{"id":2730,"date":"2024-02-18T13:33:21","date_gmt":"2024-02-18T12:33:21","guid":{"rendered":"http:\/\/samidoun-net.sonny.shared.1984.is\/sweden\/?p=2730"},"modified":"2024-02-18T13:51:48","modified_gmt":"2024-02-18T12:51:48","slug":"bosattarkolonialstaten-israel","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/bosattarkolonialstaten-israel\/","title":{"rendered":"Bos\u00e4ttarkolonialstaten Israel"},"content":{"rendered":"\n

Texten nedan \u00e4r \u00f6versatt till svenska fr\u00e5n den engelska originalartikeln av Torkil Lauesen p\u00e5 Anti-Imperialist Networks hemsida<\/a>:<\/em> <\/p>\n\n\n\n

Israel \u00e4r en bos\u00e4ttarkolonial stat. Detta \u00e4r ett nyckelbegrepp f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 Israels st\u00e4llning i v\u00e4rldssystemet och dess brutala agerande mot den palestinska befolkningen. Vad \u00e4r en bos\u00e4ttarstat och vad inneb\u00e4r det att vara en bos\u00e4ttarstat? F\u00f6r att besvara dessa fr\u00e5gor m\u00e5ste vi b\u00f6rja med bos\u00e4ttarkolonialismens allm\u00e4nna historia.<\/p>\n\n\n\n

Bos\u00e4ttarkolonialismens historia<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Id\u00e9n om europeisk utvandring och uppr\u00e4ttandet av en stat utanf\u00f6r Europa d\u00e4r europ\u00e9er kunde bos\u00e4tta sig \u00e4r inte unik f\u00f6r sionismen. Det var en \u00f6vergripande tendens i Europa under 1700-, 1800- och b\u00f6rjan av 1900-talet. Bos\u00e4ttarkolonier skiljer sig fr\u00e5n kolonier som syftade till att utvinna v\u00e4rde till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r kolonialmakten. Bos\u00e4ttarna hade sin egen agenda; de var bos\u00e4ttare f\u00f6r sin egen vinnings skull, inte f\u00f6r att \u00e5terf\u00f6ra n\u00e5got till det gamla hemlandet. Marx kallade dem \u201cde egentliga kolonierna\u201d [1], vilket innebar expropriering av marken och utrotning eller f\u00f6rdrivning av den ursprungliga befolkningen. [2]<\/p>\n\n\n\n

Omkring 70 miljoner m\u00e4nniskor utvandrade fr\u00e5n Europa i slutet av 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet. Med tanke p\u00e5 att ca 400 miljoner m\u00e4nniskor levde i Europa \u00e5r 1900 motsvarade detta 17 procent av befolkningen: 36 miljoner utvandrade till USA, 6,6 miljoner till Kanada, 5,7 miljoner till Argentina, 5,6 miljoner till Brasilien och mindre antal till Australien, Nya Zeeland, Rhodesia, Sydafrika, Kenya, Algeriet och Palestina.[3] I dag \u00e4r de gamla bos\u00e4ttarkoloniernas befolkning av \u00e4ttlingar till europ\u00e9er st\u00f6rre \u00e4n befolkningen i sj\u00e4lva Europa.<\/p>\n\n\n\n

Utvandringen fungerade som en s\u00e4kerhetsventil f\u00f6r att minska den sociala oron eftersom den krympte \u201cden industriella reservarm\u00e9n\u201c. Cecil Rhodes, en nyckelperson i koloniseringen av s\u00f6dra Afrika, f\u00f6rklarade 1895:<\/p>\n\n\n\n

”Jag var i g\u00e5r i Londons Eastend (en arbetarstadsdel) och bes\u00f6kte ett m\u00f6te av arbetsl\u00f6sa. Och d\u00e5 jag efter att ha h\u00f6rt de vilda talen, som utgjorde ett enda skrik efter br\u00f6d, gick hem och t\u00e4nkte \u00f6ver vad jag sett, var jag mera \u00e4n f\u00f6rut \u00f6vertygad om imperialismens betydelse \u2026 Min stora id\u00e9 \u00e4r l\u00f6sningen av den sociala fr\u00e5gan, d.v.s. f\u00f6r att skydda det f\u00f6renade konungarikets 40 miljoner inv\u00e5nare fr\u00e5n ett m\u00f6rdande inb\u00f6rdeskrig m\u00e5ste vi kolonialpolitiker \u00f6ppna nya landomr\u00e5den, vilka kan uppta befolknings\u00f6verskottet, och skaffa nya avs\u00e4ttningsomr\u00e5den f\u00f6r de varor, som produceras i fabriker och gruvor. Imperiet \u00e4r en magfr\u00e5ga, det har jag alltid sagt. Om ni inte \u00f6nskar inb\u00f6rdeskrig, s\u00e5 m\u00e5ste ni bli imperialister.” [4]<\/p>\n\n\n\n

I kolonierna f\u00f6rvandlades fattiga europeiska arbetare och b\u00f6nder till bos\u00e4ttare. Bos\u00e4ttarstatens framg\u00e5ng byggde p\u00e5 ursprungsbefolkningens f\u00f6rdrivning och exploatering.<\/p>\n\n\n\n

Bos\u00e4ttarkolonierna kan delas upp i kolonier d\u00e4r ursprungsbefolkningen i huvudsak f\u00f6rdrevs fr\u00e5n deras marker (till exempel i Nordamerika, Australien och Nya Zeeland) och kolonier d\u00e4r ursprungsbefolkningen ocks\u00e5 var en viktig k\u00e4lla till exploatering p\u00e5 plantager, i gruvor och s\u00e5 vidare, som i Sydafrika, Rhodesia och Algeriet. F\u00f6rutom att lokalbefolkningen f\u00f6rdrevs fr\u00e5n sina marker tvingades de ocks\u00e5 att arbeta inom jordbruk och gruvdrift. Europeiska bos\u00e4ttare och lokalbefolkning separerades genom apartheidsystem. Den uppenbara skillnaden mellan levnadsvillkoren f\u00f6r tv\u00e5 samh\u00e4llen som levde p\u00e5 samma territorium skapade s\u00e4rskilt intensiva konflikter. [5] Den v\u00e4pnade konflikt som ledde till Algeriets befrielse p\u00e5 1960-talet kostade en miljon m\u00e4nniskor livet.<\/p>\n\n\n\n

Bos\u00e4ttarstaten USA<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Bos\u00e4ttare i den f\u00f6rsta kategorin av kolonier kr\u00e4vde i f\u00f6rsta hand mark. Den ursprungliga befolkningen tillfr\u00e5gades inte om lov, utan f\u00f6rdrevs. Ett utm\u00e4rkt exempel \u00e4r Nordamerika. Av de cirka tio miljoner m\u00e4nniskorna i ursprungsbefolkningarna som levde i Nordamerika n\u00e4r koloniseringen inleddes fanns f\u00e4rre \u00e4n trehundratusen kvar \u00e5r 1900, de flesta av dem i reservat. [6] Ursprungsbefolkningen hade inte gett upp sin mark, sina resurser och sin kultur utan motst\u00e5nd utan f\u00f6rtrycktes med brutalt v\u00e5ld. De europeiska bos\u00e4ttarna s\u00e5g dem som parasiter som skulle utrotas.<\/p>\n\n\n\n

Begreppet ”extermination”, som betyder f\u00f6rdrivning och utrotning, och som syftar till att helt avl\u00e4gsna ett folk, \u00e4r kopplat till bos\u00e4ttarkolonialismen. [7] I b\u00f6rjan av 1700-talet utbetalade den koloniala regeringen gener\u00f6sa bel\u00f6ningar f\u00f6r urfolks skalper. Det exakta beloppet berodde p\u00e5 faktorer som k\u00f6n och \u00e5lder, och m\u00e5let var att g\u00f6ra det v\u00e5ldsamma f\u00f6rtrycket av ursprungsbefolkningen s\u00e5 effektivt som m\u00f6jligt. [8] Marx beskriver det i Kapitalet<\/em>:<\/p>\n\n\n\n

\u201cgenom beslut i sin assembly en bel\u00f6ning p\u00e5 40 p.st. f\u00f6r varje indianskalp och varje inf\u00e5ngat r\u00f6dskinn. \u00c5r 1720 h\u00f6jdes bel\u00f6ningen till 100 p.st. pr skalp. \u00c5r 1744, sedan staten Massachusetts hade f\u00f6rklarat en indianstam vara rebellisk, fastst\u00e4lldes f\u00f6ljande taxor: Manliga skalper \u00f6ver 12 \u00e5r 100 p.st., manliga f\u00e5ngar 105 p.st., f\u00e5ngna kvinnor och barn 55 p.st., skalper av kvinnor och barn 50 p.st.!\u201c [9]<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r h\u00e4pnadsv\u00e4ckande att det vita USA – genom skr\u00e4plitteratur och Hollywoodfilmer – kunde f\u00f6rvandla skalpering till en sedv\u00e4nja som p\u00e5st\u00e5s tillh\u00f6ra ursprungsbefolkningen. I verkligheten bedrevs skalpering fr\u00e4mst av bos\u00e4ttare. [10]<\/p>\n\n\n\n

Den koloniala regeringen anv\u00e4nde sig ocks\u00e5 av biologisk krigf\u00f6ring. Enligt historikern David Dixon ”var det medveten brittisk politik att smitta indianerna med smittkoppor”. Det gjordes genom som ett tecken p\u00e5 ”v\u00e4lvilja” att ge dem filtar, silkessjalar och linnetyger – alla smittade med smittkoppor. [11] Folkmordet p\u00e5 ursprungsbefolkningen var ingen olycka, utan de europeiska bos\u00e4ttarnas och deras politiska f\u00f6retr\u00e4dares medvetna handling. Om dessa folk inte frivilligt gav upp sina landomr\u00e5den var krig den enda utv\u00e4gen. \u00c5r 1790 beordrade krigsminister Henry Knox den amerikanska arm\u00e9n att ”om m\u00f6jligt helt utpl\u00e5na” en samling indianer i Ohio som hade avvisat kraven p\u00e5 att \u00f6verl\u00e5ta sin mark. [12] President Jefferson noterade 1807 i ett brev om ursprungsbefolkningens motst\u00e5nd: ”Om vi n\u00e5gonsin tvingas lyfta stridsyxan mot n\u00e5gon stam, kommer vi aldrig att l\u00e4gga ner den f\u00f6rr\u00e4n den stammen \u00e4r utrotad eller driven bortom Mississippi \u2026 och om de d\u00f6dar n\u00e5gra av oss, ska vi f\u00f6rg\u00f6ra dem alla.” [13] De som verkst\u00e4llde de politiska orderna delade samma inst\u00e4llning. Mest \u00f6k\u00e4nt \u00e4r general Philip Henry Sheridans uttalande att ”de enda goda indianer jag n\u00e5gonsin sett var d\u00f6da”. [14] I sin bok The Winning of the West<\/em> uttryckte den amerikanske presidenten (1901-1909) Theodore Roosevelt (1858-1919) ocks\u00e5 bos\u00e4ttarkolonialismens exterministiska syn:<\/p>\n\n\n\n

”Det mest r\u00e4ttf\u00e4rdiga av alla krig \u00e4r kriget mot vildar, \u00e4ven om det ocks\u00e5 kan vara det mest fruktansv\u00e4rda och om\u00e4nskliga. Den of\u00f6rsk\u00e4mde, vildsinte bos\u00e4ttaren som driver vilden fr\u00e5n landet st\u00e4ller hela civilisationen i skuld till honom. Amerikan och indian, boer och zulu, kosack och tartar, nyzeel\u00e4ndare och maorier – i varje fall har segraren, \u00e4ven om m\u00e5nga av hans handlingar \u00e4r fruktansv\u00e4rda, lagt grunden f\u00f6r ett m\u00e4ktigt folks framtida storhet.” [15]<\/p>\n\n\n\n

Denna inst\u00e4llning \u00e5terspeglas ocks\u00e5 i USA:s konstitution, i det ber\u00f6mda ”andra till\u00e4gget<\/em>”:<\/p>\n\n\n\n

”Eftersom en v\u00e4lreglerad milis \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r en fri stats s\u00e4kerhet f\u00e5r folkets r\u00e4tt att inneha och b\u00e4ra vapen inte kr\u00e4nkas.” [16]<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r bos\u00e4ttarna v\u00e4llde in \u00f6ver USA och ockuperade ursprungsbefolkningens mark \u00e5terspeglade det andra till\u00e4gget n\u00f6dv\u00e4ndigheten av att bev\u00e4pna bos\u00e4ttarna, inte bara i form av r\u00e4tten att b\u00e4ra vapen, utan ocks\u00e5 som ett krav<\/em> p\u00e5 att b\u00e4ra vapen, som avg\u00f6rande f\u00f6r statens integritet och uppfattningen om s\u00e4kerhet. De vita bos\u00e4ttarnas v\u00e5ldsamma till\u00e4gnande av mark s\u00e5gs som en individuell r\u00e4ttighet i det andra till\u00e4gget i USA:s konstitution. [17]<\/p>\n\n\n\n

Enligt en unders\u00f6kning st\u00e5r US-amerikanska civila f\u00f6r uppskattningsvis 393 miljoner (cirka 46 procent) av det totala antalet civil\u00e4gda skjutvapen i v\u00e4rlden. [18] \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det bara en tredjedel av befolkningen som \u00e4ger dessa vapen, i genomsnitt \u00e5tta stycken vardera. En stor majoritet av denna minoritet av vapen\u00e4gare \u00e4r vita m\u00e4n som \u00e4r \u00e4ttlingar till de ursprungliga bos\u00e4ttarna (eller l\u00e5tsas vara det). Den fortsatta vikten av den friheten\u201d, som anges i den US-amerikanska r\u00e4ttighetsf\u00f6rklaringen, avsl\u00f6jar USA:s bos\u00e4ttarkoloniala kulturella r\u00f6tter som \u00e4ven i nutid framst\u00e5r som en helig r\u00e4ttighet. [19] Utbredningen av vapen och det v\u00e4pnade v\u00e5ldet h\u00f6r till dess samtida arv.<\/p>\n\n\n\n

Vi ser samma k\u00e4nnetecken i Israel. Bos\u00e4ttarna p\u00e5 V\u00e4stbanken har bildat bev\u00e4pnade miliser som driver bort palestinierna fr\u00e5n landet. Vid ett kabinettm\u00f6te 29 januari 2023 sade Netanyahu att regeringen arbetar f\u00f6r att p\u00e5skynda licensieringen av vapen till israeliska civila och r\u00e4ddningstj\u00e4nster, att de vidtar \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att ”st\u00e4rka bos\u00e4ttningarna” och att israelisk polis ocks\u00e5 uppmuntrar de som har befintliga licenser att b\u00e4ra sina vapen. [20]<\/p>\n\n\n\n

Bos\u00e4ttarstaten Israel<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Hur f\u00f6rh\u00e5ller sig bos\u00e4ttarkolonialismens historia till det sionistiska projektet i Israel?\u00d6sterrikaren Theodor Herzl (1860-1904), sionismens grundare, s\u00e5g uppr\u00e4ttandet av en bos\u00e4ttarstat i Palestina som l\u00f6sningen p\u00e5 f\u00f6rf\u00f6ljelsen av judar, i linje med det koloniala t\u00e4nkandet i Europa vid den tiden. Chaim Weizmann, senare ordf\u00f6rande f\u00f6r World Zionist Organization och Israels f\u00f6rste president, ber\u00e4ttade detta f\u00f6r en publik i Berlin i mars 1912:<\/p>\n\n\n\n

\u201cVarje land kan bara ta emot ett begr\u00e4nsat antal judar om det vill undvika att besv\u00e4ra sin magen. Tyskland har redan f\u00f6r m\u00e5nga judar.\u201d [21]<\/p>\n\n\n\n

Innan 1930-talet hade sionismen inte mycket st\u00f6d bland de europeiska judarna. Men den intensifierade antisemitismen i Europa \u2013 inte bara i Tyskland \u2013 fram till 1930-talet f\u00f6r\u00e4ndrade gradvis judarnas inst\u00e4llning. Inte heller hade det sionistiska bos\u00e4ttarprojektet st\u00f6d av stater f\u00f6re andra v\u00e4rldskriget. Palestina var en brittisk koloni, och de var inte emot sionistisk bos\u00e4ttning men de var emot id\u00e9n att Palestina skulle bli en sionistisk stat. Andra v\u00e4rldskriget f\u00f6r\u00e4ndrade situationen, efter F\u00f6rintelsen f\u00f6rvandlades m\u00e5nga europ\u00e9ers d\u00e5liga samvete till st\u00f6d f\u00f6r uppr\u00e4ttandet av staten Israel. F\u00f6rsta v\u00e5gen av tv\u00e5ngsf\u00f6rflyttningar \u00e4gde rum 1948 och kallades Nakba<\/em> \u2013 ”katastrof” p\u00e5 arabiska \u2013 d\u00e5 mer \u00e4n en miljon palestinier f\u00f6rdrevs. Detta har f\u00f6ljts av palestinier kontinuerliga f\u00f6rdrivning fr\u00e5n deras land. Det p\u00e5g\u00e5ende kriget i Gaza \u00e4r i linje med den utrotningsiver \u2013 den exterminism \u2013 som finns inbyggd i bos\u00e4ttarstatens logik.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rh\u00e5llandet mellan USA och Israel<\/strong><\/p>\n\n\n\n

USA s\u00e5g potentialen i att ha en allierad klon i Mellan\u00f6stern f\u00f6r att f\u00f6rsvara den framv\u00e4xande US-amerikanska nykolonialismens intressen. Judar som valde att hantera problemet med europeisk antisemitism genom att utvandra till Palestina och ansluta sig till det sionistiska projektet blev en del av USA:s imperialism i Mellan\u00f6stern. Israel blev anakronistiskt det sista europeiska bos\u00e4ttarkoloniala projektet i en tid d\u00e5 avkolonisering stod p\u00e5 dagordningen i resten av v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

Staten Israel \u00e4r sitt eget bos\u00e4ttarkoloniala projekt med sina egna intressen samtidigt som den tj\u00e4nar vissa syften f\u00f6r USA-imperialismen. Theodor Herzl, sionismens grundare, skrev redan 1896 i Judestaten<\/em> om att spela denna roll gentemot det ottomanska riket:<\/p>\n\n\n\n

\u201cF\u00f6r Europa skulle vi d\u00e4r [i Palestina] utg\u00f6ra en skyddsmur mot Asien, vi skulle bli en kulturens f\u00f6rpost mot barbariet\u201d<\/p>\n\n\n\n

Efter andra v\u00e4rldskriget utvecklades detta t\u00e4nkande till en ber\u00e4ttelse om v\u00e4stv\u00e4rldens kamp mot kommunistinspirerad nationalism i regionen, som Nassers Egypten, sedan var det den v\u00e4sterl\u00e4ndska ”judeo-kristna” kulturens kamp mot ”arabisk\/muslimsk internationell terrorism”. Idag \u00e4r det ”barbariska” inflytande som m\u00e5ste blockeras ryskt och kinesiskt. Betydelse av kampen om Palestina str\u00e4cker sig allts\u00e5 bortom dess lilla geografiska omr\u00e5de och begr\u00e4nsade ekonomiska betydelse. [23]<\/p>\n\n\n\n

Israel fungerar som ett \u201cUS-amerikanskt slagskepp” bel\u00e4get i Mellan\u00f6sterns landmassa. Det s\u00e4krar USA:s intresse av regionens enorma oljetillg\u00e5ngar. Billig olja var br\u00e4nslet till kapitalismens utveckling i efterskrigstiden. Dessutom \u00e4r Mellan\u00f6stern geopolitiskt viktig som bryggan mellan Asien och Europa. N\u00e4r Asien under de senaste \u00e5rtiondena blev ”v\u00e4rldens fabrik” f\u00f6rvandlades Mellan\u00f6stern till en permanent krigszon f\u00f6r att s\u00e4kra USA:s hegemoni. Vikten av geopolitisk kontroll \u00f6ver regionen blev uppenbar n\u00e4r Suezkanalen blockerades i sex dagar 2021 p\u00e5 grund av att ett containerfartyg gick p\u00e5 grund. Ett annat exempel \u00e4r effekten av \u201chouthiernas\u201d (Ansarallahs) attacker mot fartyg som fraktar gods till Israel i R\u00f6da havet i solidaritet med den palestinska kampen. Korta perioders avbrott i den globala handeln har haft enorma konsekvenser f\u00f6r f\u00f6rs\u00f6rjningen av industrivaror fr\u00e5n Asien.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r konflikten kring Palestina s\u00e5 intensiv och har varat s\u00e5 l\u00e4nge. Det handlar inte bara om uppr\u00e4ttandet av en palestinsk stat. Det handlar om den israeliska bos\u00e4ttarstatens existens, en f\u00e4stning p\u00e5 en av de viktigaste geopolitiska platserna i v\u00e4rlden, punkten d\u00e4r Asien, Afrika och Europa m\u00f6ts. Men det \u00e4r mycket mer \u00e4n s\u00e5. Det israeliska koloniala projektets nedmontering skulle ocks\u00e5 kunna nedmontera den europeiska bos\u00e4ttarkolonialismens historiska legitimitet som ett ”civiliserande” projekt. Detta \u00e4r inte bara Israels ideologi, utan ocks\u00e5 Europas sj\u00e4lvuppfattning, och bos\u00e4ttarkolonialismen som ideologi \u00e4r fortfarande en del av mentaliteten i USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland. [24]<\/p>\n\n\n\n

I den nuvarande globala klasskampen representerar den palestinska befrielsekampen proletariatet i den globala s\u00f6derns f\u00f6rs\u00f6k att \u00f6vervinna historiens tyngd. F\u00f6r denna kamps framg\u00e5ng kr\u00e4vs ett skifte i maktbalansen mellan den USA-ledda imperialismen och det globala syd \u2013 det skifte \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g och utg\u00f6r en global historisk v\u00e4ndpunkt under det kommande \u00e5rtiondet. USA \u00e4r fortfarande milit\u00e4rt dominerande, men styr inte l\u00e4ngre den globala ekonomin och finanssektorn. P\u00e5 1970-talet kr\u00e4vde tredje v\u00e4rlden f\u00f6rg\u00e4ves en ”ny v\u00e4rldsordning”. Idag bygger den globala s\u00f6dern den. USA:s hegemoni \u00e4r p\u00e5 tillbakag\u00e5ng och det globala syd \u00e4r p\u00e5 frammarsch. Medan Israel demolerar Gaza och d\u00f6dar tiotusentals m\u00e4nniskor protesterar tiotals miljoner m\u00e4nniskor \u00f6ver hela v\u00e4rlden, ett motst\u00e5nd som kommer att v\u00e4xa. Israel kanske tror att de kommer att vinna slaget om Gaza, men de h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6rlora kriget. Palestinierna befinner sig just nu i frontlinjen i en mycket st\u00f6rre kamp om en ny v\u00e4rldsordning, och den palestinska fr\u00e5gan kommer att finna sin l\u00f6sning i det sammanhanget.<\/p>\n\n\n\n

[1] Begreppet \u201cbos\u00e4ttarkolonialism\u201d har f\u00f6rst f\u00e5tt st\u00f6rre bruk p\u00e5 senare tid. Exempelvis skrev Karl Kautsky om \u201carbetskolonier\u201d [\u201cwork colonies\u201d] (Karl Kautsky, Socialism and Colonial Policy,<\/em> kapitel 4, 1907, https:\/\/www.marxists.org\/archive\/kautsky\/1907\/colonial\/4-work.htm<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

[2] Karl Marx, Kapitalet, band 1, kapitel 24, avsnitt 6, 1867, https:\/\/www.marxists.org\/svenska\/marx\/1867\/23-d107.htm#h132<\/a><\/p>\n\n\n\n

[3] Teresa Hayter, Open Borders.<\/em> London: Pluto Press 2000, s. 9.<\/p>\n\n\n\n

[4] Citerat ur Vladimir Lenin, Imperialismen som kapitalismens h\u00f6gsta stadium<\/em>, 1917, https:\/\/www.marxists.org\/svenska\/lenin\/1916\/imper.htm#rn80<\/a><\/p>\n\n\n\n

[5] Robert Davis, The White Working-\u00adClass in South Africa. New Left Review,<\/em> no. 82, ss. 40\u201359., 1973, https:\/\/newleftreview.org\/issues\/i82\/articles\/robert-davies-the-white-working-class-in-south-africa<\/a><\/p>\n\n\n\n

[6] Harold E. Driver, Indians of North America.<\/em> Chicago: University of Chicago Press 1968, s. 604.<\/p>\n\n\n\n

[7] Monthly Review, Notes from the editors. Monthly Review,<\/em> February 2024, Volume 75 no. 9. New York 2024, https:\/\/monthlyreview.org\/2024\/02\/01\/mr-075-09-2024-02_0<\/a><\/p>\n\n\n\n

[8] Se till exempel Melville Madison Bigelow, The Acts and Resolves, Public and Private, of the Province of the Massachusetts Bay.<\/em> Boston: Wright & Potter, 1869, s. 562, https:\/\/archive.org\/details\/actsresolvespubl_m07mass<\/a><\/p>\n\n\n\n

[9] Karl Marx, Kapitalet<\/em>, band 1, kapitel 24, avsnitt 6, https:\/\/www.marxists.org\/svenska\/marx\/1867\/23-d107.htm#h132<\/a><\/p>\n\n\n\n

[10] John Grenier, The First Way of War: American War Making on the Frontier, 1607\u20131814<\/em>. New York: Cambridge University Press 2005, s. 13; Peter Silver, Our Savage Neighbors: How Indian War Transformed Early America.<\/em> New York: W.W. Norton & Company 2009, ss. 161\u2013190.<\/p>\n\n\n\n

[11] David Dixon, Never Come to Peace Again: Pontiac\u2019s Uprising and the Fate of the British Empire in North America.<\/em> Norman: University of Oklahoma Press 2005, ss. 152\u2013155.<\/p>\n\n\n\n

[12] \u00d6versatt till svenska fr\u00e5n: \u201cextirpate, utterly, if possible\u201d, citerat ur American State Papers, \u201cSecretary of War to Josiah Harmar, June 7, 1790.\u201d Indian Affairs, vol. 1. Washington DC: Gales and Seaton 1832, s. 97, https:\/\/memory.loc.gov\/cgi-bin\/ampage?collId=llsp&fileName=007\/llsp007.db&recNum=98<\/a><\/p>\n\n\n\n

[13] \u00d6versatt till svenska fr\u00e5n: \u201c[I]f ever we are constrained to lift the hatchet against any tribe, we will never lay it down till that tribe is exterminated, or driven beyond the Mississippi\u2026and if they will kill some of us, we shall destroy all of them.\u201d, Thomas Jefferson, \u201cLetter from Thomas Jefferson to Henry Dearborn, 28 August 1807\u201d. Founders Online, National Archives, https:\/\/founders.archives.gov\/documents\/Jefferson\/99-01-02-6267<\/a><\/p>\n\n\n\n

[14] \u00d6versatt till svenska fr\u00e5n: \u201cthe only good Indians I ever saw were dead\u201d, citerat ur Dee Brown, Bury My Heart At Wounded Knee: An Indian History Of The American West<\/em>. New York: Henry Holt and Company 1970, s. 147, https:\/\/readerslibrary.org\/archives\/6875<\/a><\/p>\n\n\n\n

[15] \u00d6versatt till svenska fr\u00e5n: \u201cThe most ultimately righteous of all wars is a war with savages, though it is apt to be also the most terrible and inhuman. The rude, fierce settler who drives the savage from the land lays all civilization under a debt to him. American and Indian, Boer and Zulu, Cossack and Tartar, New Zealander and M\u0101ori\u2014in each case the victor, horrible though many of his deeds are, has laid deep the foundations for the future greatness of a mighty people.\u201d, citerat ur Theodore Roosevelt, The Winning of the West, G. P. Putnam and Sons, New York. 1889, vol. 3, s. 45, https:\/\/www.gutenberg.org\/cache\/epub\/11943\/pg11943-images.html<\/a><\/p>\n\n\n\n

[16] \u00d6versatt till svenska fr\u00e5n: \u201cA well-regulated Militia, being necessary to the security of a free State, the right of the people to keep and bear Arms, shall not be infringed.\u201d, citerat ur Wex Definitions Team, Second Amendment. Cornel Law School Legal Information Institute 2022, https:\/\/www.law.cornell.edu\/wex\/second_amendment<\/a><\/p>\n\n\n\n

[17] Roxanne Dunbar-Ortiz, Settler Colonialism and the Second Amendment. Monthly Review Vol. 69, No 8, 2018, https:\/\/monthlyreview.org\/2018\/01\/01\/settler-colonialism-and-the-second-amendment<\/a><\/p>\n\n\n\n

[18] Aaron Karp , Estimating Global Civilian held Firearms Numbers. Small Arms Survey, Gen\u00e9ve, Schweiz, 2018, https:\/\/www.smallarmssurvey.org\/resource\/estimating-global-civilian-held-firearms-numbers<\/a><\/p>\n\n\n\n

[19] Roxanne Dunbar-Ortiz, Settler Colonialism and the Second Amendment. Monthly Review Vol. 69, No 8, 2018, https:\/\/monthlyreview.org\/2018\/01\/01\/settler-colonialism-and-the-second-amendment<\/a><\/p>\n\n\n\n

[20] Haaretz, Netanyahu Vows to Arm ’Thousands of Israeli Citizens’ After Jerusalem Shootings, 29.1.2023, https:\/\/archive.is\/20230129205334\/https:\/\/www.haaretz.com\/israel-news\/2023-01-29\/ty-article\/.premium\/netanyahu-says-israel-not-looking-for-escalation-but-prepared-for-anything-after-shootings\/00000185-fd64-da5b-a1d5-fd65cac50000<\/a><\/p>\n\n\n\n

[21] \u00d6versatt till svenska fr\u00e5n: \u201cEach country can absorb only a limited number of Jews if she doesn\u2019t want disorders in her stomach. Germany already has too many Jews.\u201d, citerat ur Edward Mortimer, Contradiction, Collusion and Controversy. i Lenni Brenner, Zionism in the Age of the Dictators.<\/em> Croom Helm, London 1984, https:\/\/www.marxists.org\/history\/etol\/document\/mideast\/agedict\/review.htm<\/a><\/p>\n\n\n\n

[22] Svensk \u00f6vers\u00e4ttning ur Alice Staffan Beckman, Sionismen som ideologi och politisk r\u00f6relse, 1980, https:\/\/www.marxistarkiv.se\/skribenter\/s-beckman\/sionismen_som_ideologi.pdf, \u00f6versatt fr\u00e5n: \u201cWe should there form a portion of a rampart of Europe against Asia, an outpost of civilization as opposed to barbarism.\u201d, citerat ur Theodor Herlz, The Jewish State, 1896, https:\/\/www.jewishvirtuallibrary.org\/quot-the-jewish-state-quot-theodor-herzl<\/a><\/p>\n\n\n\n

[23] Monthly Review, Notes from the editors. Monthly Review, February 2024, Volume 75 no. 9. New York 2024, https:\/\/monthlyreview.org\/2024\/02\/01\/mr-075-09-2024-02_0<\/a><\/p>\n\n\n\n

[24] Ali Kadri, opublicerad intervju med Karin Leukefeld, 2024<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Texten nedan \u00e4r \u00f6versatt till svenska fr\u00e5n den engelska originalartikeln av Torkil Lauesen p\u00e5 Anti-Imperialist Networks hemsida: Israel \u00e4r en bos\u00e4ttarkolonial stat. Detta \u00e4r ett nyckelbegrepp f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 Israels st\u00e4llning i v\u00e4rldssystemet och dess brutala agerande mot den palestinska befolkningen. Vad \u00e4r en bos\u00e4ttarstat och vad inneb\u00e4r det att vara en bos\u00e4ttarstat? F\u00f6r att […]<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":2731,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[27],"tags":[],"class_list":{"0":"post-2730","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-antiimperialism"},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/i0.wp.com\/samidoun.net\/sweden\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/Untitled-design-3.jpg?fit=940%2C788&ssl=1","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2730","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2730"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2730\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2741,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2730\/revisions\/2741"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2731"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2730"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2730"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2730"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}