Till skillnad från den anarkistiska djupdykning så tipsar vi denna gången varken om ett antal längre historiska överblicksartiklar eller några stora artikelarkiv att orientera sig i själv. I stället har vi en något längre lista på texter vi tipsar om inför studiecirkeln. Precis som senast rekommenderar vi huvudsakligen att denna första text läses men uppmuntrar den som är intresserad att fritt välja, denna gång marxistiska, djupdykningar själv efter intresse och förmåga.
En lite kortare text där Lenin var en av medförfattarna ur den dåtida europeiska marxistiska rörelsen är Zimmerwaldmanifestet som var ett svar på Första världskriget:
För att sätta en marxistisk antiimperialism i ett ännu längre historiskt perspektiv tipsar vi även om om några texter av Karl Marx och Friedrich Engels själva. Först två kapitel ur grundverket Kapitalet:
Samtida med Lenin var den tyska kommunistiska rörelsen där Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht var viktiga antiimperialistiska röster, här tipsar vi om två kortare och en längre text:
Den med Lenin, Luxemburg och Liebknecht ungefär samtida marxisten Antonio Gramsci kommenterade också imperialismen, och antydde en relation till Benito Mussolinis fascism:
Ho Chi Minh, känd bland annat som en av de många revolutionära ledarna för de vietnamesiska befrielsekrigen mot Japan, Frankrike och USA perioden mellan åren 1940 och 1975, deltog också i tidens marxistiska debatterna om imperialismen:
Vi tipsar också om två analyser av den framstående palestinske marxistiske revolutionären Ghassan Kanafani, lönnmördad av Israel …, en om klasskampen i det brittiska mandatet i Palestina och en om problemen med en tänkt palestinsk stat:
Följande är en samling av tre artiklar av lika många marxistiskt anstrukna författare som diskuterar kriser, krig och revolution utifrån imperialism och antiimperialism som centrala begrepp, med bland annat Kanada som ett av fallstudierna:
Från Kanada kommer även en maoistisk tillika marxistisk analys om imperialismens förtryck och exploatering i såväl den imperialistiska kärnan som i dess periferier:
Vi, Gazas studenter, hälsar studenterna vid Columbia University, Yale University, New York University, Rutgers University, University of Michigan och ytterligare dussintals universitet över hela USA som reser sig i solidaritet med Gaza och för ett slut på det sionistisk-amerikanska folkmordet på vårt folk i Gaza. Medan vi fortfarande befinner oss under ockupationens bomber, gör motstånd mot det nazistiska folkmordet, sörjer våra martyrerade kollegor och lärare och bevittnar våra universitets förintelse välkomnar vi exemplen på solidaritet som ges av studenter som utsätts för gripanden, polisvåld, avstängning, vräkning och utvisning för att de kräver att deras universitet avbryter sin delaktighet i det sionistisk-amerikanska folkmordet och säger upp sitt stöd för ockupationen och de krigsprofitörer som beväpnar den.
Vi har sett hundratals studenter gripas över hela USA för att de omvandlar sina universitet till ”Folkuniversitet för Gaza”. Studenter, lärare och personal stör universitetens verksamhet och klargör att medan universiteten i Gaza bombas kan inte universitetsverksamheten fortsätta som vanligt i USA. Detta sker samtidigt som universitetsledningarna samarbetar med kongressledamöter för att misskreditera samvetsgranna studentaktivister och lärare, relegera studenter, förbjuda evenemang, stänga ner studentorganisationer som Students for Justice in Palestine och fördöma aktivister som arbetar för att få slut på det nazistiska folkmordet. Samtidigt investerar samma universitet i företagen som tjänar på försäljningen av vapen till den sionistiska regimen som behöver dem för att kunna fortsätta sin folkmordsoffensiv.
Våra studenter – och vårt utbildningssystem i sin helhet – i det ockuperade Palestina utsätts för en pågående folkmordsaggression: våra universitet förstörs och bombas, våra studentorganisationer förbjuds och våra studentledare utsätts för tortyr, mord och massfängslanden. Men i Palestina och runt om i världen har studentrörelsen alltid varit en drivande kraft i vår kamp för befrielse. När vi ser videor och bilder från amerikanska universitet i dag påminns vi om vår historia av studentkamp och om studentupproren 1968, som utmanade imperialismen från Vietnam till Palestina och omformade Europa och USA. Nu, 2024, är det återigen studentrörelsen som leder vägen.
Härifrån Gaza ser vi er och hälsar er. Era handlingar och er aktivism spelar roll, särskilt i imperiet hjärta, i USA. Samtidigt som kongressledamöter enas om att tillhandahålla vapen för ytterligare 26 miljarder dollar för att bomba vårt folk och fortsätta det sionistisk-amerikanska folkmordet gör ni meningsfulla åtgärder för att stänga ned krigsmaskinen på era campus. Det är tydligt att en ny generation växer upp som inte längre accepterar sionism, rasism och folkmord och som står med Palestina och vår befrielse från floden till havet.
Er globala studentsolidaritet spränger gränser och det är dags att krossa den US-amerikanska imperialistiska krigsmaskinen. Från Gaza till Columbia och till Ann Arbor och Berkeley är våra händer förenade för ett slut på det nazistiska folkmordet och för vår kollektiva befrielse.
Studentramverkens sekretariat
Islamic Bloc – Islamic Resistance Movement
Student Unity Bloc – Democratic Front for the Liberation of Palestine
Union of Student Struggle Committees – Arab Liberation Front
Union of Palestinian Student Struggle Committees – Palestinian Arab Front
Islamic League – Islamic Jihad Movement in Palestine
Fatah Youth – Fatahrörelsen
Al-Mubadara Student Gathering – Palestinian National Initiative Movement
Student Action Front – Popular Front for the Liberation of Palestine
Palestine Liberation Youth – Palestine Liberation Front
Al-Istiqlal Student Bloc – Palestinian Democratic Union Fida
Student Struggle Bloc – Palestinian Popular Struggle Front
The Land and Man Bloc – Popular Front (General Command)
Progressive Student Union Bloc – Palestinian People’s Party
Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network står med vår Europakoordinator, Mohammed Khatib, och uppmanar till bredaste uttryck för solidaritet och stöd mot den förföljelse och repression han utsätts för. Vi poängterar att detta inte bara är ett försök att förfölja Mohammed som individ och Samidoun som organisation. Det är i första hand ett försök att tysta den växande, massiva rösten som kommer från folket som står med Palestina mot folkmord. Det syftar i synnerhet till att tysta rörelsen för palestinska fångars befrielse och för upprätthållandet av palestinska motståndets, särskilt det väpnade motståndets, legitimiteten och rättmätighet hos det som en del av den internationella, arabiska och palestinska globala intifadan.
15 april 2024 meddelade Nicole De Moor, Belgiens för asyl- och migrationsminister, i ett offentligt uttalande att hon uppmanar de belgiska immigrationsmyndigheterna att återkalla Mohammed Khatibs flyktingstatus. Mohammed, som föddes i flyktinglägret Ain el-Helweh i Libanon, har varit flykting i hela sitt liv och förvägras rätten att återvända till sitt hem och sitt hemland i Palestina som hans familj tvångsförflyttades från i samband med den sionistiska erövringen, Nakban 1947-1948. De Moors uttalande är i grund och botten ett försök att återigen fördriva en palestinsk flykting som redan har fördrivits flera gånger på grund av kolonialism, imperialism, krig och exploatering.
Den växande rörelsen för palestinsk befrielse
De Moor kallade Muhammed för en ”hatpredikant”, det senaste exemplet på europeiska, US-amerikanska och kanadensiska statstjänstepersoners upp-och-nervändning av verkligheten. För närvarande pågår ett folkmord på det palestinska folket i Gaza som utförs av de israeliska ockupationsstyrkorna, ett folkmord som väcker en intensiv global vrede mot den sionistiska regimen med protester på Belgiens gator i över sex månader med tiotusentals och hundratusentals deltagare; direkta aktioner riktade mot banker och vapentillverkare; en spirande studentrörelse för Palestina som liknar den som finns på US-amerikanska universitet som Columbia, Rutgers, Yale, University of Michigan och på andra håll; och en omfattande mobilisering bland den palestinska befolkningen i Belgien.
I takt med att den globala rörelsen till stöd för Palestina, det palestinska folket och dess motstånd har vuxit över gränser och kontinenter och fått miljontals människor att mobilisera i den imperialistiska kärnans hjärta har den mötts av hård repression från samma stater som beväpnar och finansierar det sionistiska folkmordet i Gaza. Detta är inte det enda angreppet i Belgien; demonstrationer som organiserats av Samidoun i Bryssel har ställts in och förbjudits av polisen. ZINTV, ett oberoende kollektiv, var värd för ett evenemang som ordnades av Samidoun i oktober 2023 om antipalestinsk repression i Europa; sedan dess har kollektivet hotats av lokala myndigheter och månader senare, mars 2024, utsattes de för en plötslig polisrazzia och utredning om ”finansiering av terrorism” som vedergällning för att ha varit värd för detta offentliga politiska evenemang.
Repression mot palestinsk organisering i Europa
I Tyskland, som kanske är det mest extrema exemplet, har palestinska organisationer, inklusive Samidoun, förbjudits. Aktivister som Zaid Abdulnasser och Musaab Abu Atta har belagts med politiska förbud – kort därefter följde framstående internationella personer som Salman Abu Sitta, Dr Ghassan Abu Sittah och Yanis Varoufakis. Demonstrationer och konferenser har tvångsavslutats och skingrats av samma tyska polis som har misshandlat demonstranter på gatorna i städer över hela landet. Hundratals människor har gripits. Polisräder har svept in i hemmen hos palestinska och palestinska solidaritetsaktivister i samband med regeringsstödda smutskastningskampanjer i media. Dussintals palestinier står inför förfaranden för att dra in deras uppehållstillstånd, blockera deras medborgarskapsansökningar och deportera dem från landet. Organisationer som står upp mot folkmordet, inklusive judiska organisationer, har fått sina bankkonton stängda. Den extrema nivån av repression i Tyskland kommer samtidigt som den tyska regeringen har ökat sin vapenexport till den israeliska regimen tiofalt sedan 7 oktober 2023.
Även om Tyskland sannolikt är det mest extrema exemplet på repression i Europa, är det inte unikt. I Frankrike, som redan har försökt upplösa eller förbjuda palestinska solidaritetsorganisationer som Collectif Palestine Vaincra och Comité Action Palestine, har över 628 ärenden inletts av åklagare som försöker utreda eller åtala personer för att ha gjort uttalanden till stöd för det palestinska motståndet, medan tjänstemän och högerextrema politiker och medier hotar att upplösa Samidoun Paris Banlieue, CAPJPO EuroPalestine, Urgence Palestine och andra massrörelser. Demonstrationer äger nu rum över hela Frankrike, men detta är endast möjligt efter att massmobilisering pressade tillbaka försöket att förbjuda demonstrationer för Palestina över hela landet i oktober och november 2023. I Spanien, Nederländerna och andra europeiska länder fortsätter liknande angrepp mot organisatörer för Palestina. Några av de mest extrema exemplen är naturligtvis de politiska fångarna för Palestina i europeiska fängelser, däribland Georges Abdallah, som suttit fängslad i nästan 40 år i Frankrike, Amin Abu Rashed, som suttit fängslad i över 300 dagar i Nederländerna, och nya fall i Italien, Nederländerna, Tyskland och andra länder.
I framför allt Nederländerna och Schweiz har den israeliska ambassaden och sionistiska organisationer gjort flera försök att stoppa evenemang där Mohammed talar. Dessa försök har misslyckats – till stor del på grund av att Mohammed redan är bosatt i Belgien. Den israeliska ambassadören i Belgien har upprepade gånger ställt krav på att Samidoun ska förbjudas och att våra evenemang ska tystas. Det är svårt att se dessa senaste angrepp som något annat än ett försök att blidka samma sionistiska regim som för närvarande mördat över 40 000 palestinier i Gaza och bombar sjukhus, skolor, moskéer, kyrkor, bostadshus och flyktingläger.
Angreppet på Mohammed Khatib är ett angrepp på oss alla
Angreppet på Mohammed Khatib och hotet mot hans flyktingstatus är en del av denna repression. Det är menat som ett hot mot alla andra palestinier och alla andra erkända flyktingar i Belgien, att om de uttalar sig – särskilt om de uttalar sig högt och tydligt om palestinsk befrielse och palestinskt motstånd – kommer de att bli måltavlor och förlora sitt uppehållstillstånd och sin försörjning. Ministern försöker inte ens påstå att Mohammed och Samidoun har gjort något annat än att organisera demonstrationer, protester, massmobiliseringar och politiska utbildningsaktiviteter för Palestina i Belgien – således är ”hotnivå 3 av 4” som identifierats av ospecificerade ”säkerhetstjänster” kopplad till det ”hot” som den växande rörelsen för palestinsk befrielse i Belgien utgör. Allt detta blir ännu mer upprörande av att det belgiska public service-bolaget VRT i en intervju med Mohammed Khatib noterade att ”säkerhetstjänsten främst bedömer att organisationen [Samidoun] kan skada Belgiens internationella relationer med Israel”.
Repression mot fångarna och motståndsrörelsen
Angreppet på Mohammed och Samidoun är i synnerhet avsett att tysta stödet för de palestinska fångarna. Det finns för närvarande över 9 500 palestinska fångar i den israeliska ockupationsmaktens fängelser. Ytterligare tusentals palestinier från Gaza har kidnappats av den sionistiska regimen, särskilt sjukvårdspersonal och civila i områden som utsatts för den israeliska ockupationsarméns invasioner. Dessa palestinska fångar utsätts för svår tortyr, svält och övergrepp av det israeliska fängelsesystemet. Samtidigt är de palestinska fångarna ledare för den palestinska saken, utpekade för sin roll i motståndet mot ockupationen, från att organisera studenter och arbetare till att leda den väpnade kampen. De palestinska fångarnas frigivning är värdefull för det palestinska folket som helhet och för deras motstånd. Den israeliska regimen vill isolera dem från sitt folk och från vår internationella rörelse – och det är den främsta anledningen till att de angriper Samidoun och kallar oss ”terrorister”. Vi är fast beslutna att ännu mer högljutt och brett framföra kravet på att alla palestinska fångar ska friges.
Dessutom är det också ett angrepp på den palestinska motståndsrörelsen. Allt fler människor överallt i världen klargör att de erkänner sionismens illegitimitet och rasism, behovet av ett fritt Palestina från floden till havet och det palestinska motståndets, särskilt den väpnade kampens, legitimitet. Trots alla försök att smutskasta och kriminalisera palestinska motståndsorganisationer, inklusive att lista dem som ”terroristorganisationer” i USA, Europeiska unionen, Storbritannien och Kanada, erkänner världens folk – till och med i den imperialistiska kärnan – att det är det palestinska motståndet (och deras allierade motståndsstyrkor i Jemen, Libanon och i hela regionen) som försvarar mänskligheten från folkmord. Den palestinska rätten att göra motstånd med alla medel är inte bara inskriven i internationell rätt, den är en grundläggande och naturlig rättighet för alla folk som utsätts för ockupation och kolonisering. Dessa angrepp är återigen inte bara riktade mot Mohammed och Samidoun, utan är ett försök att kriminalisera och förtrycka det växande stödet för motstånd i alla dess former, särskilt det väpnade motståndet, i Palestina.
Antipalestinsk rasism, imperialism och rätten att stanna och återvända
Vi måste också betona att detta angrepp är en del av den pågående strukturella rasismen mot migranter i Belgien, i synnerhet mot svarta, afrikanska, arabiska och andra migranter som rasifieras som icke-vita. Högerpolitiker som Theo Francken, vars valkampanj främst kretsar kring islamofobi och antiarabisk rasism, håller upp bilder på Mohammed i det belgiska parlamentet och förklarar att Bryssels gator som demonstrerar för Palestina ”liknar Beirut eller Gaza”, vilket han menar är ett tecken på ”fara” och en förolämpning mot stadens invånare. Palestinska barn har fråntagits sitt belgiska medborgarskap, medan polisens energi och våld upprepade gånger riktas mot communities som rasifieras som icke-vita.
Naturligtvis drivs migrationen till Belgien i sig av kolonialism och imperialism som gör livet svårt om inte omöjligt runt om i världen och pådyvlar människorna i den globala södern en form av tvångsmigration genom allt fler krig, regimbyten, interventioner och ekonomisk exploatering av folken i syd, deras rikedomar och resurser. Palestinier som har förnekats rätten att återvända hem under de senaste 76 åren har genomlevt tvångsmigration samtidigt som de har utsatts för med regimer av kontinuerlig förföljelse, marginalisering och exkludering och samtidigt kämpat för rätten att stanna kvar och rätten att återvända till sina hem och sitt land i Palestina. Kampen till försvar av Mohammed är en kamp mot rasism och förtryck i alla dess former.
Stå med Mohammed. Stå med Samidoun. Stå med palestinska fångar, det palestinska motståndet och Palestinas befrielse från floden till havet.
AGERA:
Det viktigaste vi kan göra är att fortsätta och trappa upp mobiliseringar, direkta aktioner, ockupationer av det offentliga rummet och alla former av organisering för ett slut på folkmordet i Gaza och Palestinas befrielse. Ta ställning i de sammanhangen mot repression och prata om detta och andra fall i ditt område.
Skriv under kampanjen till stöd för Mohammed. Klicka här!
Utfärda ett solidaritetsuttalande. Organisationer som Charleroi Pour La Palestine, LABO, UPJB, Bruxelles Pantheres och ABP har redan gjort det. Utfärda eget uttalande och gör det tydligt att Nicole de Moor inte talar för folket.
Bjud in Mohammed att tala. Oavsett om det är ett lokalt evenemang i Belgien eller någon annanstans i Europa eller ett virtuellt evenemang, bjud in Mohammed att tala om sitt fall och den bredare kampen för befrielse. Mejla oss på supportmohammed@samidoun.net för att planera ett evenemang.
Prata om de palestinska fångarna och om motståndet. Lyft de palestinska fångarnas fall och deras pågående kamp för frihet och befrielse. Betona det palestinska folkets och dess motstånds krav på att de palestinska fångarna ska befrias i en verklig fångutväxling. Betona det palestinska motståndets legitimitet i dina demonstrationer och aktioner.
Kräv att palestinska och libanesiska motståndsorganisationer stryks från ”terroristlistorna” i Förenta staterna, Europeiska unionen, Kanada, Storbritannien och andra länder. Dessa organisationer representerar det palestinska folkets vilja och engagemang för att befria sitt land från en illegitim sionistisk ockupation. Dessa listor används inte bara för att rättfärdiga det pågående sionistiska folkmordet och imperialistisk finansiering och stöd, utan också för att förfölja palestinska och solidaritetsaktivister och organisationer.
Gå med oss i Samidoun Göteborg på 1 maj! Vi ansluter till tåget i regi av Göteborgs LS av SAC och Allt åt alla Göteborg med parollen ”Inga krig utom klasskrig!”
Vårt eget block kommer ha följande paroll:
”Arbetare & förtryckta i alla världens läger – riv imperialismens murar och gränser!”
I gårdagens inlägg om nästa träff i studiecirkeln Antiimperialism för alla angavs fel datum, därför publiceras här ett nytt inlägg med rätt datum, torsdag 2 maj:
Till skillnad från den anarkistiska djupdykning så tipsar vi denna gången varken om ett antal längre historiska överblicksartiklar eller några stora artikelarkiv att orientera sig i själv. I stället har vi en något längre lista på texter vi tipsar om inför studiecirkeln. Precis som senast rekommenderar vi huvudsakligen att denna första text läses men uppmuntrar den som är intresserad att fritt välja, denna gång marxistiska, djupdykningar själv efter intresse och förmåga.
En lite kortare text där Lenin var en av medförfattarna ur den dåtida europeiska marxistiska rörelsen är Zimmerwaldmanifestet som var ett svar på Första världskriget:
För att sätta en marxistisk antiimperialism i ett ännu längre historiskt perspektiv tipsar vi även om om några texter av Karl Marx och Friedrich Engels själva. Först två kapitel ur grundverket Kapitalet:
Samtida med Lenin var den tyska kommunistiska rörelsen där Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht var viktiga antiimperialistiska röster, här tipsar vi om två kortare och en längre text:
Den med Lenin, Luxemburg och Liebknecht ungefär samtida marxisten Antonio Gramsci kommenterade också imperialismen, och antydde en relation till Benito Mussolinis fascism:
Ho Chi Minh, känd bland annat som en av de många revolutionära ledarna för de vietnamesiska befrielsekrigen mot Japan, Frankrike och USA perioden mellan åren 1940 och 1975, deltog också i tidens marxistiska debatterna om imperialismen:
Vi tipsar också om två analyser av den framstående palestinske marxistiske revolutionären Ghassan Kanafani, lönnmördad av Israel …, en om klasskampen i det brittiska mandatet i Palestina och en om problemen med en tänkt palestinsk stat:
Följande är en samling av tre artiklar av lika många marxistiskt anstrukna författare som diskuterar kriser, krig och revolution utifrån imperialism och antiimperialism som centrala begrepp, med bland annat Kanada som ett av fallstudierna:
Från Kanada kommer även en maoistisk tillika marxistisk analys om imperialismens förtryck och exploatering i såväl den imperialistiska kärnan som i dess periferier:
Till skillnad från den anarkistiska djupdykning så tipsar vi denna gången varken om ett antal längre historiska överblicksartiklar eller några stora artikelarkiv att orientera sig i själv. I stället har vi en något längre lista på texter vi tipsar om inför studiecirkeln. Precis som senast rekommenderar vi huvudsakligen att denna första text läses men uppmuntrar den som är intresserad att fritt välja, denna gång marxistiska, djupdykningar själv efter intresse och förmåga.
En lite kortare text där Lenin var en av medförfattarna ur den dåtida europeiska marxistiska rörelsen är Zimmerwaldmanifestet som var ett svar på Första världskriget:
För att sätta en marxistisk antiimperialism i ett ännu längre historiskt perspektiv tipsar vi även om om några texter av Karl Marx och Friedrich Engels själva:
Samtida med Lenin var den tyska kommunistiska rörelsen där Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht var viktiga antiimperialistiska röster, här tipsar vi om två kortare och en längre text:
Den med Lenin, Luxemburg och Liebknecht ungefär samtida marxisten Antonio Gramsci kommenterade också imperialismen, och antydde en relation till Benito Mussolinis fascism:
Vi tipsar också om två analyser av den framstående palestinske marxistiske revolutionären Ghassan Kanafani, lönnmördad av Israel …, en om klasskampen i det brittiska mandatet i Palestina och en om problemen med en tänkt palestinsk stat:
Följande är en samling av tre artiklar av lika många marxistiskt anstrukna författare som diskuterar kriser, krig och revolution utifrån imperialism och antiimperialism som centrala begrepp, med bland annat Kanada som ett av fallstudierna:
Från Kanada kommer även en maoistisk tillika marxistisk analys om imperialismens förtryck och exploatering i såväl den imperialistiska kärnan som i dess periferier:
Den tidigare utannonserade studiecirkelträffen Antiimperialism för alla – Anarkism är nu planerad att äga rum tisdag 9april istället för torsdag 11 april samma vecka.
Samidoun Göteborgs studiecirkel Antiimperialism för alla fortsätter med en första djupdykning: Anarkism! Med texterna nedan ställs frågor om hur och varför antiimperialism är och har varit något för anarkismen som en samling av handlings- och tanketraditioner.
Tisdag 9 april Klockan 18 Syndikalistiskt Forum, Linnégatan 21
Inför träffen rekommenderas först och främst texten Colonization av Jean Grave som ett tydligt historiskt exempel på antiimperialism i den anarkistiska traditionen.
Här är även tre mer nutida texter som kan ses som ”fallstudier” av antiimperialism i den anarkistiska traditionen eller åtminstone med vissa anarkistiska sympatier:
Slutligen tipsas här också om några större materialarkiv som rör anarkism och antiimperialism, bland annat genom ytterligare perspektiv på Palestina och anarkism:
Samidoun Göteborgs studiecirkel Antiimperialism för alla fortsätter med en första djupdykning: Anarkism! Med texterna nedan ställs frågor om hur och varför antiimperialism är och har varit något för anarkismen som en samling av handlings- och tanketraditioner.
Torsdag 11 april Klockan 18 Plats utannonseras inom kort
Inför träffen rekommenderas först och främst texten Colonization av Jean Grave som ett tydligt historiskt exempel på antiimperialism i den anarkistiska traditionen.
Här är även tre mer nutida texter som kan ses som ”fallstudier” av antiimperialism i den anarkistiska traditionen eller åtminstone med vissa anarkistiska sympatier:
Slutligen tipsas här också om några större materialarkiv som rör anarkism och antiimperialism, bland annat genom ytterligare perspektiv på Palestina och anarkism:
Lördag 13 april Klockan 14-16 Syndikalistiskt Forum, Linnégatan 21, Göteborg
För cirka två år sedan hade Samidoun Göteborg en minikonferens som avslutning av en studiecirkel kring den engelska versionen av boken. Missade du det? Skriv upp detta i kalendern!
Håll utkik i Samidoun Göteborgs kanaler för uppdateringar kring minikonferensen lördag 13 april!
Samidoun Göteborg har glädjen att utannonsera en ny studicirkel: Antiimperialism för alla! Över ett antal cirkelträffar kommer vi tillsammans med alla som vill delta att utforska, upptäcka, lära oss av och kritisera begrepp och tankar kring imperialism och antiimperialism ur ett antal olika perspektiv – anarkistiska, autonoma, marxistiska, feministiska, tredjevärldistiska, antirasistiska, med mera. Allt börjar med första träffen, där du får vara med och sätta den inledande tonen för studiecirkeln. Missar du första träffen? Följ vår blogg och våra övriga kanaler ändå, och haka på när det passar dig!
