{"id":1744,"date":"2023-01-03T18:49:03","date_gmt":"2023-01-03T17:49:03","guid":{"rendered":"http:\/\/samidoun-net.sonny.shared.1984.is\/sweden\/?p=1744"},"modified":"2023-01-03T18:49:04","modified_gmt":"2023-01-03T17:49:04","slug":"samidoun-sorjer-den-filippinska-revolutionara-ledaren-och-cpp-grundaren-jose-maria-joma-sison-1939-2022","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/samidoun-sorjer-den-filippinska-revolutionara-ledaren-och-cpp-grundaren-jose-maria-joma-sison-1939-2022\/","title":{"rendered":"Samidoun s\u00f6rjer den filippinska revolution\u00e4ra ledaren och CPP-grundaren Jose Maria ”Joma” Sison: 1939-2022"},"content":{"rendered":"\n

Fredagen 16 december 2022 avled professor Jose Maria Sison<\/a>, grundande ordf\u00f6rande f\u00f6r Filippinernas kommunistiska parti p\u00e5 ett sjukhus i Utrecht i Nederl\u00e4nderna d\u00e4r han levde i exil. Han var 83 \u00e5r gammal. Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network s\u00e4nder sina djupaste kondoleanser till Sisons livsl\u00e5nga partner och stridskamrat Julie De Lima, deras barn och familj. Vi ansluter oss till det filippinska folket, arbetarna och b\u00f6nderna och miljontals kamrater i och utanf\u00f6r Filippinerna och s\u00f6rjer f\u00f6rlusten av Sison som l\u00e4rare och ledstj\u00e4rna.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jose Maria Sison var initiativtagare till och f\u00f6rsta ordf\u00f6rande f\u00f6r Filippinernas kommunistiska parti (CPP) 1968. Under hans ledning blev CPP den ledande revolution\u00e4ra kraften i Filippinerna och ett lysande exempel f\u00f6r den internationella revolution\u00e4ra r\u00f6relsen. CPP expanderade snabbt efter grundandet och bildade 1969 Nya folkarm\u00e9n (NPA), som fortfarande leder en av v\u00e4rldens l\u00e4ngsta kommunistiska v\u00e4pnade revolutioner i n\u00e4stan alla provinser i Filippinerna.<\/p>\n\n\n\n

Vid sin d\u00f6d var Sison politisk chefsr\u00e5dgivare f\u00f6r Nationella demokratiska fronten (Filippinerna), eller NDFP, en enhetsfront som omfattar dussintals revolution\u00e4ra massorganisationer i Filippinerna, s\u00e5som b\u00f6nder, arbetare, ungdomar, kvinnor, ursprungsbefolkning och filippiner i utlandet. Sison var ocks\u00e5 ordf\u00f6rande emeritus f\u00f6r International League of Peoples’ Struggle (ILPS), som Samidoun \u00e4r en stolt medlem av, som f\u00f6renar hundratals antiimperialistiska organisationer fr\u00e5n alla kontinenter.<\/p>\n\n\n\n

Sison f\u00f6rblev fullst\u00e4ndiga engagerad i kampen f\u00f6r Filippinernas nationella och sociala befrielse. Han arbetade passionerat och outtr\u00f6ttligt f\u00f6r denna kamp \u00e4nda till sitt sista andetag och l\u00e4mnar ett arv av revolution\u00e4r kraft som \u00e4r k\u00e4nt av alla som har l\u00e4st eller h\u00f6rt hans ord eller upplevt hans arbete.<\/p>\n\n\n\n

Som \u00f6vertygad revolution\u00e4r och marxist-leninist-maoist var Sison ocks\u00e5 en principfast prolet\u00e4r internationalist som till fullo st\u00f6ttade den palestinska befrielsekampen. Han skrev dussintals artiklar och uttalanden om det palestinska folkets kamp, st\u00f6ttade det palestinska motst\u00e5ndet och kr\u00e4vde frihet \u00e5t alla politiska f\u00e5ngar.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 de palestinska f\u00e5ngarnas dag 2020 spelade Sison in ett solidaritetsmeddelande<\/a>:<\/p>\n\n\n\n

\nhttps:\/\/www.youtube.com\/watch?v=1nZ5lpDFqbk\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n

”Vi ansluter oss till er f\u00f6r att fira Palestinska f\u00e5ngdagen, f\u00f6r att hedra alla palestinska politiska f\u00e5ngar tillsammans med alla martyrer och hj\u00e4ltar f\u00f6r deras sj\u00e4lvuppoffrande och \u00e4dla kamp f\u00f6r det palestinska folkets befrielse, f\u00f6r att f\u00f6rd\u00f6ma kr\u00e4nkningarna av deras demokratiska r\u00e4ttigheter och grundl\u00e4ggande friheter och f\u00f6r att kr\u00e4va en human behandling av de politiska f\u00e5ngarna och att de ska befrias fr\u00e5n sina or\u00e4ttf\u00e4rdiga f\u00e4ngslanden.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Det filippinska folket och dess revolution\u00e4ra krafter delar en stark k\u00e4nsla av solidaritet med det palestinska folket och de revolution\u00e4ra krafterna, eftersom de f\u00f6r en gemensam kamp mot USA-imperialismen och dess reaktion\u00e4ra marionetter som den israeliska sionismen och storkomprador- och jord\u00e4garregimen i Filippinerna. Vi inspireras alla av de uppoffringar som de politiska f\u00e5ngarna och alla martyrer och hj\u00e4ltar har gjort f\u00f6r att f\u00f6ra kampen f\u00f6r nationell och social befrielse fram\u00e5t.”<\/em><\/p>\n\n\n\n

Som Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network ger vi en sista h\u00e4lsning till Ka Joma, fr\u00e5n alla v\u00e5ra avdelningar i v\u00e4rlden. Vi lovar att i Ka Jomas anda forts\u00e4tta att k\u00e4mpa f\u00f6r nationell och social befrielse i Palestina, Filippinerna och alla l\u00e4nder som g\u00f6r motst\u00e5nd mot imperialismens, feodalismens och kapitalismens exploatering och f\u00f6rtryck.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Sison hade direkt erfarenhet av f\u00e5ngkamp eftersom han sj\u00e4lv arresterades av Marcos fascistiska diktatur 1977 och h\u00f6lls f\u00e4ngslad i n\u00e4stan nio \u00e5r. Han torterades sv\u00e5rt och tillbringade st\u00f6rre delen av sin tid i isoleringscell. Sison har ber\u00e4ttat om sina erfarenheter i f\u00e4ngelset<\/a> och f\u00f6rklarade hur han kunde \u00f6verleva dessa \u00e5r och praktisera st\u00e5ndaktighet, n\u00e5got som palestinska f\u00e5ngar kallar Sumud<\/em>:<\/p>\n\n\n\n

”N\u00e4r s\u00e5dana direkta fysiska tortyrmetoder som slag och vattenkurer till\u00e4mpades p\u00e5 mig t\u00e4nkte jag p\u00e5 att g\u00f6ra motst\u00e5nd hela tiden eftersom min uppskattning var att jag helt enkelt skulle bli medvetsl\u00f6s n\u00e4r min kropp inte l\u00e4ngre kunde uth\u00e4rda tortyrens sm\u00e4rta. Hela tiden t\u00e4nkte jag att det skulle vara en skam att ge upp och f\u00f6rr\u00e5da andra och mig sj\u00e4lv p\u00e5 grund av tortyren. Jag kunde och f\u00f6rs\u00f6kte ocks\u00e5 \u00f6verlista fienden. Naturligtvis var jag alltid medveten om min plikt att st\u00e5 upp f\u00f6r folket och den revolution\u00e4ra r\u00f6relsen.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Den sv\u00e5raste typen av tortyr som jag genomgick var den l\u00e5ngvariga, d\u00e4r den psykologiska formen av tortyren var den fr\u00e4msta och den inbyggda fysiska tortyren den sekund\u00e4ra. Att vara fastkedjad vid en s\u00e4ng och sitta isolerad i en liten cell utan att veta n\u00e4r mina f\u00f6rh\u00e5llanden skulle f\u00f6r\u00e4ndras innebar en fruktansv\u00e4rd p\u00e5frestning f\u00f6r mitt sinne. Det k\u00e4ndes som om tonvis med bly f\u00f6ll \u00f6ver min hj\u00e4rna varje sekund, varje minut, varje timme, varje dag och varje vecka.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Men f\u00f6r att beh\u00e5lla mitt f\u00f6rnuft och till och med sk\u00e4rpa mitt f\u00f6rst\u00e5nd k\u00e4mpade jag tillbaka genom att skriva dikter, granska och analysera mina erfarenheter och tankar och t\u00e4nka ut intriger till romaner som jag aldrig kom att skriva. Jag hade viljan att k\u00e4mpa eftersom jag k\u00e4mpade inte bara f\u00f6r mig sj\u00e4lv utan f\u00f6r folket, s\u00e4rskilt de arbetande massorna av arbetare och b\u00f6nder.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Jag betraktade f\u00e4ngelset och till och med min lilla cell som en arena f\u00f6r kampen f\u00f6r nationell befrielse och demokrati. Jag ans\u00e5g d\u00e5 att det var min speciella uppgift att visa trots mot USA-imperialisterna och Marcos fascistregim f\u00f6r att ytterligare v\u00e4cka folket till v\u00e4pnad revolution.”<\/em><\/p>\n\n\n\n

Efter att ha sl\u00e4ppts fr\u00e5n f\u00e4ngelset 1986 b\u00f6rjade Sison en internationell turn\u00e9 d\u00e4r han tr\u00e4ffade kamrater och revolution\u00e4rer fr\u00e5n hela v\u00e4rlden. Men n\u00e4r han bes\u00f6kte Nederl\u00e4nderna \u00e5terkallades hans pass av den filippinska regeringen och han tv\u00e5ngsf\u00f6rvisades till ett land mer \u00e4n 10 000 kilometer fr\u00e5n hans hem. Sedan dess har han bott i Nederl\u00e4nderna tillsammans med sin partner Julie De Lima och andra filippinska revolution\u00e4rer i exil.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 2007 grep den nederl\u00e4ndska polisen Sison under p\u00e5tryckningar fr\u00e5n F\u00f6renta staterna och h\u00f6ll honom i 16 dagar, d\u00e4r han misshandlades och nekades sina mediciner. Han hade f\u00f6rts upp p\u00e5 terroristlistorna av imperialistmakter som ville f\u00f6rsvaga den revolution\u00e4ra r\u00f6relsen i Filippinerna och dess internationella k\u00e4mpar. De p\u00e5hittade anklagelserna utan n\u00e5gra som helst bevis f\u00f6rkastades till slut av domstolen, men Sison kunde aldrig resa utanf\u00f6r Nederl\u00e4nderna. USA, i motsats till EU, tog aldrig bort honom fr\u00e5n terroristlistan. Sisons fall \u00e4r \u00e4nnu ett exempel p\u00e5 hur ”terrorlistor” anv\u00e4nds f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka kriminalisera och f\u00f6rtrycka revolution\u00e4ra r\u00f6relser bland v\u00e4rldens folk, p\u00e5 samma s\u00e4tt som de anv\u00e4nds f\u00f6r att rikta in sig p\u00e5 det palestinska folket och dess motst\u00e5nd.<\/p>\n\n\n\n

I Nederl\u00e4nderna levde Joma ett nyktert liv i en liten arbetarklassl\u00e4genhet i Utrecht, d\u00e4r han arbetade varje dag fr\u00e5n tidig morgon till sen kv\u00e4ll. Han var en \u00f6dmjuk men passionerad man som \u00e4lskade att umg\u00e5s med kamrater, lyssna p\u00e5 deras erfarenheter och dela med sig av sina r\u00e5d.<\/p>\n\n\n\n

Som Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network kommer vi att minnas Jose Maria Sison, Ka Joma, som en ledande kamrat som \u00e4gnade hela sitt liv \u00e5t kampen f\u00f6r nationell och social befrielse f\u00f6r Filippinerna och det filippinska folket. Och vi kommer alltid att minnas hans orubbliga st\u00f6d till den palestinska befrielser\u00f6relsen och de palestinska f\u00e5ngarnas kamp. Mabuhay, Ka Joma!<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\n