{"id":3246,"date":"2025-03-05T22:31:02","date_gmt":"2025-03-05T21:31:02","guid":{"rendered":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/?p=3246"},"modified":"2025-03-11T20:41:35","modified_gmt":"2025-03-11T19:41:35","slug":"basil-al-araj-ut-fran-lagen-och-in-i-revolutionen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/basil-al-araj-ut-fran-lagen-och-in-i-revolutionen\/","title":{"rendered":"Basil al-Araj: Ut fr\u00e5n lagen och in i revolutionen"},"content":{"rendered":"\n

F\u00f6r \u00e5tta \u00e5r sedan, den 6 mars 2017, m\u00f6rdades den palestinska intellektuelle och k\u00e4mpen Basil al-Araj. F\u00f6r att uppm\u00e4rksamma minnet av honom och f\u00f6r att tillg\u00e4ngligg\u00f6ra hans t\u00e4nkande och analyser f\u00f6r en svensk publik kommer vi de kommande dagarna publicera ett antal texter av och om honom, \u00f6versatta till svenska. Denna text \u00e4r baserad p\u00e5 en engelsk \u00f6vers\u00e4ttning<\/a>.<\/em><\/p>\n\n\n

M\u00e4nniskor sprang n\u00e4r de h\u00f6rde kulorna. De deltog i stridigheterna utan att fr\u00e5ga varf\u00f6r eller hur. Landsm\u00e4nnen mot fransm\u00e4nnen. Allt \u00e4r tydligt och det sker \u00e4ven om tvisten handlar om en bagatell eller om slagsm\u00e5let \u00e4r mellan fyllon. Den franska kolonisat\u00f6ren \u00e4r d\u00e5 en fiende, och det \u00e4r en plikt att g\u00f6ra motst\u00e5nd mot fienden. P\u00e5 den tiden, n\u00e4r jag flyttade fr\u00e5n ett hus till ett annat, f\u00f6rstod jag inneb\u00f6rden av Ibrahim al-Shankals ord om motst\u00e5nd mot kolonisat\u00f6ren, om nationell anda, entusiasm, initiativ, solidaritet, om hat i \u00f6gon, munnar och h\u00e4nder, hat mot allt som \u00e4r franskt och alla som samarbetar med fransm\u00e4nnen, vare sig de \u00e4r jord\u00e4gare eller aghaer, vanliga m\u00e4nniskor eller de som \u00e4r svaga i ande och samvete. De som k\u00e4mpade i striderna och undkom arrestering hedrades av staden och jag var en av dem. Jag, den som hade varit i en v\u00e4rld och pl\u00f6tsligt befann mig i en annan. Jag, den som blev patriot utan att f\u00f6rst\u00e5 inneb\u00f6rden av patriotism s\u00e5som de andra som Gud hade v\u00e4lsignat med medvetande och mod hade f\u00f6rst\u00e5tt den.<\/p>\n

En modig mans slut<\/em>, Hanna Mina<\/p>\n\n\n

I den litteratur som behandlar folkens revolution\u00e4ra historia \u00e5terkommer n\u00e5gra exceptionella och splittrande individer som f\u00f6renar revolution med hj\u00e4ltemod, brott och lag\u00f6vertr\u00e4delser med tradition och sedvanor. Ber\u00e4ttelserna om deras liv \u00e4r ofta likartade n\u00e4r det g\u00e4ller ursprung, omst\u00e4ndigheter, utveckling och slut. Det mest avg\u00f6rande \u00e4r att de liknar varandra i hur de tas emot: i alla dessa fall \u00e4r allm\u00e4nheten splittrad i fr\u00e5ga om hur dessa ber\u00e4ttelser ska hanteras. Vissa betraktar dessa individer som sm\u00e5skurkar och lagl\u00f6sa, medan andra ser dem som hj\u00e4ltar. <\/p>\n\n\n\n

Araberna k\u00e4nde till detta fenomen sedan l\u00e5ngt f\u00f6re islam, eftersom det representerades av grupper av vagabonder som kallades sa’aliker, varav den mest k\u00e4nda var Urwa ibn al-Ward, med smeknamnet ”sa’alikernas prins”. Dessa grupper av m\u00e4n som br\u00f6t mot sedv\u00e4njor och traditioner och konfronterade sina stammars ekonomiska, sociala och politiska system, blev antingen undanskuffade av stammen eller flydde sj\u00e4lva fr\u00e5n stammen. N\u00e4r sv\u00e5ra tider drabbade stamfolket samlades de kring sa’alikerna, som tog hand om deras behov. N\u00e4r normaliteten \u00e5terst\u00e4lldes tog stamfolket \u00e5terigen avst\u00e5nd fr\u00e5n sa’alikerna och \u00f6vergav dem. <\/p>\n\n\n\n

Likheten mellan revolution\u00e4ren och den lagl\u00f6se best\u00e5r i deras beslut att avvika fr\u00e5n vedertagna ”system” och ”lagar”. Den lagl\u00f6ses \u00f6verg\u00e5ng till nationell eller politisk handling \u2013 organiserad eller spontan \u2013 \u00e4r s\u00f6ml\u00f6s. Den \u00e4r inte beh\u00e4ftad med samma komplexitet som exempelvis \u00f6verg\u00e5ngen f\u00f6r medlemmar av borgarklassen, som kr\u00e4ver ett f\u00f6rkastande av sin samh\u00e4llsklass och av de ritualer, seder och materiella bekv\u00e4mligheter som den tillhandah\u00e5ller. Den lagl\u00f6se l\u00e4r sig genom sin erfarenhet av st\u00f6ld och bedr\u00e4geri att agera utanf\u00f6r lagens ramar, skaffar sig f\u00e4rdigheter f\u00f6r att hantera gripanden och utredningar och genomf\u00f6r operationer som kr\u00e4ver en h\u00f6g grad av planering i f\u00f6rv\u00e4g. Dessa erfarenheter liknar i sin praktiska logik motst\u00e5ndsaktioner, \u00e4ven om slutm\u00e5len skiljer sig \u00e5t. <\/p>\n\n\n\n

Frantz Fanon var uppm\u00e4rksam p\u00e5 denna \u00f6verlappning och skrev f\u00f6ljande om dessa lagl\u00f6sa figurer i Jordens f\u00f6rd\u00f6mda<\/em>: <\/p>\n\n\n

Folket erinrar sig ocks\u00e5 vissa episoder fr\u00e5n det egna kollektivets liv, f\u00f6r att h\u00e5lla sig i form och vidmakth\u00e5lla sin revolution\u00e4ra kapacitet. Till exempel banditen som flera dagar i str\u00e4ck lyckats \u00f6verlista gendarmeriet som legat honom hack i h\u00e4l, eller den som fallit i en tr\u00e4ffning sedan han d\u00f6dat fyra eller fem polism\u00e4n, eller den som beg\u00e5tt sj\u00e4lvmord f\u00f6r att inte r\u00f6ja sina medbrottslingar \u2013 alla dessa gestalter blir lysande exempel, hj\u00e4ltar f\u00f6r folket, som visar v\u00e4gen till nya storartade g\u00e4rningar. Och det tj\u00e4nar alldeles tydligt inte n\u00e5got till att s\u00e4ga att den och den hj\u00e4lten var en tjuv, en r\u00e5 s\u00e4lle eller en slyngel. Riktade sig mannens f\u00f6rbrytelse uteslutande mot en kolonialist eller hans egendom, d\u00e5 \u00e4r skiljelinjen avgjord.<\/p>\n\n\n

Som ett avg\u00f6rande tecken p\u00e5 hans h\u00e4ngivenhet och k\u00e4rlek till gemenskapen, hans k\u00e4nsla f\u00f6r r\u00e4ttvisa och hans inh\u00e4mtande av analytiska verktyg som f\u00f6rs\u00e5g honom med en klarsynt och allvarlig vision, sade martyren shejk Izz ad-Din al-Qassam om de lagl\u00f6sa: ”L\u00e5t dem g\u00f6ra sitt arbete, f\u00f6r det finns en manlighet i detta arbete som vi en dag kommer att omvandla till helig kamp, och s\u00e5 l\u00e4nge kolonisat\u00f6ren vill d\u00f6da v\u00e5ra sj\u00e4lar \u00e4r dessa m\u00e4nniskor n\u00e4rmare Gud och k\u00e4rleken till den heliga kampen \u00e4n de som underkastar sig\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Den marxistiske historikern Eric J. Hobsbawm f\u00f6rstod betydelsen av den lagl\u00f6se eller ”sociala banditen”, vars s\u00e4rdrag strider mot den r\u00e4ttsliga logiken i moderna liberala stater, som fr\u00e4mst bygger p\u00e5 ”samh\u00e4llskontraktet” och m\u00e4nniskans ”naturliga r\u00e4ttigheter” till egendom, frihet och liv \u2013 enligt John Lockes beskrivning. Enligt detta syns\u00e4tt \u00e4r banditverksamhet ett angrepp p\u00e5 privat egendom; det \u00e4r en ”kriminell” handling i statens terminologi och f\u00f6r de klasser som p\u00e5verkas av den ”kriminella” handlingen. <\/p>\n\n\n\n

En av Hobsbawms b\u00f6cker bygger p\u00e5 en l\u00e5ng och mytologiserad historia av vad han kallar ”social banditverksamhet”, som kan sp\u00e5ras i den folkliga fantasin i olika samh\u00e4llen och som kretsar kring hj\u00e4lted\u00e5d av tjuvar och banditer som Robin Hood, Rob Roy MacGregor och Jesse James. Hobsbawm behandlar fenomenet utifr\u00e5n dess sociala sammanhang, d\u00e4r den lagl\u00f6se eller tjuvens sociala roll \u00e4r att h\u00e4mnas, s\u00e4rskilt om han bedrar eller stj\u00e4l fr\u00e5n en medlem av de dominerande och tyranniska klasserna i samh\u00e4llet. Hobsbawm kallar denna tjuv f\u00f6r ”den \u00e4dle r\u00e5naren”. I andra fall, som maffian i s\u00f6dra Italien, utg\u00f6r den lagl\u00f6se ett alternativ till den dominerande samh\u00e4llsordningen och de relationer som den h\u00e4rskande klassen p\u00e5tvingar genom polisen och andra f\u00f6rtryckande och begr\u00e4nsande krafter. Hobsbawm finner en likhet mellan sociala banditer och revolution\u00e4ra hj\u00e4ltar som Che Guevara, V\u00f5 Nguy\u00ean Gi\u00e1p och Ho Chi Minh i Vietnam eller, i arabiska och islamiska sammanhang, personer som Abd al-Karim al-Khattabi, Omar al-Mukhtar, Izz ad-Din al-Qassam, Wadie Haddad med flera.<\/p>\n\n\n\n

De lagl\u00f6sa blir i m\u00e5nga fall agitatoriska gestalter i samh\u00e4llen som lever kvar i ett tillst\u00e5nd av underkastelse, eftersom de \u00e4r de som har st\u00f6rst f\u00f6rm\u00e5ga att existera utanf\u00f6r det system som p\u00e5tvingar de levande f\u00f6r\u00f6dmjukande villkor. De besitter ocks\u00e5 tillr\u00e4cklig kunskap f\u00f6r att leva och f\u00f6rs\u00f6rja sig utanf\u00f6r den or\u00e4ttf\u00e4rdiga lagens herrav\u00e4lde. De s\u00e4tter upp strikta regler f\u00f6r sig sj\u00e4lva som organiserar deras v\u00e4rld med r\u00e4ttvisa traditioner, som ger m\u00e4nniskan hennes v\u00e4rdighet och r\u00e4tt att leva ett anst\u00e4ndigt liv i utbyte mot att hon fullg\u00f6r sina plikter. Om till exempel en av de lagl\u00f6sa erk\u00e4nner f\u00f6r myndigheterna eller anger en av sina f\u00f6ljeslagare, r\u00e4cker det f\u00f6r att avsluta hans bana i gruppen. <\/p>\n\n\n\n

Eftersom de lagl\u00f6sa befinner sig l\u00e4ngst ner i samh\u00e4llspyramiden \u00e4r deras v\u00e4rld tydlig. De l\u00e5ter sig inte luras av myndigheternas knep och l\u00f6gner, och de \u00e4r inte heller f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r deras diskurser, medlingsverktyg och skapande av allm\u00e4n opinion. Den v\u00e4rld som de befinner sig i \u00e4r en v\u00e4rld som \u00e4r or\u00f6rd i sin verklighet, med alla dess umb\u00e4randen, el\u00e4nde, fattigdom och or\u00e4ttvisor. Man kan d\u00e4rf\u00f6r konstatera att de hyser den st\u00f6rsta aktning f\u00f6r r\u00e4ttvisan och att de \u00e4r de mest f\u00f6raktfulla n\u00e4r det g\u00e4ller dess fr\u00e5nvaro. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r viktigt att h\u00e4r n\u00e4mna det enorma sambandet mellan varje underjordisk r\u00f6relse eller revolution och den undre v\u00e4rld som existerar utanf\u00f6r lagen. Lagen \u00e4r ett verktyg f\u00f6r normalisering och hegemoni i h\u00e4nderna p\u00e5 makten, som f\u00f6rbeh\u00e5ller sig r\u00e4tten att tolka eller revidera lagen. D\u00e4rf\u00f6r existerar revolution\u00e4ra, underjordiska r\u00f6relser i paritet med den lagl\u00f6sa ”undre v\u00e4rlden”. Revolution\u00e4ra r\u00f6relser har alltid f\u00f6rlitat sig p\u00e5 denna undre v\u00e4rld f\u00f6r att skaffa sig kunskap, logistik och vapen, liksom taktik f\u00f6r man\u00f6vrerande och metoder f\u00f6r att skaffa finansiering, f\u00f6r att kunna konfrontera fienden. <\/p>\n\n\n\n

Arabiska, palestinska och internationella gestalter<\/strong><\/p>\n\n\n\n

De personer som vi kommer att diskutera kommer alla fr\u00e5n de fattigaste och mest f\u00f6rtryckta samh\u00e4llsklasserna, som uts\u00e4tts f\u00f6r den st\u00f6rsta graden av f\u00f6rf\u00f6ljelse. De flesta av deras ber\u00e4ttelser har ocks\u00e5 liknande omst\u00e4ndigheter som leder till skapandet av en ny m\u00e4nsklighet och till \u00f6gonblick av f\u00f6delse och omvandling. <\/p>\n\n\n\n

Vi talar om individer vars medvetande formas av materiella erfarenheter och vars liv b\u00f6rjar med att de f\u00f6rkastas av samh\u00e4llet. \u00c4nd\u00e5 blir de hj\u00e4ltar: kvinnor sjunger om dem p\u00e5 br\u00f6llop och m\u00e4n hyllar deras namn och dygder, eftersom de blir f\u00f6rebilder f\u00f6r hj\u00e4ltemod och uppror. Vi talar h\u00e4r om individer som inte \u00e4r n\u00e5got annat \u00e4n revolution\u00e4rer fr\u00e5n f\u00f6rsta stund. I sina egenskaper, dygder och psykologiska sammans\u00e4ttningar pr\u00e4glas de av mod, upproriskhet, dj\u00e4rvhet och intelligens. De l\u00e5ter sig inte luras av f\u00f6rsk\u00f6ningar och inte heller blir de n\u00e5gonsin t\u00e4mjda.<\/p>\n\n\n\n

Har du h\u00f6rt talas om Ibrahim, pojken som d\u00f6dades 1913, han som \u00e4lskade Fatima, feodalherrens dotter, och som d\u00e4rf\u00f6r blev jagad och f\u00f6rf\u00f6ljd? Han ins\u00e5g vidden av den or\u00e4ttvisa och det f\u00f6rtryck som staten och feodalherrarna utsatte b\u00f6nderna och de fattiga f\u00f6r, s\u00e5 han bildade ett band som r\u00e5nade de rika och gav de fattiga deras r\u00e4ttigheter. Den pojken var Hekimo\u011flu Ibrahim, en av de mest k\u00e4nda dissidenterna i det osmanska riket, som blev en av de mest k\u00e4nda ikonerna i de folkliga eposen, som folk sjunger om och vars historia morm\u00f6drar \u00e5terber\u00e4ttar f\u00f6r barn f\u00f6r att ingjuta de h\u00f6gsta v\u00e4rdena i dem \u2013 f\u00f6rdjupa deras begrepp om kamp, frihet, r\u00e4ttvisa, j\u00e4mlikhet och k\u00e4rlek. <\/p>\n\n\n\n

Hekimo\u011flu har vissa likheter med den engelske folkhj\u00e4lten Robin Hood eller med sa’alikernas prins Urwa ibn al-Ward, men han liknar mest den skotske revolution\u00e4ren William Wallace, som skildras i filmen Braveheart<\/em>, och i vars fall k\u00e4rleken ocks\u00e5 var revolutionens motor. Och precis som Hekimo\u011flus liv inspirerade m\u00e4nniskor gjorde \u00e4ven hans d\u00f6d det. Bilden av honom som d\u00f6d med sitt Martini-Henry-gev\u00e4r i famnen fick alla ungdomar i det osmanska riket att \u00f6nska sig samma gev\u00e4r. \u00c4n i dag p\u00e5minner v\u00e5ra popul\u00e4ra s\u00e5nger och ramsor i Palestina om Hekimo\u011flu genom det d\u00e4r Martini-gev\u00e4ret.<\/p>\n\n\n\n

Dessa lagl\u00f6sa figurer skiljer sig fr\u00e5n revolution\u00e4rer endast genom medvetande och politisk uppgift. De senare, vars sociala bas och politiska projekt skapas av materiella f\u00f6rh\u00e5llanden, blir en nations hopp och f\u00f6rebild. I sin bok Guerrilla Warfare<\/em> noterade Guevara denna stora likhet n\u00e4r han sa:\u00a0<\/p>\n\n\n

Gerillak\u00e4mpen r\u00e4knar med lokalbefolkningens fulla st\u00f6d. Detta \u00e4r ett oumb\u00e4rligt villkor. Och detta ses tydligt genom att betrakta fallet med banditg\u00e4ng som verkar i en region; de har m\u00e5nga av gerillaarm\u00e9ns egenskaper, homogenitet, respekt f\u00f6r ledaren, mod, kunskap om terr\u00e4ngen \u2026<\/p>\n\n\n

Om folket samlas kring dessa g\u00e4ng kommer de enligt Guevara att f\u00f6rvandlas till revolution\u00e4rer. <\/p>\n\n\n\n

Detta kan illustreras med ber\u00e4ttelsen om den irakiske militante martyren Suwaiheb, bonden som d\u00f6dades av ligor anlitade av feodalherrar i al-Ahwar, n\u00e4ra floden al-Kahla, i Irak 1959. Han var den f\u00f6rste martyren efter revolutionen den 14 juli 1958, som Muthaffar al-Nawab hedrade i dikten Suwaiheb<\/em>, som sj\u00f6ngs av Sami Kamal. <\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven om folket omfamnade dessa individer som ikoner och hj\u00e4ltar som lyste upp v\u00e4gen, kunde staten och dess lagar inte f\u00f6rklara den logik som var i r\u00f6relse. \u00c4ven n\u00e4r myndigheterna anv\u00e4nde dessa ikoner som myter i sina egna statliga projekt fortsatte de att betrakta dem som lagl\u00f6sa. H\u00e4r kan vi h\u00e4nvisa till det popul\u00e4ra eposet om den egyptiske folkhj\u00e4lten, martyren Adham al-Sharqawi, vars minne egyptierna \u00e4n i dag hyllar i sina popul\u00e4ra s\u00e5nger, och om vars liv tv\u00e5 teveserier har gjorts. Under Nasser-eran, n\u00e4r den socialistiska panarabismens v\u00e5g svepte fram, togs hans historia tillvara och en film om hans liv gjordes, med Abdullah Gaith i huvudrollen och i regi av Hossam El Din Mustafa, med Abdel Halim Hafez som sj\u00f6ng filmens mawil<\/em>– och folks\u00e5nger. \u00c4nd\u00e5 visas kl\u00e4derna fr\u00e5n Adham al-Sharqawi, som d\u00f6dades 1921 vid 23 \u00e5rs \u00e5lder, fortfarande upp p\u00e5 avdelningen ”anm\u00e4rkningsv\u00e4rda brottslingar” p\u00e5 det nationella polismuseet. <\/p>\n\n\n\n

Den revolution\u00e4re martyren och teoretikern Malcolm X \u00e4r ett av de mest k\u00e4nda exemplen p\u00e5 den revolution\u00e4re lagl\u00f6se. Han f\u00f6ddes i en liten och fattig svart familj och v\u00e4xte upp under ett rasistiskt system som ingen sund m\u00e4nniska kunde acceptera. \u00c5r 1931, n\u00e4r han var sex \u00e5r gammal, m\u00f6rdades hans far av en vit makt-grupp. Fyra av hans farbr\u00f6der m\u00f6rdades ocks\u00e5 av vita, utan r\u00e4tteg\u00e5ng. Hans mor placerades p\u00e5 ett psykiatriskt sjukhus. <\/p>\n\n\n\n

Malcolms n\u00e4rvaro i en skola f\u00f6r vita var tillr\u00e4cklig f\u00f6r att han redan vid sex \u00e5rs \u00e5lder skulle f\u00f6rst\u00e5 vidden av de or\u00e4ttvisor som svarta m\u00e4nniskor utsattes f\u00f6r. Fr\u00f6na till uppror och revolution planterades i honom redan i unga \u00e5r. Han l\u00e4rde sig att skrika av ilska, precis som Mufid al-Wahsh i Hanna Minas roman En modig mans slut<\/em>. Malcolm X har sagt om denna fas i sitt liv: ”S\u00e5 tidigt i mitt liv hade jag l\u00e4rt mig att om man vill ha n\u00e5got \u00e4r det b\u00e4st att man g\u00f6r lite v\u00e4sen av sig\u201d.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r han n\u00e5dde puberteten antog dessa protester en mer v\u00e5ldsam och upprorisk form. Han begick inbrott och st\u00f6lder och f\u00e4ngslades f\u00f6r detta, och fortsatte sina gymnasiestudier i f\u00e4ngelset. Efter\u00e5t l\u00e4mnade han f\u00e4ngelset f\u00f6r Boston och New York, d\u00e4r han d\u00f6k in i en v\u00e4rld av v\u00e5ld, kriminalitet och droger, innan han \u00e5terv\u00e4nde till f\u00e4ngelset.<\/p>\n\n\n\n

Hans \u00f6gonblick av p\u00e5nyttf\u00f6delse \u00e4gde rum i f\u00e4ngelset och han blev en ny m\u00e4nniska. Hans medvetenhet om de or\u00e4ttvisor som svarta m\u00e4nniskor uts\u00e4tts f\u00f6r i hela USA hade \u00f6kat. F\u00e4ngelselivets grymhet gav honom kunskapen och konsten att tolka samh\u00e4llets avvikande beteenden som Fanon och Ali Shariati gjorde, och inte som de halvbildade m\u00e4nniskor som betraktade dem som patologier eller genetiska mutationer g\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

Malcolm X stakade ut sin v\u00e4g mot att bli en av de mest inflytelserika svarta ledarna och deltog \u00e4ven i andra nationers kamp, till exempel i den algeriska revolutionen. Han hade ett kritiskt sinne som inte kunde acceptera l\u00f6gner, bedr\u00e4gerier och kvacksalveri. Han h\u00e4vdade att tanke och teori m\u00e5ste underkastas sociala villkor. Sedan b\u00f6rjade jakten p\u00e5 hans liv, och flera mordf\u00f6rs\u00f6k p\u00e5 honom gjordes tills ett lyckades den 21 februari 1965.<\/p>\n\n\n\n

Vad g\u00e4ller den algeriske martyren Ali la Pointe: han f\u00f6ddes 1930 och upplevde or\u00e4ttvisor, fattigdom och exploatering p\u00e5 de koloniala jordbruken i sin stad Miliana i Algeriet. Han flyttade sedan till huvudstaden Alger f\u00f6r att tr\u00e4na boxning, men \u00f6vertr\u00e4dde snart den koloniala lagen och kastades i f\u00e4ngelse. D\u00e4r blev han p\u00e5nyttf\u00f6dd. Hur m\u00e5nga nationella hj\u00e4ltar f\u00f6ddes i f\u00e4ngelse? Abu Jilda, al-Armit, Farid al-’As’as och Abu Kabari f\u00f6ddes ocks\u00e5 i f\u00e4ngelset och blev senare nationella symboler.<\/p>\n\n\n\n

La Pointe: det namn som f\u00e4st sig vid v\u00e5r hj\u00e4lte, hj\u00e4lten fr\u00e5n slaget om kasbahn, den arena som han, Ali la Pointe, ut\u00f6vade sin kontroll \u00f6ver f\u00f6re sin p\u00e5nyttf\u00f6delse, han som ledde flera operationer mot den franska ockupationen i Alger och hj\u00e4lpte revolutionen i dess f\u00f6rflyttning fr\u00e5n bergen till st\u00e4derna. Den 9 oktober 1957 spr\u00e4ngde fransm\u00e4nnen hans g\u00f6mst\u00e4lle i luften. Han blev martyr tillsammans med tre andra hj\u00e4ltar: den unga kvinnan Hassiba Ben Bouali, Talib Abdel Rahman och barnet Omar, som ocks\u00e5 blev en av revolutionens m\u00e5nga symboler.<\/p>\n\n\n\n

Och h\u00e4r n\u00e4mner vi martyrhj\u00e4lten Hussein al-Ali, fr\u00e5n de arabiska saqrerna i Beisan-dalen. Han \u00e4r ett av de viktigaste palestinska exemplen. al-Ali d\u00f6dade en kusin som hade gjort honom or\u00e4tt. (De flesta palestinska exempel som liknar Hussein al-Ali inleder sina ber\u00e4ttelser i en konflikt med auktoriteter som b\u00f6rjar fr\u00e5n botten av pyramiden, som mukhtaren, sedan feodalherren och sedan borgarklassen som tar sig uttryck i kolonisat\u00f6ren och dess komprador). Han jagades av de brittiska myndigheterna och gick under jorden fram till den stora revolten 1936, d\u00e5 han blev en av dess ledare och viktigaste symboler. Hussein led senare martyrd\u00f6den i en f\u00f6rkrossande strid mot den brittiska fiendens styrkor. Han od\u00f6dliggjordes av poeten Tawfiq Zayad i hans epos Sarhan och r\u00f6rledningen<\/em>, som sj\u00f6ngs av bandet al-Ashiqin.<\/p>\n\n\n\n

Varje revolution inleds med ett uttr\u00e4de, ett uttr\u00e4de ur den samh\u00e4llsordning som makten har bef\u00e4st i namn av lag, stabilitet, allm\u00e4nintresse och det allm\u00e4nnas b\u00e4sta. Varje social och ekonomisk auktoritet sammanfaller med n\u00f6dv\u00e4ndighet med och \u00e4r en f\u00f6rl\u00e4ngning av den politiska auktoriteten. Det \u00e4r s\u00e5 dessa hj\u00e4ltegestalter kan f\u00f6rst\u00e5s och uppskattas av allm\u00e4nheten, som \u00f6vermannas, som av instinkt. D\u00e4rifr\u00e5n f\u00f6rst\u00e5r vi den sociala, ekonomiska och politiska maktens fientlighet mot dessa gestalter och dess anv\u00e4ndning av lagen som ett verktyg f\u00f6r att sv\u00e4rta ner deras rykte och kriminalisera dem. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rst\u00e5r vi ocks\u00e5 den s\u00f6ml\u00f6sa \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n den lagl\u00f6se till revolution\u00e4ren \u2013 den som g\u00f6r motst\u00e5nd.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6r \u00e5tta \u00e5r sedan, den 6 mars 2017, m\u00f6rdades den palestinska intellektuelle och k\u00e4mpen Basil al-Araj. F\u00f6r att uppm\u00e4rksamma minnet av honom och f\u00f6r att tillg\u00e4ngligg\u00f6ra hans t\u00e4nkande och analyser f\u00f6r en svensk publik kommer vi de kommande dagarna publicera ett antal texter av och om honom, \u00f6versatta till svenska. Denna text \u00e4r baserad p\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[77],"tags":[],"class_list":{"0":"post-3246","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-basil-al-araj"},"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3246","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3246"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3246\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3273,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3246\/revisions\/3273"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3246"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3246"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/samidoun.net\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3246"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}