den centrala mediekommitt\u00e9n, och jag f\u00f6retr\u00e4der denna kommitt\u00e9 i tidningen. I praktiken m\u00e5ste jag ta hand om den organisatoriska aspekten av denna institution (Al Hadaf), men vi har en kommitt\u00e9 som l\u00e4ser och utv\u00e4rderar Al Hadaf, skriver artiklar och diskuterar ledare. Inom Fronten finns det tio liknande institutioner och avdelningar. V\u00e5r institution \u00e4r kanske mindre \u00e4n de \u00f6vriga. Det finns dock cirklar inom Folkfronten som bedriver social och politisk verksamhet inne i l\u00e4gren. Vi har ocks\u00e5 de som arbetar i den milit\u00e4ra kampen och i andra l\u00e4ger. Var och en av oss \u00e4r en integrerad del av varandra. De som arbetar p\u00e5 det organisatoriska omr\u00e5det, dvs. med att organisera konferenser, utbildningsprogram, m\u00f6ten och kontakter med massorna, har naturligtvis nytta av v\u00e5r tidning f\u00f6r att uttrycka Folkfrontens st\u00e5ndpunkt. De r\u00e5dfr\u00e5gar oss ocks\u00e5 n\u00e4r det g\u00e4ller massorna. Som ett resultat av dessa dynamiska relationer mellan dem genomf\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r alla cirklar tillsammans en kampanj f\u00f6r massmobilisering.<\/p>\n\n\n\n

Kan du ber\u00e4tta n\u00e5got om sj\u00e4lva tidningen?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Arbetet [med tidningen] \u00e4r mycket stressigt. Det \u00e4r s\u00e5 jag k\u00e4nner mig nu n\u00e4r jag \u00e4r klar med veckans nummer. Jag k\u00e4nner mig utmattad och det \u00e4r hemskt f\u00f6r n\u00e5gon att arbeta f\u00f6r en tidning som denna. N\u00e4r en avslutar den sista meningen i \u00e4nnu ett nummer st\u00e5r en pl\u00f6tsligt inf\u00f6r tjugo tomma sidor att fylla. Dessutom diskuteras varje rad, rubrik och bild i tidningen av Frontens [medlemmar], och minsta misstag \u00f6vervakas. Tidningen \u00e4r d\u00e5 f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r kritik och att arbeta med den \u00e4r inte som att arbeta med en vanlig tidning. I den vanliga tidningen \u00e4r det bara att g\u00f6ra sitt arbete, men i v\u00e5r tidning diskuteras de minsta detaljerna av [olika kretsar inom Fronten] som l\u00e4ser dem noggrant. S\u00e5 det \u00e4r mycket sv\u00e5rt f\u00f6r en person att g\u00f6ra ett sammanh\u00e4ngande arbete inf\u00f6r denna stora domstol, som best\u00e5r av [andra] medlemmar i Fronten. S\u00e5 en k\u00e4nner att en m\u00e5ste arbeta h\u00e5rdare.<\/p>\n\n\n\n

Dessutom lever vi nu i ett utvecklingsland. I motst\u00e5ndsr\u00f6relsen, och i en organisation som v\u00e5r, f\u00f6rs\u00f6ker varje avdelning att locka till sig \u201cfolk\u201d med talanger och kompetenser, hur obetydliga de \u00e4n \u00e4r, f\u00f6r att kunna utf\u00f6ra arbetet som kr\u00e4vs, eftersom arbetets slutf\u00f6rande och genomf\u00f6randet av de program som tilldelats en \u00e4r viktiga f\u00f6r individen. Vi p\u00e5 Al Hadaf har ett litet antal anst\u00e4llda, och n\u00e4r vi ber fronten att tilldela oss fler anst\u00e4llda \u00e4r svaret vi f\u00e5r: ”Ge oss tv\u00e5 eller tre av era anst\u00e4llda f\u00f6r att undervisa gr\u00e4sr\u00f6tterna, f\u00f6r att arbeta med gr\u00e4sr\u00f6tterna \u00e4r viktigare \u00e4n att arbeta p\u00e5 tidningen”. S\u00e5 vi f\u00f6rblir tysta, f\u00f6r att de inte ska ta anst\u00e4llda fr\u00e5n oss. Det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r andra att tro att endast tre personer arbetar med Al Hadaf. Den h\u00e4r situationen har funnits i tre \u00e5r. Ibland f\u00e5r vi [extra] hj\u00e4lp av en fj\u00e4rde person, men sedan l\u00e4mnar den personen oss och vi f\u00e5r en ny, och historien upprepar sig.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 m\u00e5ste en arbeta dag och natt.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Ja. Jag tror inte att n\u00e5gon av kollegorna arbetar mindre \u00e4n 13-14 timmar om dagen. Och det \u00e4r utan uppeh\u00e5ll, utan semester och utan n\u00e5d fr\u00e5n kritik. M\u00e4nniskor i v\u00e5r organisation, i regeringen och i andra tidningar har kritiserat oss.<\/p>\n\n\n\n

Anser du att Al-Hadaf \u00e4r en progressiv tidning, och tycker du att den l\u00e4ses som en progressiv tidning ur en teoretisk politisk synvinkel?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Ja, och jag tror ocks\u00e5 att det skapar ett problem. Jag f\u00f6rs\u00f6ker inte ber\u00f6mma tidningen, men det \u00e4r mycket sv\u00e5rt att uttrycka djupa politiska och teoretiska id\u00e9er p\u00e5 ett enkelt s\u00e4tt. F\u00e5 m\u00e4nniskor har den f\u00f6rm\u00e5gan. I Folkfronten har vi tv\u00e5 personer som kan uttrycka djupa tankar p\u00e5 ett enkelt s\u00e4tt som alla som l\u00e4ser dem kan f\u00f6rst\u00e5. En av dem \u00e4r George Habash. Den andra \u00e4r en av de milit\u00e4ra ledarna som skrivit underbara stycken. N\u00e4r det g\u00e4ller resten \u00e4r det sv\u00e5rt, s\u00e4rskilt om de inte har \u00f6vat tidigare. Vi f\u00e5r alltid kritik fr\u00e5n gr\u00e4sr\u00f6tterna om att det \u00e4r mycket sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 vad v\u00e5r tidning skriver och att vi m\u00e5ste f\u00f6renkla saker och ting och skriva p\u00e5 ett enkelt s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4rf\u00f6r tar det mycket tid att f\u00f6rbereda tidningen, eftersom jag m\u00e5ste revidera den och f\u00f6renkla en del av de punkter som tas upp efter att jag skrivit den. Jag tror att skapandet av andra interna tidningar i Fronten skulle underl\u00e4tta v\u00e5r uppgift och forts\u00e4ttningen av v\u00e5rt arbete i denna riktning. Den interna tidningen kan uttrycka enkla saker och enkla id\u00e9er. N\u00e4r det g\u00e4ller en central offentlig tidning som v\u00e5r \u00e4r det sv\u00e5rt f\u00f6r oss att imitera de interna tidningarna eftersom vi m\u00e5ste inta en seri\u00f6s h\u00e5llning. F\u00f6r att g\u00f6ra det f\u00f6rs\u00f6ker vi [nu] begr\u00e4nsa m\u00e4ngden artiklar som behandlar komplexa politiska id\u00e9er, s\u00e5 att dessa artiklar tar upp ett litet antal sidor och fokuserar p\u00e5 direkta politiska kampanjer.<\/p>\n\n\n\n

Publicerar ni litter\u00e4ra verk, som poesi och andra verk, i er tidning?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Vi \u00e4gnar tv\u00e5 sidor \u00e5t litteratur, filmkritik, teater, konst, m\u00e5leri med mera. Jag tror att de journalister som n\u00e4mndes tidigare \u00e4r de mest popul\u00e4ra, eftersom m\u00e5nga av Frontens medlemmar f\u00f6rst\u00e5r v\u00e4nsterns tankelinje genom dessa sidor.<\/p>\n\n\n\n

Har du personligen publicerat noveller?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Jag har inte haft tid att skriva sedan jag b\u00f6rjade arbeta p\u00e5 Al-Hadaf. Faktum \u00e4r att jag bara [nyligen] publicerade tv\u00e5 ber\u00e4ttelser om en gammal kvinna som jag alltid skriver om [Umm Saad]. Jag har inte tid f\u00f6r litter\u00e4rt skrivande och detta \u00e4r mycket irriterande.<\/p>\n\n\n\n

Skulle du vilja skriva mer?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Vanligtvis n\u00e4r jag slutar p\u00e5 kontoret och g\u00e5r hem k\u00e4nner jag mig s\u00e5 tr\u00f6tt att jag inte kan skriva. S\u00e5 jag l\u00e4ser i st\u00e4llet. Och naturligtvis m\u00e5ste jag l\u00e4sa tv\u00e5 timmar om dagen eftersom jag inte kan forts\u00e4tta utan det. Men n\u00e4r jag har l\u00e4st f\u00e4rdigt k\u00e4nns det b\u00e4ttre att jag g\u00e5r och l\u00e4gger mig eller tittar p\u00e5 en f\u00e5nig film [f\u00f6r mig], eftersom jag inte kan skriva [efter att ha avslutat mitt arbete].<\/p>\n\n\n\n

Tycker du att den senaste utvecklingen inom Fronten \u00e5terspeglas i det faktum att den har blivit ett kollektiv d\u00e4r det myllrar debatter, snarare \u00e4n ett kollektiv som \u00e4gnar sig \u00e5t milit\u00e4r verksamhet?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Nej, jag h\u00e5ller inte med dig. I sj\u00e4lva verket har vi inom Fronten alltid insisterat p\u00e5 en viss strategisk linje vars motto \u00e4r att varje politiker ocks\u00e5 \u00e4r en k\u00e4mpe och varje k\u00e4mpe \u00e4r en politiker. N\u00e4r det g\u00e4ller det fenomen som du nu bevittnar \u00e4r det inte begr\u00e4nsat till oss [i Fronten]. Detta fenomen beror p\u00e5 att den palestinska motst\u00e5ndsr\u00f6relsen nu befinner sig i ett tillst\u00e5nd av nedg\u00e5ng p\u00e5 grund av objektiva omst\u00e4ndigheter som f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rst\u00f6ra oss under denna tidsperiod. Vi har levt i detta tillst\u00e5nd av nedg\u00e5ng sedan september 1970, vilket hindrar oss fr\u00e5n att \u00f6ka v\u00e5r milit\u00e4ra verksamhet. Men det betyder inte att vi kommer att upph\u00f6ra med milit\u00e4ra aktioner. Detta g\u00e4ller f\u00f6r motst\u00e5ndsr\u00f6relsen i allm\u00e4nhet. N\u00e4r det g\u00e4ller Folkfronten i synnerhet har v\u00e5ra milit\u00e4ra operationer i Gaza, p\u00e5 V\u00e4stbanken och i sj\u00e4lva Israel intensifierats under de senaste tv\u00e5 \u00e5ren. Men Israel f\u00f6rs\u00f6ker d\u00f6lja dessa operationer. Men vi f\u00f6rblir aktiva. Vi har ocks\u00e5 baser i s\u00f6dra Libanon och vi f\u00f6rbereder oss f\u00f6r ett hemligt folkkrig mot reaktion\u00e4rerna i Jordanien. Det f\u00f6rfall som vi lever i och den allm\u00e4nna repressiva atmosf\u00e4r som de arabiska regeringarna har inf\u00f6rt p\u00e5verkar emellertid den allm\u00e4nna opinionen, och folk tror att vi har upph\u00f6rt med den milit\u00e4ra verksamheten. Men denna slutsats \u00e4r felaktig.<\/p>\n\n\n\n

Hur p\u00e5verkade f\u00f6rfallet enligt er uppfattning den palestinska individen utan att h\u00e4nvisa till en specifik politisk linje?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Politiska r\u00f6relser \u00e4r som m\u00e4nniskor. N\u00e4r en person \u00e4r frisk, ber\u00f6md och rik samlas v\u00e4nner runt honom och alla st\u00f6der honom. Men n\u00e4r han blir gammal, sjuk och f\u00f6rlorar sina pengar, f\u00f6rsvinner v\u00e4nnerna runt honom. Nu g\u00e5r vi [som motst\u00e5ndsr\u00f6relse] igenom detta skede, apatins skede, s\u00e5 att s\u00e4ga. Den palestinska individen k\u00e4nner att de dr\u00f6mmar han byggt upp under de senaste \u00e5ren har undergr\u00e4vts. Detta \u00e4r en sm\u00e4rtsam k\u00e4nsla, ni vet, och jag tror att m\u00e5nga kamrater delar min \u00e5sikt: att detta skede \u00e4r tillf\u00e4lligt. N\u00e4r den palestinska individen uppt\u00e4cker att vi k\u00e4mpar mot en stor fiende som vi inte kan besegra p\u00e5 ett f\u00e5tal \u00e5r, att v\u00e5rt krig \u00e4r l\u00e5ngsiktigt och att vi kommer att besegras upprepade g\u00e5nger, d\u00e5 kommer den palestinska individens lojalitet mot den palestinska revolutionen inte att vara lika br\u00e4cklig och k\u00e4nslom\u00e4ssig som den \u00e4r nu. Jag tror att vi kan mobilisera folkmassan igen n\u00e4r vi vinner v\u00e5r f\u00f6rsta nya seger. Jag \u00e4r \u00f6vertygad om att denna seger kommer att komma. Vi \u00e4r inte r\u00e4dda f\u00f6r denna ”nedg\u00e5ngstid”, som jag brukar kalla den. Detta \u00e4r normalt eftersom arabiska ledare och talesm\u00e4n i arabiska medier gav m\u00e5nga l\u00f6ften till massorna och lovade en l\u00e4ttuppn\u00e5elig seger. Nu har m\u00e5nga araber uppt\u00e4ckt att dessa l\u00f6ften var vilseledande. D\u00e4rf\u00f6r tror jag inte att detta fenomen [dvs. den palestinska individens apati] \u00e4r ett inneboende och kontinuerligt fenomen. Vi vet att vi kommer att \u00f6vervinna detta stadium i framtiden och att massornas lojalitet till revolutionen kommer att vara starkare \u00e4n tidigare.<\/p>\n\n\n\n

Var ni eller Frontledarna allt f\u00f6r optimistiska 1967, 1968 eller 1969? Gav ni f\u00f6r m\u00e5nga l\u00f6ften? S\u00e5g ni denna konflikt som en l\u00e4tt kamp?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Nej. Folkfronten varnade faktiskt massorna genom sina skriftliga dokument f\u00f6r att problemet inte var l\u00e4tt. Den varnade dem ocks\u00e5 f\u00f6r att de skulle bli besegrade upprepade g\u00e5nger och att de skulle f\u00e5 uppleva blodbad och m\u00e5nga tragedier och massakrer. Vi n\u00e4mnde det m\u00e5nga g\u00e5nger, men i allm\u00e4nhet lovade ledningen f\u00f6r den palestinska revolutionen massorna en l\u00e4tt seger. N\u00e4r det g\u00e4ller optimism \u00e4r vi mycket optimistiska, och jag kan s\u00e4ga att v\u00e5r situation nu, trots att vi befinner oss p\u00e5 den l\u00e4gsta punkten i v\u00e5r sv\u00e5ra kamp, \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n 1967, 1968 eller 1969 \u2013 ur vetenskaplig synvinkel och som en motst\u00e5ndsr\u00f6relse, enligt vilken den utv\u00e4rderar sin historiska r\u00f6relse, och inte sitt ytliga utseende.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kanafani: om barndom, litteratur, marxism, fronten och Al-Hadaf Med anledning av att ett halvt sekel har g\u00e5tt sedan Kanafani l\u00f6nnm\u00f6rdades publicerar vi en \u00f6vers\u00e4ttning av hans intervju med Palestinian Affairs (nummer 36) fr\u00e5n juli 1974. (Ursprungligen publicerad p\u00e5 arabiska p\u00e5 Romman: https:\/\/www.rommanmag.com\/view\/posts\/postDetails?id=6495). Den engelska \u00f6vers\u00e4ttningen har gjorts av Samidoun Spanien. En intervju som publiceras nu […]<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":1639,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[27,38,5],"tags":[],"class_list":{"0":"post-1638","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-antiimperialism","8":"category-kampanj","9":"category-nyheter"},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/i0.wp.com\/samidoun.net\/sweden\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/IMG_0719.jpg?fit=1002%2C1280&ssl=1","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1638","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1638"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1638\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1643,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1638\/revisions\/1643"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1639"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1638"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1638"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1638"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}