{"id":2566,"date":"2023-12-10T15:43:33","date_gmt":"2023-12-10T14:43:33","guid":{"rendered":"http:\/\/samidoun-net.sonny.shared.1984.is\/sweden\/?p=2566"},"modified":"2023-12-10T16:25:03","modified_gmt":"2023-12-10T15:25:03","slug":"straffabolitionism-och-palestinas-befrielse-intervju-med-gwenola-ricordeau","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/straffabolitionism-och-palestinas-befrielse-intervju-med-gwenola-ricordeau\/","title":{"rendered":"Straffabolitionism och Palestinas befrielse: Intervju med Gwenola Ricordeau"},"content":{"rendered":"\n

Intervjun nedan \u00e4r en \u00f6vers\u00e4ttning och publicerades ursprungligen p\u00e5 franska<\/a>: <\/em><\/p>\n\n\n\n

Vad \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet mellan kampen f\u00f6r avskaffandet av f\u00e4ngelser och polis och kampen f\u00f6r Palestinas befrielse? Vilka \u00e4r abolitionisternas analyser och st\u00e5ndpunkter om Palestina? Hur k\u00e4mpar abolitionisterna? Vi har diskuterat dessa och andra fr\u00e5gor med Gwenola Ricordeau, professor i straffr\u00e4tt vid California State University, Chico (USA). Hon \u00e4r en abolitionistisk aktivist och f\u00f6rfattare till flera b\u00f6cker i \u00e4mnet (Pour elles toutes. Femmes contre la prison<\/em>; Crimes et Reines. Penser l’abolitionnisme p\u00e9nal<\/em>; 1312 raisons d’abolir la police<\/em>) och hon \u00e4r ocks\u00e5 engagerad f\u00f6r Palestina, s\u00e4rskilt till st\u00f6d f\u00f6r palestinska f\u00e5ngar.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"Gwenola
Gwenola Ricordeau till st\u00f6d f\u00f6r den tidigare palestinska f\u00e5ngen Khalida Jarrar 15 januari 2020.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Kan du kort f\u00f6rklara vad abolitionism \u00e4r?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Sedan 1970-talet har begreppet ”straffabolitionism” anv\u00e4nts f\u00f6r att beskriva en upps\u00e4ttning id\u00e9er och kamper f\u00f6r att avskaffa det straffr\u00e4ttsliga systemet, dvs. f\u00e4ngelser, polis och domstolar. Det \u00e4r en r\u00f6relse med en m\u00e4ngd olika politiska uttryck (kamp mot f\u00e4ngelser, utveckling av straffria former av r\u00e4ttvisa etc.), men som helhet bygger den p\u00e5 en radikal kritik av i synnerhet kapitalismen, systemisk rasism och patriarkat.<\/p>\n\n\n\n

Vi har sett hur abolitionistiska organisationer och aktivister har deltagit i den senaste tidens protester f\u00f6r Palestina i USA. Vilka former har detta tagit sig?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga abolitionister har hj\u00e4lpt till att organisera de enorma demonstrationer som har \u00e4gt rum under de senaste veckorna i USA, s\u00e4rskilt i st\u00f6rre st\u00e4der som Los Angeles, San Francisco och New York, samt walk-outer i gymnasieskolor och universitet. Abolitionistiska aktivister har ocks\u00e5 deltagit i blockader av hamnarna i Oakland och Seattle (p\u00e5 F\u00f6renta staternas v\u00e4stkust) och i aktioner mot det israeliska vapenf\u00f6retaget Elbit Systems. Abolitionister har ocks\u00e5 gjort stora anstr\u00e4ngningar f\u00f6r att organisera utbildningar och diskussionsforum om Palestina; vissa av dessa evenemang har \u00e4gt rum online, till exempel de som<\/a> organiserades av A World Without Prisons<\/a>, de av<\/a> Network to Advance Abolitionist Social Work<\/a> och de av<\/a> Critical Resistance<\/a> d\u00e4r Angela Davis deltog.<\/p>\n\n\n\n

Det b\u00f6r betonas att abolitionisternas engagemang f\u00f6r Palestina inte b\u00f6rjade 7 oktober. Palestina, och Gaza<\/a> i synnerhet, \u00e4r flitigt n\u00e4rvarande i abolitionisternas kamp och reflektioner. Jag t\u00e4nker s\u00e4rskilt p\u00e5 2019 \u00e5rs uttalande som initierades av Critical Resistance, ”Zionism is not compatible with prison abolition or reform<\/a>”, som undertecknades av m\u00e5nga abolitionistiska organisationer och som Samidoun<\/a> ansl\u00f6t sig till.<\/p>\n\n\n\n

Vilka \u00e4r de viktigaste abolitionistiska organisationerna som deltar i dessa mobiliseringar?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Av de abolitionistiska organisationer som jag redan har n\u00e4mnt \u00e4r Critical Resistance<\/a> utan tvekan den mest k\u00e4nda. Men \u00e4ven INCITE! Women of Color Against Violence<\/a> eller Interrupting Criminalization<\/a> finns, s\u00e5v\u00e4l som en m\u00e4ngd organisationer som k\u00e4mpar lokalt mot polisen, f\u00e4ngelserna eller kriminaliseringen av aktivister.<\/p>\n\n\n\n

Du n\u00e4mnde Angela Davis…<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ja, hon \u00e4r en viktig aktivistfigur. Hon har alltid f\u00f6rsvarat abolitionistiska och propalestinska st\u00e5ndpunkter i sin aktivism, sina b\u00f6cker och sina uttalanden, till exempel nyligen p\u00e5 France inter<\/a>. Men m\u00e5nga v\u00e4lk\u00e4nda abolitionistiska aktivister och intellektuella visar ocks\u00e5 sitt st\u00f6d f\u00f6r Palestina. Det finns US-amerikanska aktivister som Michelle Alexander<\/a>, f\u00f6rfattare till The New Jim Crow: Mass Incarceration in the Age of Colorblindness<\/em>, Mariame Kaba<\/a>, f\u00f6rfattare till We Do This ’Til We Free Us: Abolitionist Organizing and Transforming Justice<\/em> och Sarah Schulman, f\u00f6rfattare till Conflict is Not Abuse: Overstating Harm, Community Responsibility, and the Duty of Repair<\/em>, liksom den kanadensiska Robyn Maynard<\/a>, f\u00f6rfattare till Policing Black Lives: State Violence in Canada from Slavery to the Present<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Kan du f\u00f6rklara den politiska grund p\u00e5 vilken abolitionister positionerar sig i Palestinafr\u00e5gan?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r oss abolitionister \u00e4r det en sj\u00e4lvklarhet att st\u00f6dja det palestinska folkets kamp, inte bara p\u00e5 grund av kriminaliseringen av deras existens, utan ocks\u00e5 f\u00f6r att abolitionismen med n\u00f6dv\u00e4ndighet \u00e4r antikolonial.<\/p>\n\n\n\n

Men l\u00e5t oss b\u00f6rja med det som \u00e4r mest uppenbart ur en abolitionistisk synvinkel, dvs. det s\u00e4tt p\u00e5 vilket det palestinska folket lider av f\u00e4ngelsets existens. F\u00f6rst och fr\u00e4mst m\u00e5ste vi betona fenomenets omfattning. Sedan 1967 ber\u00e4knas 40 procent av palestinska m\u00e4n ha f\u00e4ngslats, och totalt n\u00e4stan 800 000 palestinier, d\u00e4ribland m\u00e5nga barn. N\u00e4stan alla palestinska familjer har upplevt att n\u00e5gon av deras medlemmar har f\u00e4ngslats. En b\u00f6r komma ih\u00e5g att f\u00e4ngelse \u00e4r ett straff som p\u00e5verkar f\u00e5ngarnas k\u00e4nslom\u00e4ssiga och affektiva liv, men ocks\u00e5 deras sl\u00e4ktingars, och att det i denna mening ocks\u00e5 \u00e4r ett kollektivt straff. De hemliga metoder<\/a> f\u00f6r medicinskt assisterad fortplantning som f\u00e5ngar m\u00e5ste tillgripa vittnar om hur m\u00e5let f\u00f6r f\u00e4ngelsevistelsen, ut\u00f6ver f\u00e5ngarna, \u00e4r det palestinska folket sj\u00e4lvt.<\/p>\n\n\n\n

Den grymma behandlingen av f\u00e5ngar och deras familjer m\u00e5ste ocks\u00e5 lyftas fram. Detta \u00e4r v\u00e4ldokumenterat<\/a>, och f\u00f6r att bara n\u00e4mna n\u00e5gra aspekter, l\u00e5t oss n\u00e4mna den massiva anv\u00e4ndningen av administrativt f\u00f6rvar, anv\u00e4ndningen av s\u00e4rskilt grymma former av isolering och morden p\u00e5 f\u00e5ngar.<\/p>\n\n\n\n

Abolitionister \u00e4r naturligtvis ocks\u00e5 s\u00e4rskilt uppm\u00e4rksamma p\u00e5 kriminaliseringen av solidaritet med Palestina. Det finns m\u00e5nga exempel p\u00e5 detta i F\u00f6renta staterna. Jag t\u00e4nker s\u00e4rskilt p\u00e5 fallet med ”Holy Land Five<\/a>”, av vilka n\u00e5gra har suttit f\u00e4ngslade i n\u00e4stan 20 \u00e5r. I Frankrike \u00e4r fallet med Georges Abdallah ocks\u00e5 symboliskt, f\u00f6r att inte tala om de senaste veckornas tillslag mot politiska organisationer och personer som \u00e4r engagerade i Palestina.<\/p>\n\n\n\n

I allm\u00e4nhet f\u00f6rknippar vi ”f\u00e4ngelse” med ”brottslighet”, ”f\u00e5ngar” med ”brottslingar”. Vad skall vi g\u00f6ra av dessa kategorier i det palestinska sammanhanget?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Abolitionister f\u00f6rd\u00f6mer ofta hur f\u00e4ngelse framst\u00e4lls som ett ”naturligt” svar p\u00e5 brottslighet n\u00e4r brottslighet \u00e4r en historiskt och politiskt konstruerad kategori. Masskriminaliseringen av palestinier illustrerar tydligt att det som kallas ”brott” \u00e4r kontextuellt och att f\u00e4ngelset i grunden tj\u00e4nar till att uppr\u00e4tth\u00e5lla ordningen, i detta fall den koloniala ordningen. Abolitionistiskt t\u00e4nkande \u00e4gnar stor uppm\u00e4rksamhet \u00e5t effekterna av att s\u00e4tta etiketter p\u00e5 m\u00e4nniskor. De senaste veckorna har tydligt visat hur etiketten ”terrorism” anv\u00e4nds f\u00f6r att f\u00f6rringa politiska motst\u00e5ndare, vilket vi nyligen har sett i F\u00f6renta staterna n\u00e4r anklagelsen om ”inhemsk terrorism” har anv\u00e4nts mot motst\u00e5ndare till byggandet av ett enormt polisutbildningscenter i Atlanta (Georgia), med smeknamnet ”Cop City” (#StopCopCity). Det b\u00f6r ocks\u00e5 noteras att v\u00e4stmedia och den dominerande politiska diskursen anv\u00e4nder kategorierna ”israeliska gisslan” och ”palestinska f\u00e5ngar” utan eftertanke eller kritisk reflektion, f\u00f6r att b\u00e4ttre kunna kontrastera dem, \u00e4ven fast de senare utifr\u00e5n sin r\u00e4ttsliga och politiska status, sin behandling och omst\u00e4ndigheterna kring deras bortf\u00f6rande och f\u00e5ngenskap, \u00e4r krigsf\u00e5ngar. Detta \u00e4r ett exempel p\u00e5 den typ av hierarki som skapas n\u00e4r m\u00e4nniskor kategoriseras som ”gisslan” kontra ”f\u00e5ngar”, och p\u00e5 den oskuld som vissa kan g\u00f6ra anspr\u00e5k p\u00e5 och, tv\u00e4rtom, den skuld som andra tillskrivs.<\/p>\n\n\n\n

Det s\u00e4gs ofta om Gaza och Palestina i allm\u00e4nhet att det \u00e4r ett utomhusf\u00e4ngelse…<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ja, och det \u00e4r inte bara en metafor. Palestina \u00e4r en perfekt illustration av det som Michel Foucault kallade \u201cf\u00e4ngelsesystemets kontinuum\u201c: f\u00e4ngelsesystemet och \u00f6vervakning kan ta m\u00e5nga former. Det \u00e4r oerh\u00f6rt viktigt att tala om palestinska f\u00e5ngar, men vi m\u00e5ste ocks\u00e5 komma ih\u00e5g att n\u00e4r vi talar om abolitionism \u00e4r v\u00e5rt m\u00e5l inte bara f\u00e4ngelset utan det \u201cf\u00e4ngelseindustriella komplexet” i allm\u00e4nhet.<\/p>\n\n\n\n

Kan du f\u00f6rklara begreppet ”det f\u00e4ngelseindustriella komplexet” och dess inneb\u00f6rd f\u00f6r den politiska analysen?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Detta begrepp (prison-industrial complex<\/em>) utvecklades i USA i slutet av 1990-talet och populariserades i h\u00f6g grad av Angela Davis och Critical Resistance<\/a>. Det syftar p\u00e5 utvecklingen av en ”straffindustri” efter det kalla krigets slut, dvs. en hel ekonomisk sektor som profiterar p\u00e5 f\u00e4ngelsesystemets existens och uppr\u00e4tth\u00e5ller n\u00e4ra f\u00f6rbindelser med vapen-, \u00f6vervaknings- och s\u00e4kerhetsindustrierna i synnerhet.<\/p>\n\n\n\n

Det f\u00e4ngelseindustriella komplexet \u00e4r globalt till sin karakt\u00e4r och kopplat till de krig som f\u00f6rs av de imperialistiska staterna. Detta \u00e4r precis vad som uttrycks av parollen ”Abolition means no more war<\/em>” (Abolition inneb\u00e4r inget mer krig).<\/p>\n\n\n\n

Kan du ge n\u00e5gra exempel p\u00e5 det f\u00e4ngelseindustriella komplexets globala karakt\u00e4r?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ett konkret exempel \u00e4r Georgia International Law Enforcement Exchange (GILEE). Detta program, som st\u00f6ds av Georgia State University i F\u00f6renta staterna, g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r de israeliska och US-amerikanska polisstyrkorna att samarbeta och utbyta tr\u00e4ning, teknik och taktik. GILEE deltar i projektet Cop City i Atlanta, och dess motst\u00e5ndare f\u00f6rd\u00f6mer tydligt dess kopplingar<\/a> till folkmordet i Palestina.<\/p>\n\n\n\n

GILEE \u00e4r en del av ett st\u00f6rre fenomen: F\u00f6renta staterna ger n\u00e4stan 4 miljarder dollar<\/a> per \u00e5r i milit\u00e4rt st\u00f6d till Israel, och omfattningen av samarbetet<\/a> mellan F\u00f6renta staterna och Israel n\u00e4r det g\u00e4ller polisarbete \u00e5terspeglas i det bidrag som Tsahal ger till militariseringen av polisen i F\u00f6renta staterna.<\/p>\n\n\n\n

Du sa att ”abolitionismen med n\u00f6dv\u00e4ndighet \u00e4r antikolonial”. Kan du f\u00f6rklara detta?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

I USA h\u00f6r vi ofta frasen ”Palestine is an indigenous struggle<\/em>” (Palestina \u00e4r urfolkskamp). Med det perspektivet klarg\u00f6rs att sionismen \u00e4r en rasism som uppr\u00e4tth\u00e5ller kolonialism, men det sammankopplar ocks\u00e5 det palestinska folkets kamp och ursprungsbefolkningarnas kamp i Nordamerika (F\u00f6renta staterna, liksom Kanada, \u00e4r en bos\u00e4ttarkoloni, precis som Israel).<\/p>\n\n\n\n

F\u00e4ngelser och polisstyrkor \u00e4r kraftfulla verktyg f\u00f6r kolonisering i alla delar av v\u00e4rlden och \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r \u00f6vervakning av och repression mot ursprungsbefolkningar. Det faktum att Israel nyligen f\u00f6rdubblade antalet f\u00e4ngslade palestinier<\/a> inom loppet av tv\u00e5 veckor visar tydligt sambandet mellan f\u00e4ngelse och kolonisering.<\/p>\n\n\n\n

Den antikoloniala kampen i USA har ocks\u00e5 en slogan: ”Land Back<\/em>” (\u00c5terl\u00e4mna marken). Den har anv\u00e4nts framf\u00f6r allt f\u00f6r att mots\u00e4tta sig byggandet av nya f\u00e4ngelser och f\u00f6r att f\u00f6rd\u00f6ma hur utvidgningen av straffsystemet har varit en del av kolonialismen och milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ringen. S\u00e5 g\u00f6r motst\u00e5ndarna till Cop City kopplingen till Palestina. F\u00f6r oss abolitionister \u00e4r att kr\u00e4va, i Palestina liksom i F\u00f6renta staterna, att marken skall \u00e5terl\u00e4mnas till ursprungsbefolkningen att s\u00e4ga att kolonisering \u00e4r of\u00f6renligt med abolitionism.<\/p>\n\n\n\n

Vi m\u00e5ste ocks\u00e5 komma ih\u00e5g att kolonisering ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00f6r inhemska modeller f\u00f6r hantering av konflikter och of\u00f6r\u00e4tter, vilket den palestinska forskaren Yara Hawari<\/a> beskriver s\u00e5 v\u00e4l. I det avseendet, om abolitionister vill avskaffa f\u00e4ngelser och polis, s\u00e5 \u00e4r det f\u00f6r att de vet att f\u00e4ngelser och polis \u00e4r en viktig aspekt av koloniseringen.<\/p>\n\n\n\n

Slutligen, om abolitionisterna har en tydlig antikolonial h\u00e5llning beror det p\u00e5 de kopplingar som finns i USA mellan straffabolitionism, kampen f\u00f6r att avskaffa slaveriet och de svarta befrielser\u00f6relserna. Detta har satt fr\u00e5gan om raskapitalism och vit \u00f6verh\u00f6ghet i centrum f\u00f6r abolitionisternas analyser och kamp.<\/p>\n\n\n\n

Vilken \u00e4r relationen mellan USA:s svarta befrielser\u00f6relser och Palestina?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Som Michael R. Fischbach skriver i Black Power and Palestine<\/em><\/a> finns det en l\u00e5ng historia av politisk solidaritet mellan svarta befrielser\u00f6relser och det palestinska folkets kamp, s\u00e4rskilt sedan Malcolm X, \u00e4ven om denna historia inte \u00e4r entydig. Denna solidaritet f\u00e5r n\u00e4ring av den f\u00f6rst\u00e5else som palestinier och svarta m\u00e4nniskor i USA har f\u00f6r likheten<\/a> mellan Israels behandling av palestinierna (som kan beskrivas som ”israelisk apartheid”) och den behandling som svarta m\u00e4nniskor i USA har utsatts f\u00f6r under rassegregering och Jim Crow-lagar.<\/p>\n\n\n\n

Men den mest n\u00e4rst\u00e5ende historien har i synnerhet pr\u00e4glats av Palestinas solidaritet<\/a> med Black Lives Matter, s\u00e4rskilt i augusti 2014 under upploppen i Ferguson (Missouri) som f\u00f6ljde p\u00e5 polisens mord p\u00e5 Michael Brown – och som sammanf\u00f6ll med Israels attack mot Gaza – och under mordet p\u00e5 George Floyd v\u00e5ren 2020. Vi kan ocks\u00e5 n\u00e4mna f\u00f6rd\u00f6mandet av GILEE fr\u00e5n svarta organisationer<\/a> till st\u00f6d f\u00f6r Palestina.<\/p>\n\n\n\n

Det palestinska folket och svarta i USA f\u00f6renas ocks\u00e5 av fr\u00e5gan om f\u00e5ngar och den politiska solidaritet<\/a> som skapats mellan f\u00e5ngar i F\u00f6renta staterna och Israel, vilket till exempel framg\u00e5r av Mumia Abu-Jamals<\/a> m\u00e5nga st\u00e4llningstaganden f\u00f6r Palestina eller Ahmad Sa’adats uttalande<\/a> fr\u00e5n 2018. Mer allm\u00e4nt \u00e4r de engagerade i kampen f\u00f6r frigivning av alla politiska f\u00e5ngar, fr\u00e5n Leonard Peltier, en politisk f\u00e5nge ur den nordamerikanska ursprungsbefolkningen, till Holy Land Five<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Det l\u00e5ter som att abolitionism g\u00e5r l\u00e5ngt ut\u00f6ver avskaffandet av f\u00e4ngelser och polisen…<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ja, abolitionism handlar inte bara om att st\u00f6dja f\u00e5ngar och alla kriminaliserade m\u00e4nniskor, eller ens bara om att befria alla f\u00e5ngar. Den abolitionistiska visionen vet att frig\u00f6relse inte enbart \u00e4r resultatet av att en institution upph\u00f6r, vilket slutet p\u00e5 slaveriet visade f\u00f6r svarta i USA. W.E.B. Du Bois har n\u00e5gra viktiga tankar om detta \u00e4mne, och hans begrepp ”abolitition democracy<\/em>” (abolitionistisk demokrati) har omarbetats av Angela Davis f\u00f6r att beskriva abolitionistiska str\u00e4vanden.<\/p>\n\n\n\n

I sj\u00e4lva verket \u00e4r abolitionismen som en tr\u00e5d vi drar i. Vi kan inte analysera straffsystemet, polisen och f\u00e4ngelset utan att se deras kopplingar till kolonialism, men ocks\u00e5 till extraktivism, och d\u00e4rf\u00f6r det s\u00e4tt p\u00e5 vilket det palestinska folkets kamp ocks\u00e5 \u00e4r en kamp mot den systematiska f\u00f6rst\u00f6relsen av v\u00e5r planet. Abolitionismen har ocks\u00e5 n\u00e4ra kopplingar till kampen mot funkofobi och funktionsr\u00e4ttsaktivister som Alice Wong<\/a> g\u00f6r det tydligt att de st\u00f6der Palestina. Som The Abolition and Disability Justice Coalition<\/a> f\u00f6rklarade i ett pressmeddelande<\/a> 2021: ”Disability justice cannot exist under settler colonialism, military occupation, imprisonment, and apartheid\u2026Disability justice requires solidarity with Palestine”.<\/p>\n\n\n\n

Vilka strategier utvecklar abolitionister?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Abolitionisternas strategier \u00e4r varierande, och det finns mycket debatt bland abolitionisterna om vilka strategier de ska anta. P\u00e5 senare \u00e5r har dock ”avfinansiering” (defunding<\/em>) som taktik blivit alltmer popul\u00e4r, med uppmaningar att sk\u00e4ra ned budgetar (till exempel f\u00f6r polisen eller f\u00e4ngelser) och kampanjer f\u00f6r att bojkotta f\u00f6retag som \u00e4r kopplade till det f\u00e4ngelseindustriella komplexet. Den slogan som vi h\u00f6r idag, ”defunding genocide<\/em>”, \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en del av b\u00e5de denna typ av taktik och praxis f\u00f6r ”Boycott, Divestment, Sanctions”-kampanjen (BDS). Detta \u00e4r naturligtvis inget nytt. N\u00e5gra exempel \u00e4r kampanjen ”Defund Racism<\/a>” mot v\u00e4lg\u00f6renhetsorganisationer som finansierar israeliska bos\u00e4ttningar fr\u00e5n USA, och segern<\/a> 2016 f\u00f6r den internationella kampanjen som lanserades av palestinska f\u00e5ngar mot G4S, ett privat s\u00e4kerhetsf\u00f6retag som har tillhandah\u00e5llit sina tj\u00e4nster till israeliska f\u00e4ngelser.<\/p>\n\n\n\n

Ur en abolitionistisk synvinkel \u00e4r det naturligtvis alltid viktigt att visa politisk solidaritet med alla de som trakasseras, f\u00f6rtrycks och kriminaliseras p\u00e5 grund av sitt engagemang f\u00f6r Palestina. Det m\u00e5ste ocks\u00e5 s\u00e4gas att vi befinner oss i ett sammanhang som f\u00e5r rasistiska hatbrott, s\u00e4rskilt antisemitiska och islamofobiska s\u00e5dana, att frodas och att det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att inta en tydlig st\u00e5ndpunkt i solidaritet med offren. Jag t\u00e4nker s\u00e4rskilt p\u00e5 de tre palestinska studenterna<\/a>, Hisham Awartani, Kinnan Abdalhamid och Tahseen Ahmed, som sk\u00f6ts i Vermont 26 november.<\/p>\n\n\n\n

Hur ser abolitionisterna p\u00e5 Palestinas framtid?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Abolitionister s\u00e4ger ofta att ju gr\u00f6vre brottet \u00e4r, desto mindre meningsfullt \u00e4r det att tro att straff kan vara l\u00f6sningen. Precis som verklig s\u00e4kerhet aldrig finns i slutet av en pistol, \u00e4r offrens, alla offers, uppr\u00e4ttelse, sorg eller l\u00e4kande alldeles f\u00f6r komplex f\u00f6r att kunna l\u00f6sas genom straff. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r abolitionismen har m\u00e5nga kopplingar till \u00f6verg\u00e5ngsr\u00e4ttvisa och l\u00f6sningen av politiska konflikter, krig och brott mot m\u00e4nskligheten, dvs. situationer d\u00e4r brottets omfattning g\u00f6r det om\u00f6jligt att helt enkelt straffa de ansvariga. Att s\u00e4ga detta hindrar oss naturligtvis inte fr\u00e5n att f\u00f6rd\u00f6ma Macrons, Bidens, Trudeaus och i allm\u00e4nhet v\u00e4stv\u00e4rldens politiska ledares delaktighet i brottet att kolonisera Palestina.<\/p>\n\n\n\n

Ur en abolitionistisk synvinkel vet vi att vi aldrig kan n\u00f6ja oss med att \u00e5beropa ”fred”. En kan inte bara vilja ha fred utan att avveckla det f\u00e4ngelseindustriella komplexet och den raskapitalism som det bygger p\u00e5. Vi kan inte heller \u00e5beropa ”r\u00e4ttvisa” utan att t\u00e4nka p\u00e5 vad vi \u00e4r skyldiga offren f\u00f6r kolonisationens massbrott. Att kr\u00e4va ett enda Palestina, ett Palestina ”fr\u00e5n havet till floden\u201d och palestiniernas r\u00e4tt att \u00e5terv\u00e4nda, \u00e4r i denna mening att kr\u00e4va de m\u00f6jliga villkoren f\u00f6r en fred som inte bara \u00e4r en ”vapenvila\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Har du n\u00e5gra avslutande ord?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Som Saidiya Hartman skrev: ”So much of the work of oppression is policing the imagination<\/em>”. Att g\u00f6ra motst\u00e5nd \u00e4r alltid att mots\u00e4tta sig denna form av polisarbete. I den meningen bidrar det palestinska motst\u00e5ndet till att befria v\u00e5r fantasi.<\/p>\n\n\n\n

\"K\u00e4lla:
K\u00e4lla: Nidal El Khairy<\/em><\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Intervjun nedan \u00e4r en \u00f6vers\u00e4ttning och publicerades ursprungligen p\u00e5 franska: Vad \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet mellan kampen f\u00f6r avskaffandet av f\u00e4ngelser och polis och kampen f\u00f6r Palestinas befrielse? Vilka \u00e4r abolitionisternas analyser och st\u00e5ndpunkter om Palestina? Hur k\u00e4mpar abolitionisterna? Vi har diskuterat dessa och andra fr\u00e5gor med Gwenola Ricordeau, professor i straffr\u00e4tt vid California State University, Chico […]<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":2567,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[65,45,51,5,46,47],"tags":[],"class_list":{"0":"post-2566","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-antirepression","8":"category-fangkamp","9":"category-internationell-solidaritet","10":"category-nyheter","11":"category-palestinska-fangar","12":"category-politiska-fangar"},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/i0.wp.com\/samidoun.net\/sweden\/wp-content\/uploads\/2023\/12\/abolitionnisme-palestine.webp?fit=1024%2C640&ssl=1","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2566","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2566"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2566\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2603,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2566\/revisions\/2603"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2567"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2566"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2566"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2566"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}