STÄNG

Här återges en översättning av ett uttalande från Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network:

24 november 2023 sörjer vi martyrerna i Gaza samtidigt som vi hedrar och välkomnar 39 frigivna palestinska fångar, de första fångarna som frigivits genom fångutväxling med det palestinska motståndet sedan Wafaa al-Ahrar-utväxlingen 2011. På detta datum uppmärksammar vi också det 15:e året i fängelse för Shukri Abu Baker, Ghassan Elashi och Mufid Abdelqader, de återstående fångarna i Holy Land Five – palestinska politiska fångar i US-amerikanska fängelser.

I dag har det gått 15 år sedan The Holy Land Foundation 5, fem palestinska gemenskapsledare, dömdes och fängslades för att ha gett välgörenhet – mat och medicin – till föräldralösa barn och änkor i Palestina. Idag är tre av de fem fortfarande fängslade, vissa med exceptionellt långa straff. Efter att den första juryn som prövade deras fall ogiltigförklarade rättegången var den andra rättegången ett exceptionellt justitiemord, där Holy Land 5 dömdes på grundval av antipalestinsk propaganda, inklusive anonymt vittnesmål från israeliska underrättelseagenter.

Dessa tre män sitter fortfarande bakom galler, isolerade från sina gemenskaper och kärleksfulla familjer, och vi kräver deras frihet, tillsammans med friheten för alla palestinska fångar. Liksom fångarna i den svarta befrielserörelsen, Leonard Peltier, Alex Saab och andra är Holy Land 5 politiska fångar i USA:s imperialism. De är också palestinska politiska fångar, en del av fångrörelsen tillsammans med sina syskon i det ockuperade Palestina och fångarna i imperialistiska fängelser som Georges Abdallah och Amin Abu Rashid.

Samtidigt som vi belyser den US-amerikanska imperialismens ansvar för att finansiera, beväpna och leda det pågående sionistiska folkmordet i Gaza betonar vi ytterligare att USA fängslar palestinska politiska fångar. De 5 från Holy Land är fängslade för att de tillhandahöll medel till stöd för sitt folks ståndaktighet i deras ockuperade hemland, för motstånd mot fördrivning och för samhällsstöd som var oberoende av USAID, Europeiska unionen och liknande imperialistiska ”givarstater” som villkorar sitt bistånd med politiska eftergifter och undfallenhet inför sionistisk kolonisering.

Vilka är Holy Land Foundation 5?

Som Within Our Lifetime kommenterar: ”The Holy Land 5 är fem palestinska män som var aktiva ledare i Holy Land Foundation. Stiftelsen var baserad i Texas och var en gång den största islamiska välgörenhetsorganisationen i USA innan den blev måltavla för Bushadministrationen och sionistiska krafter som en del av det rasistiska ”kriget mot terrorismen” och stängdes ner december 2001, vilket ledde till att fem palestinska män felaktigt dömdes och fängslades. Tre av dem, Mufid Abdulqader, Ghassan Elashi och Shukri Abu Baker, sitter fortfarande fängslade idag. De två andra, Abdulrahman Odeh och Mohammed El-Mezain, som dömdes till 15 år vardera, frigavs 2020 respektive 2022.”

HLF5 dömdes på falska anklagelser om att ”tillhandahålla materiellt stöd till terrorism”, trots att de aldrig ens anklagades för att finansiera det legitima väpnade motståndet mot israelisk ockupation och kolonisering. Samma välgörenhetsorganisationer som finansierades av Holy Land Foundation finansierades också av Internationella Röda Korset och till och med av USAID, den US-amerikanska byrån för internationell utveckling. Men efter att ha misslyckats med att fälla HLF5 i sitt första försök tilläts den US-amerikanska regeringen två gånger att ta in en anonym israelisk underrättelseagent för att erbjuda ännu mer tvivelaktiga, tortyrproducerade ”bevis” mot de fem, tillsammans med ren sensationalism och antipalestinsk, antiarabisk rasism.

Ghassan Elashi föddes i Gaza City och bodde där tills han var 14 år. Han och hans familj flyttade sedan till Kairo i Egypten, där han 1975 tog sin kandidatexamen i redovisning vid Ain Shams University. Han bodde i Saudiarabien och London i ett par år innan han slutligen flyttade till USA 1978. Han bodde i Ohio i flera månader och flyttade sedan till Florida, där han tog sin magisterexamen i redovisning från University of Miami 1981. Strax därefter började Elashi arbeta på ett företag som skapade världens första arabiska dator. År 1985 gifte sig Elashi med Majida och flyttade till Culver City, Kalifornien, nära Los Angeles. De bodde där i cirka sju år innan de 1992 flyttade till Richardson, Texas nära Dallas. Där arbetade han på ett familjeägt datorföretag och var ordförande och volontär för HLF. Elashi och Majida har sex barn: Noor, Huda, Asma, Mohammad, Osama och Omar. ”Jag ber inte om ursäkt för att jag ger mat till föräldralösa barn och behövande familjer. Jag vet vad regeringens mål var, det var att statuera ett exempel av mig. Men de misslyckades, för jag kände en kärlek från min gemenskap som jag inte hade kunnat föreställa mig”, sade han.

Shukri Abu Baker, med palestinskt och brasilianskt påbrå, föddes i Brasilien 1959. När han var 6 år flyttade han och hans familj till Silwad i Palestina, där de bodde i ett par år. År 1967 flyttade familjen till Kuwait och bodde där i ungefär ett decennium. Abu-Baker flyttade till USA 1980, där han tog sin kandidatexamen i företagsekonomi vid Orlando College. Under den tiden hjälpte han också till att starta den första moskén i centrala Florida. Efter att ha gift sig med Wejdan 1982 flyttade Abu-Baker till Indianapolis, Indiana. Där arbetade han som kontorschef för Muslim Arab Youth Association. År 1990 flyttade de till Culver City i Kalifornien, nära Los Angeles, där han och några vänner öppnade Holy Land Foundation. År 1992 flyttade familjen till Dallas och HLF flyttade med dem. Han och Wejdan har fyra döttrar födda i USA: Zaira, Sanabel, Nida och Shurook. Du kan läsa Shukris anteckningar från fängelset på hans blogg: https://notesfromshukri.wordpress.com

Mufid Abdelqader föddes i Silwad i Palestina 1959 och levde en stor del av sitt unga vuxna liv i Kuwait. År 1980 migrerade han till USA för att skaffa sig en högskoleutbildning. Han bodde i Irving i Texas i några månader innan han flyttade till två städer i Oklahoma, först Claremore och sedan Stillwater. För att finansiera sina studier vid Oklahoma State University arbetade Abdelqader en kort tid som diskare på en italiensk restaurang och som kassör på Wendys. Han tog sin kandidatexamen i byggnadsingenjörsskap 1984. År 1985 gifte han sig med Diane. Han tog sin Master’s Degree i Civil Engineering från Oklahoma State University 1994. Familjen bodde i Oklahoma City i flera år innan de slutligen flyttade till Richardson, Texas 1996. Han och Diane har tre döttrar. Sedan 1996 har Abdelqader arbetat för Dallas stad som senior projectledare inom avdelningarna för offentliga arbeten och transport. Mufid är sångare, har arbetat som volontärrådgivare i sin gemenskap och som volontär för HLF.

Se en video om HLF5:

Fallet Holy Land 5

Holy Land Foundation var upprepade gånger måltavla för sionistiska organisationer i en rad rapporter och utredningar på grund av sitt effektiva arbete med att ge stöd till det ockuperade Palestina. HLF var en stor välgörenhetsorganisation som samlade in miljontals dollar till fattiga människor i det ockuperade Palestina, vilket gav välbehövligt stöd och mildrade ockupationens effekter på det palestinska folket. Ledare för stiftelsen övervakades av FBI sedan 1993 medan ökända islamofobiska, rasistiska och sionistiska kommentatorer som Steven Emerson upprepade gånger attackerade stiftelsen.

Stiftelsens situation blev ännu mer prekär under tiden efter Oslo, då man först införde ekonomiska sanktioner och sedan strafflagar som skapade en lista över ”utländska terroristorganisationer”, en lista som uttryckligen skapades för att kriminalisera och undertrycka motstånd mot ”fredsprocessen i Mellanöstern”, som i själva verket var en process för att likvidera den palestinska kampen. Medan bröderna Elashis företag, INFOCOM, utsattes för en razzia av FBI i början av september 2001, anklagat för att ha sålt datorteknik till personer i Libyen, Syrien och det ockuperade Palestina, drev klimatet efter 11 september med ökande rasism och propaganda för ”kriget mot terrorismen” ytterligare på attacken mot Holy Land Foundation. Med hjälp av finansdepartementets extremt omfattande befogenheter frystes HLF:s tillgångar, kontor genomsöktes och organisationen förklarades vara en ”Specially Designated Global Terrorist”-organisation.

Det var 2004 som hemmen för Holy Land Foundation Five – Ghassan Elashi, Shukri Abu Baker, Mufid Abdelqader, Mohammed el-Mezain och Abdulrahman Odeh – utsattes räder och männen greps. 2007 inleddes rättegången mot dem. Trots att anonyma vittnesmål från israeliska underrättelseagenter togs upp i rätten – som inte kunde korsförhöras av försvaret på ett korrekt sätt – slutade den första rättegången med en ogiltigförklaring, där först alla 12 jurymedlemmar röstade för frikännande och en sedan ändrade sig i sista minuten.

Som Within Our Lifetime anmärker: ”En av jurymedlemmarna noterade att fallet verkade ’sammanfogat med makaroner. Det fanns så lite bevis. Juryn utfärdade icke-skyldiga domar på nästan varenda en av de 197 anklagelserna tills en av jurymedlemmarna plötsligt ändrade sig och hävdade att de aldrig hade gått med på dessa domar. Senare framkom bevis som tydde på att denna jurymedlem hade påverkats på ett otillbörligt sätt av dem som ville se HLF5 fängslade.”

Medan HLF5, deras familjer och anhängare av rättvisa i Palestina firade, vägrade regeringen att acceptera nederlaget och ställde återigen HLF5 inför rätta i Dallas, återigen med sensationella, obevisade och orelaterade vittnesmål från israeliska underrättelseagenter. Noor Elashi, dotter till Ghassan Elashi, sade: ”Det var enda gången i USA:s historia som ett vittne i en rättssal tilläts förbli anonymt, så att försvaret inte kunde korsförhöra honom.” Det fanns dock en tidigare liknande händelse – fallet med Abdelhaleem Ashqar och Mohammed Saleh i Chicago, palestinier som anklagades för ytterligare tvivelaktiga ”terroranklagelser” och som även de mötte ockupationsagenter i rätten bakom en slöja av anonymitet. Familjemedlemmarnas politiska tillhörighet i Holy Land Foundation Five åberopades som en form av ännu mer tvivelaktigt ”bevis” mot dem.

I slutändan dömdes HLF5 till ovanligt långa fängelsestraff. ”Shukri Abu Baker och Ghassan Elashi dömdes till 65 års fängelse vardera. Abdulrahman Odeh, Mohammed El-Mezain och Mufid Abdulqader dömdes till 15 till 20 år vardera. Två av Ghassan Elashis bröder, Bayan och Basman Elashi, ställdes inför rätta och dömdes separat för anklagelser som härrörde från InfoCom och Holy Land Foundation. Bröderna greps 2002, tillbringade två år i isoleringscell och ställdes inför rätta 2004. De dömdes till 84 månaders fängelse vardera och släpptes ur fängelset 2009 innan de deporterades till Gaza.”

Abdulrahman Odeh och Mohammed el-Mezain frigavs slutligen 2020 och 2022. När El-Mezain släpptes greps han av ICE – USA:s immigrationsmyndighet – och deporterades sedan till Turkiet. Shukri Abu Baker, Ghassan Elashi och Mufid Abdelqader är fortfarande fängslade – medan Abdelqader ska friges 2025 har Elashi och Abu Baker dömts till ytterligare 45 år i amerikanska fängelser. De har tidigare tillbringat många år bakom galler, inklusive ett antal år i ultrarepressiva ”Communications Management Units” med högsta säkerhet. Alla deras juridiska överklaganden har hittills uttömts, vilket är anledningen till att det är så viktigt att engagera sig i den politiska och folkliga kampen för deras frigivning.

Kampen för att befria Holy Land 5 är en del av kampen för att befria alla palestinska fångar och för att befria Palestina. När vi marscherar och organiserar oss för att konfrontera USA:s imperialism i det ockuperade Palestina och arabvärlden och USA:s ansvar för det sionistiska folkmordet i Gaza, uppmanar vi också till frigivning av dessa palestinska politiska fångar i amerikanska fängelser.

Vidta åtgärder för kampanjen #FreeTheHLF5 med hjälp av punkterna nedan. Listan är inte uttömmande och vi uppmuntrar dig att komma med kreativa idéer för att mobilisera till försvar för HLF5 och till stöd för palestinska fångar:

  • Ta med affischer och annat material om #FreeTheHLF5 till din nästa demonstration för Palestina!
  • Om du representerar en organisation, gå med i kampanjen för #FreeTheHLF5
  • Donera eller anordna en insamling till stöd för Coalition for Civil Freedoms, en viktig organisation som har stöttat Holy Land 5, deras familjer och många andra politiska fångar i hela USA i årtionden
  • Organisera ett evenemang, en filmvisning eller en demonstration till försvar av Holy Land 5 och alla politiska fångar. Skicka detaljerna till oss så delar vi dem. Utanför USA? Protestera vid USA:s konsulat eller en ambassad och kräv att HLF5 släpps fria.
  • Skriv till Shukri, Ghassan och Mufid med hjälp av instruktionerna och adresserna nedan
  • Ta bilder med de affischer som finns här och på WOL:s webbplats och använd hashtaggen #FreeTheHLF5

Resurser

Här är några resurser som du kan använda för att organisera dig för Holy Land Five:

Skriv till The Holy Land 5

Att skriva till fångar är en viktig del av att visa solidaritet och bygga upp moral. Oavsett om du skriver till palestinska fångar i sionistiska fängelser, Georges Abdallah i Frankrike, eller Holy Land 5 och andra politiska fångar i USA visar dina brev dessa fängslade kämpar att de inte är glömda, övergivna eller isolerade trots alla försök att göra det, och de visar också fångvaktarna att dessa fångar har stöd utifrån.

Kom ihåg att alla brev som skickas till HLF5 kan komma att öppnas och läsas av fängelsepersonal. Undvik att skriva något känsligt som kan läsas av vakter och fängelsepersonal. Var noga med att ange både namn och registernummer på kuvertet.

SHUKRI ABU BAKER 32589-177

USP BEAUMONT

U.S. PENITENTIARY

P.O. BOX 26030

BEAUMONT, TX 77720

GHASSAN ELASHI 29687-177

USP MCCREARY

U.S. PENITENTIARY

P.O. BOX 3000

PINE KNOT, KY 42635

MUFID ABDULQADER 32590-177

FCI SEAGOVILLE

FEDERAL CORRECTIONAL INSTITUTION

P.O. BOX 9000

SEAGOVILLE, TX 75159

Ladda ner och använd dessa affischer

Free The Holy Land 5 (Ladda ner PDF)

Frihet åt Ghassan Elashi (Ladda ner PDF)

Frihet åt Shukri Abu Baker (Ladda ner PDF)

Frihet åt Mufid Abdelqader (Ladda ner PDF)

Vi publicerar här en översättning av ett upprop från nätverket Masar Badil:

Masar Badil, den palestinska rörelsen för en alternativ revolutionär väg, uppmanar alla fackligt aktiva, fackmedlemmar och fackliga organisationer att vidta åtgärder för att blockera israeliska fartyg, vägra att lasta eller lossa dem och vägra att transportera krigsvapen till den israeliska ockupationen som för närvarande bedriver ett folkmord mot det palestinska folket i den belägrade Gazaremsan.

Vi har redan sett flera viktiga åtgärder runt om i världen, först och främst den jemenitiska militärens och det jemenitiska folkets handlingar för att blockera användningen av Jemens hav för transport av och passage för sionistiska fartyg och gods.

Transportarbetare i Belgien, Barcelona och Japan har förklarat att de kommer att vägra lasta vapen som färdas till den israeliska ockupationen, medan hamnarbetare i Italien genomförde en endagsstrejk mot det pågående folkmordet. Från Indien till Filippinerna till Sydafrika har arbetarrörelsen klargjort sin ståndpunkt och krävt att de sionistiska ambassadörerna utvisas och avvisat användningen av migrantarbete för att stödja den israeliska ockupationsregimen i stället för palestinska arbetare.

Vi ser också en växande vilja hos folkrörelserna att vidta allvarliga och meningsfulla åtgärder för att stoppa den sionistiska krigsmaskinen, vilket exemplifieras av Palestine Actions direkta aktioner för att stoppa Elbit Systems, den största israeliska vapentillverkaren, och utverka en betydande ekonomisk och materiell kostnad från Elbit i både Storbritannien och Förenta staterna.

Palestinska arbetare, arbetarorganisationer och fackföreningar har redan uppmanat arbetare världen över att vägra tillverka och transportera vapen till ockupationsregimen, och många organisationer och aktivister deltar i blockader av vapenfabriker, järnvägar och hamnar som transporterar vapen och förnödenheter till ockupationen som representerat av kampanjen Block the Boat.

Det är oerhört viktigt att detta inte är symbolhandlingar, solidaritetsförklaringar eller budskap om stöd. Att avvisa israeliska fartyg från världens hamnar är, med utgångspunkt i det jemenitiska exemplet, ett materiellt sätt att belägra ockupationen och stödja det koloniserade, ockuperade folket i Palestina. Det är ett materiellt bidrag till att konfrontera och sätta stopp för det eskalerande folkmord som den israeliska regimen har genomfört i över 75 år, med en intensiv och blodig upptrappning under de senaste 57 dagarna som redan har krävt nästan 20 000 palestinska liv.

Israel genomför inte sitt folkmord på egen hand. Det stöds, beväpnas och finansieras av de imperialistiska makterna – först och främst Förenta staterna, tillsammans med sina partner i Kanada, Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Varje hamn och företag som tillåter israeliska fartyg av något slag att lägga till vid sin hamn är en fullvärdig partner i krigsförbrytelser och folkmord med det palestinska folkets blod på sina händer och måste ställas till svars.

Vi vet att vi inte kan vänta på att samma kriminella stater eller internationella organ skall hålla dessa parter ansvariga för sina pågående brott, eller på att folkmordet skall få ett slut. Det palestinska folket och dess motståndsrörelse kämpar dagligen för att göra just detta. Vi uppmanar er, världens arbetare, att utöva er enorma makt, arbetarnas makt, utan vilken ingenting fungerar.

Vi i Masar Badil har uppmanats av arbetarna i Gaza att föra denna uppmaning vidare till er, vår internationella globala arbetarklass, att utnyttja er makt och materiellt bidra till att få ett slut på folkmordet. Vi uppmanar er att:

  1. Blockera och vägra att något israeliskt fartyg dyker upp eller lägger till i någon global hamn; att vägra att lasta eller lossa något israeliskt fartyg. Alla stater bör följa det jemenitiska exemplet och förbjuda användningen av sina hamnar och hav för att beväpna denna folkmordsregim!
  2. Vägra att lasta, lossa eller låta segla något fartyg från något land som för vapen, materiel och förnödenheter till den folkmördande sionistiska regimen. Arbetarnas händer får inte besudlas med folkmordets last!

Vi, de palestinska arbetarna i exil och diaspora, är en del av världens arbetare. Det är för länge sedan dags att trappa upp vårt deltagande i denna kamp till en materiell nivå som kan stänga av folkmordets, ockupationens och kolonialismens handelsvägar och stoppa flödet av vapen, bomber och artilleri som gör det möjligt för den israeliska regimen att slakta palestinska män, kvinnor och barn. Vi uppmanar er alla i dag, våra arbetarkamrater, att tillsammans med oss agera för att få slut på folkmordet, för rättvisa, seger och befrielse för arbetarna och folket i Palestina!

Detta är en översättning av ett uttalande som först publicerades på engelska.

Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network fördömer i starkaste ordalag de räder som utförts av tysk polis i fyra delstater, med särskilt fokus på Berlin, och som riktats mot palestinier som betecknats som medlemmar i eller anhängare till Samidoun eller den palestinska islamiska motståndsrörelsen, Hamas, av den tyska staten. Vi uttrycker vår djupaste solidaritet med alla dem som utsatts för dessa räder, och vi ser dessa räder som ett tydligt försök av den tyska staten att terrorisera de palestinska, arabiska och muslimska gemenskaperna i Tyskland och, mer allmänt, den folkliga opinionen till stöd för palestinsk frigörelse. Dessa åtgärder bygger på det flera veckor gamla förbudet mot Samidoun, demonstrationsförbuden, polisattacker mot gemenskaper, rasistisk uppvigling i medier och fascistiska politiska, sociala och kulturella angrepp på alla medlemmar i dessa utpekade gemenskaper.

Dessa räder är dessutom ett försök av den tyska staten att påskynda det sionistiska folkmord som just nu genomförs i det ockuperade Palestina och som redan har tagit livet av över 14 000 palestinier, fördrivit över hälften av palestinierna i Gaza, förstört tiotals sjukhus, skolor, moskéer och kyrkor och skadat ytterligare tiotusentals palestinier. Polisräderna är också ett försök att tysta alla röster som talar för de palestinska fångarnas frigivning, särskilt vid denna tidpunkt, då sex palestinska fångar har under den senaste månaden lidit martyrdöden i ockupationens fängelser, när fångar utsätts för daglig tortyr och misshandel och när en fångutväxling eventuellt är nära förestående och kräver alla solidariskt sinnade människors stöd.

I stället för att agera som en ansvarsfull part – genom att sanktionera den israeliska ockupationsregimen, utvisa dess ambassadör och åberopa folkmordskonventionen för att skydda palestinierna – vilket är vad en stat, som i likhet med Tyskland hävdar att den har lärt sig av sin historia som nazistisk folkmordsförövare, bör göra – har den i stället tiodubblat sitt militära stöd och sin vapenförsäljning till den israeliska ockupationen bara under de senaste två månaderna och infört en nivå av polisrepression, inte skådad sedan Tysklands återförening, mot den palestinska gemenskapen och palestinavänner i stort.

Vi hävdar att dessa angrepp mot människor som var medlemmar i Samidoun innan Samidoun förbjöds i Tyskland 2 november, liksom mot människor som deltar i demonstrationer och massaktioner till Palestinas försvar, kommer att misslyckas i försöket att terrorisera och tysta gemenskapen och den växande rösten för rättvisa i Palestina. De tiotusentals människor som fyller gatorna för varje upprop för Palestina kommer att fortsätta att göra det, även om de utsätts för polisangrepp och gripanden för att de uttalar så enkla krav som ”Stoppa folkmordet” och ”From the river to the sea, Palestine will be free”.

Våra krafter och våra ansträngningar runt om i världen är inriktade på att stödja det heroiska palestinska folket i Gaza och i hela det ockuperade Palestina och att organisera överallt i exil och diaspora, på internationell, arabisk och palestinsk nivå, för att få ett slut på folkmordet, för att bekräfta det palestinska motståndets legitimitet och ledarskap och för att befria Palestina, hela Palestina. De systematiska rasistiska övergrepp som riktas mot det palestinska folket och de arabiska och muslimska gemenskaperna i stort kommer inte att tysta oss eller undertrycka vårt arbete. Oavsett om repressionen sker i Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Kanada eller Förenta staterna står det klart att dessa attacker mot dem som kämpar för rättvisa i Palestina endast återspeglar imperialistmakternas desperation att med alla medel försvara sitt brottsliga sionistiska koloniala bosättarprojekt i arabregionens hjärta, inklusive att riva sönder alla sina proklamationer och löften om demokrati, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och föreningsfrihet. Vi uttrycker vår tydliga solidaritet med alla människor och organisationer som har utsatts för gripanden, frihetsberövanden, polisräder, husrannsakningar, trakasserier, repressalier från arbetsgivare, officiellt nedtystande och andra former av förföljelse för sina ståndpunkter om Palestinas frigörelse.

Trots alla attacker är verkligheten tydlig: folket står med Palestina. Från de tiotusentals, ja hundratusentals som trotsar statens repression i Tyskland och går ut på gatorna för Palestina, till massorna i Frankrike som reser sig mot polisens mobiliseringsförbud, till de miljoner i Storbritannien som demonstrerar trots försök att förbjuda den palestinska flaggan, till de pågående aktionerna i Storbritannien, Kanada och Förenta staterna för att materiellt möta och utmana krigsmaskinen genom direkta aktioner som Palestine Action – och detta är bara i hjärtat av den imperialistiska kärnan. I Latinamerika har Colombia, Venezuela, Kuba, Belize och Bolivia klippt banden, återkallat sina ambassadörer eller bekräftat sitt förkastande av den israeliska ockupationsregimen och krävt ett slut på folkmordet. Sydafrikas parlament har röstat för att utvisa den israeliska ambassadören. Och i arabvärlden förenas naturligtvis det libanesiska, jemenitiska och irakiska motståndets heroiska och makalösa roll med folkets tydliga känsla och anda att skambelägga varje reaktionär regim som är medskyldig till folkmordet i Palestina och till de imperialistiska planerna för regionen.

Bilderna på hundratals maskerade och tungt beväpnade poliser som invaderar palestinska studenters, arbetares och flyktingars lägenheter i Tyskland framstår som en imitation av den israeliska ockupationsmaktens dagliga invasioner av palestinska hem i det ockuperade Palestina, liksom som ett oroande eko av Tysklands egen nazifascistiska historia. Och eftersom palestinierna i det ockuperade Palestina aldrig har slutat kämpa trots över 75 år av sionistisk ockupation och 100 år av kolonialism, kommer dessa attacker inte att tysta den växande rörelsen i Tyskland och alla andra imperialistmakter som är inblandade i angreppet på Palestina, eftersom nya generationer vägrar deltagande och delaktighet i folkmord.

Vi fastslår: Inga förbud, polisrazzior eller kriminaliseringar kommer att tysta andan, viljan och organisationen hos de palestinska, arabiska och internationalistiska röster som konfronterar imperialism, sionism och reaktion. Som Samidoun är vi fast beslutna att utmana förbudet och dessa attacker med alla lagliga medel, och våra ögon kommer inte att vändas bort från vår roll i arbetet för att snarast få ett slut på folkmordet och befria alla palestinska fångar. Palestina kommer att befrias från floden till havet. Länge leve det palestinska motståndet. Seger, återvändo, total befrielse och avkolonisering för hela Palestina.

Förra torsdagen tillkännagav Nancy Faeser, tyska inrikesministern (tidigare känd för flera antiarabiska propagandakampanjer), ett förbud mot Samidoun.

De tyska myndigheternas förbud mot Samidoun är ett aktivt deltagande i det pågående folkmordet i Gaza. Syftet med ett sådant förbud är att undertrycka oliktänkande med statens fulla kraft. Det går hand i hand med demonstrationsförbud, polisingripanden mot människor på gatorna för att de bär kufiya eller Palestinaflagga, förbud mot att säga ”From the river to the sea, Palestine will be free”, införandet av politiska förbud, försök att deportera aktivister eller frånta dem deras uppehållstillstånd. 

Allt detta är fullständig medverkan och delaktighet i folkmord. När vi skriver detta har de israeliska ockupationsstyrkorna genomfört en ny massaker i flyktinglägret al-Bureij i centrala Gaza och bombat 30 hem i ett tättbefolkat läger. Den tyska staten och inrikesministeriet väljer att stödja dessa attacker genom att bedriva en kampanj av terror och repression mot de som vågar uttala sig mot dessa pågående brott och som vill mobilisera människor för att sätta stopp för förstörelse, krig, ockupation och kolonialism. 

Den tyska staten och alla imperialistiska makter, som följer USA:s president Joe Bidens exempel, är inte bara medskyldiga till förtal och avhumanisering av det palestinska folket utan också till ockupationsregimens mordiska krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Delaktighet i folkmord är brott mot internationell lag, liksom förföljelse av organisationer för att de motsätter sig apartheid, och vi är fast beslutna att hålla Tyskland ansvarigt för dess brott mot inte bara Samidoun, utan det palestinska folket som helhet.

Detta angrepp bör vara en allvarlig källa till oro för alla politiskt aktiva, särskilt för palestinsk befrielse. Den är avsedd att införa en norm där organisationer kan förbjudas att anordna demonstrationer, föreläsningar, sätta upp affischer och engagera sig i helt offentligt och politiskt arbete som utmanar den tyska staten och dess delaktighet i israeliska krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och det pågående folkmordet i Gaza. Det kommer vid en tidpunkt då fler människor än någonsin talar för rättvisa och befrielse i Palestina och är menat som ett angrepp mot rörelsen som helhet. 

Om det är möjligt att förbjuda Samidoun, då är det möjligt att förbjuda alla politiska organisationer och grupper i Tyskland som utmanar den tyska statens politik och dess imperialistiska roll. Denna åtgärd går hand i hand med USA:s pågående påfyllning av bomber som riktas mot det palestinska folket i Gaza. Den är avsedd att stärka den israeliska krigsansträngningen genom att beröva det palestinska folket dess folkliga stöd på gatorna.

Detta är också ett rasistiskt angrepp på det palestinska och arabiska samhället. Samidoun i Tyskland leds av palestinska flyktingungdomar, och de tyska medierna har ägnat sig åt en uppenbart rasistisk smutskastningskampanj som syftar till att hetsa de mest rasistiska och fascistiska krafterna i landet mot den palestinska gemenskapen, Europas största. Polisen i Berlin har ägnat sig åt ett kontinuerligt, riktat och aggressivt angrepp mot arabiska stadsdelar och samhällen. Samidoun-aktivister har utsatts för allvarlig repression, till exempel hotas Zaid Abdulnasser med att bli av med sitt uppehållstillstånd och Musaab Abu Atta med ett politiskt förbud. Andra aktivister har hotats med deportering bara för att de deltagit i protester och evenemang. Detta förbud är avsett att hålla samhällena tysta av terror och rädsla, att kuva ungdomarnas röst och att stärka de mest rasistiska och fascistiska krafterna mot det palestinska folket både i Tyskland och i Palestina.

Angreppet på Samidoun är en del av angreppet på det palestinska folket som helhet. Det återspeglar den tyska statens imperialistiska intressen. Långt ifrån att uttrycka en känsla av skuld eller ansvar för nazistiska brott och folkmord, vittnar denna handling om den tyska statens aggressiva engagemang för och främjande av rasism, förtryck och krigsförbrytelser. Vi måste vara tydliga: Tyskland har ingen legitimitet eller auktoritet att tala om mänskliga rättigheter, frihet eller demokrati. De är fast beslutna att ta alla dessa saker ifrån alla som uttalar sig mot folkmord och kolonialism i Palestina.

Samidoun har också varit en särskild måltavla eftersom vi talar för de palestinska fångarna, som står i frontlinjen för kampen och möter repression, och för att vi uttrycker vår solidaritet med det legitima palestinska motståndet. Medan Tyskland förtrycker det palestinska samhället och förbjuder Samidoun, har dess officiella utposter utomlands ofta försökt att påverka och styra palestinsk politik genom villkorad finansiering och liknande koloniala förehavanden. Genom detta förbud vill den tyska staten inte bara stödja folkmord utan även kriminalisera till och med verbalt motstånd mot detta folkmord. Det palestinska folket, liksom alla koloniserade och förtryckta folk, har rätt att göra motstånd för att befria sig själva och sitt land från kolonialism och ockupation, från floden till havet. De som gör motstånd mot ockupation och förtryck – det palestinska motståndet – är inte bara det palestinska folkets hjältar, de är hela mänsklighetens försvarare. 

I detta ögonblick uppmanar vi alla aktivister och anhängare av Palestina, och alla som bryr sig om frihet och rättvisa, att höja rösten om folkmordet i Gaza, att höja rösten om förbudet mot Samidoun och att högt och tydligt bekräfta att Palestina kommer att bli fritt från floden till havet, och att palestinierna har rätt att göra motstånd mot ockupation och förtryck. Genom denna handling, genom polisens upprepade krav på protestorganisatörerna, vill den tyska staten undertrycka dessa sanningar och denna verklighet. De vill säkra vår tystnad och till och med vår medverkan, och vi kommer inte att tillåta dem att göra det. 

Vi upprepar våra ord när den tyske förbundskanslern Olaf Scholz tillkännagav kravet på att förbjuda Samidoun: På arabiska betyder ordet ”Samidoun” de som är ståndaktiga. Vi använder detta namn för att hänvisa till de palestinska fångarna, som fortfarande sitter bakom galler och kämpar för frihet. I dag bekräftar vi att vi kommer att förbli ståndaktiga och engagerade för det palestinska folket, fram till seger, återvändande och befrielse.

Ett uttalande från Samidoun NY/NJ:

Vi delar uppfattningen att Gaza är ”det första experimentet för att göra oss alla disponibla” och ”den troliga framtiden för arbetarklassens massor världen över” med Colombias president Gustavo Petro och The Hampton Institute.

Under 1900-talet tillämpade fascistiska stater rasifierad avhumanisering, ghettoisering och tvångsförflyttning till koncentrationsläger ihop med brutalt militärt förtryck av de arbetande och koloniserade massorna för att utvidga sitt utrotningssystem. Dessa taktiker fungerade som en mekanism för genomförandet av den härskande klassens ”slutgiltiga lösning” och för att bevara kapitalismens makt.

Under 2000-talet fortsätter motsättningarna mellan den västliga imperialistiska kärnan och den rasifierade globala arbetarklassen att skärpas. Den USA-ledda imperialistiska kärnans makt minskar men den behåller sitt desperata strypgrepp på kapitalismen. Gaza är en brännpunkt för detta strypgrepp och ett testområde för en helt ny utrotningstaktik.

Dessa nya fascister har funnit det mer ändamålsenligt att belägra ett folk där de redan bor och samordna ett tvådelat angrepp: å ena sidan en brutal blockad som hindrar allt från att komma in eller ut, å andra sidan, efter decennier av global militär upptrappning, en ständig bombningskampanj som ökar i omfattning och barbari varje gång samtidigt som det bedrivs en avhumanisering på global skala av befolkningen som ska utplånas.

Det blir allt tydligare att denna taktik inte kommer att stanna i Gaza.

Från Kashmir till Korea lägger fasciststater som Indien och USA redan grunden för att upprepa denna taktik.

Det blir tydligare för varje dag att vi står inför en samordnad insats för att normalisera inte bara folkmordet på palestinierna utan på alla människor som utmanar den USA-ledda imperialistiska världsordningen.

Det är i denna anda som vi hyllar det modiga palestinska folket och deras motstånd. Deras försvar mot denna fascistiska politik ger oss alla dyrbar tid att förstå situationens allvar och, vilket är ännu viktigare, att agera beslutsamt mot den.

Stoppa det israeliska folkmordet på palestinierna!

Stöd det palestinska motståndet och den palestinska revolutionen!

Förena er med världens kämpande folk för att stoppa den fascistiska anstormningen!

Förtryck och övervakning

”Fråga dig själv varför den kapitalistiska härskande klassen har svarat på ekonomisk kollaps med retorik om överbefolkning, polisstäder och … militärutgifter utan motstycke.” – The Hampton Institute

När den globala kapitalistiska ekonomin urartar och ledarskapet inleder impopulära åtstramningsåtgärder växer revolutionära rörelser fram över hela världen och särskilt i det globala syd, så som de gjort under hela 1900-talet.

Som svar på detta:

  • Polisstyrkor runt om i världen blir alltmer militariserade och världens militärutgifter har ökat till historiens högsta nivå
  • USA tvingar fram mångmiljarddollarprojektet Cop City i Atlanta, GA, för att ytterligare militarisera polisen och förbereda dem för urban krigföring
  • Länder tvärs över den utvecklade världen har normaliserat högteknologisk övervakning och sofistikerade metoder för att forma den allmänna opinionen
  • Drönarteknologi som utvecklats och testats av den sionistiska regimen blir allt vanligare runt om i världen och sveper in skyarna i ett täcke av död
  • Antikommunistiska skrämseltaktiker som användes under 1900-talet gör comeback för att skrämma människor från att offentligt stödja Palestina eller delta i antiimperialistiska motståndsrörelser
  • Stater runt om i världen inför lagar mot ”terrorism” för att brutalt undertrycka rörelser och att skapa misstro inom de samhällen de förtrycker

Åtgärder mot invandring

Som Gustavo Petro påpekade: ”Invandringspolitik, koncentrationsläger för invandrare … [och] ekonomiska blockader av rebelländer” tillsammans med hemliga operationer för att ersätta alla ledare som hotar USA:s och NATO:s globala hegemoni blir allt vanligare.

När västvärlden fortsätter att lägga beslag på världens resurser och fördärva marken och atmosfären, söker sig ekonomiska flyktingar och klimatflyktingar allt oftare till platser där det är säkrare.

Som svar på detta:

  • Västvärldens länder skärper sin migrationspolitik och, på senare tid, hotar att deportera och fängsla alla som ifrågasätter deras folkmordspolitik
  • Byggandet av gränsmurar har gått på högvarv: idag har världen över 80 gränsmurar jämfört med endast 7 i slutet av andra världskriget
  • Flera US-amerikanska politiker stödjer en invasion eller bombning av Mexiko i jakten på ”narkotikahandlare”, en bred, beväpnad beteckning inte olik ”gängmedlemmar” eller ”terrorister” som används för att motivera militär ockupation och förtryck av människor som motsätter sig USA:s imperialistiska herravälde.

Palestina, Kurdistan

Intifada, Serhildan

Rojavakommittéerna genomförde idag en aktion tillsammans med Samidoun Göteborg. I solidaritet med det palestinska folket och de förtrycktas kamp för frihet.

Vi ser en alltmer fascistisk utveckling i såväl Sverige som i övriga så kallade liberala demokratier i Europa. Föreningsfriheten är under angrepp, och det pågår en tilltagande kriminalisering och repression mot både den palestinska och kurdiska solidaritetsrörelsen i Europa. I Tyskland har man beslutat att förbjuda Samidoun, och i bl a Frankrike och Storbritannien har pro-palestinska sammankomster och budskap kriminaliserats. Från den svenska högerns håll hörs liknande krav på kriminalisering. Samtidigt finns dock en redan uppenbar risk att den nya terrorlag som trädde ikraft i somras kan komma begränsa och kriminalisera föreningslivet i Sverige.

I detta sammanhang är det viktigare än någonsin att vi visar vår solidaritet och enighet i den palestinska frågan. Men också för våra kamrater här i Sverige som bedriver ett helt avgörande solidaritetsarbete för Palestina och dess folk. Vi står enade i kampen för ett fritt Palestina och låter oss inte skrämmas till tystnad.

Leve Palestina! Solidaritet med Samidoun!

Här återges en svensk översättning av en resolution som Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network är en undertecknare till och som Progressive International tog initiativ till:

Folkrörelser, partier och fackföreningar över hela världen utfärdar ett löfte om att stå upp för palestinsk befrielse och bryta delaktighetsbanden med staten Israel.

Vi, de undertecknade:

(1) Sörjer de liv som skördats i den förnyade cykeln av våld, brutalitet och förstörelse som släppts lös av den pågående ockupationen av Palestina;

(2) Anser att det sionistiska projektet är kolonialt till sin natur, byggt på stulen mark och upprätthålls genom systematisk uteslutning, exploatering och utrotning av det palestinska folket;

(3) Erkänner västimperialismens bruk av sionismen som ett vapen och den israeliska staten som ett instrument för att undertrycka suveränitet och enhet i arabvärlden – och för att främja våldsam reaktion långt bortom den;

(4) Anser att den sionistiska regimen har visat sin folkmordiska karaktär både i avsikt och i handling;

(5) Förstår att det fascistiska våldet mot det palestinska folket idag förebådar västimperialismens våld mot alla världens arbetare och förtryckta folk i morgon, då detta är den historiska tendensen hos kapitalism i förfall;

(6) Erkänner att det palestinska folket för nationell kamp, klasskamp och feministisk kamp; bekräftar att den nationella kampen måste vinnas för att de andra kamperna ska kunna göra framsteg; och förkastar ”kolonial feminism” som ideologiskt vapen för att dölja kolonialismens och imperialismens huvudsakliga motsättningar och att avleda från det patriarkala och sexuella våld som finns inbyggt i dem;

(7) Erkänner att den israeliska staten, som ett kolonialt projekt och en utpost för imperialism, står i motsättning till historiens framåtskridande tendens mot befrielse och att det palestinska folkets befrielse kommer därför inte bara att utgöra ett hårt slag mot imperialismen överallt utan också ett progressivt kliv för hela mänskligheten;

(8) Förkastar det falska likställandet av kolonisatör och koloniserad, erkänner att de förtrycktas våld är ett svar på det deras grundläggande tillstånd av förtryck och upprätthåller det palestinska folkets oförytterliga rätt att göra motstånd, inskriven i FN:s resolution 2625, som ”legitimiteten hos folkens kamp för oberoende, territoriell integritet, nationell enhet och befrielse från kolonial dominans, apartheid och utländsk ockupation med alla till buds stående medel”;

(9) Fördömer den desinformation som sprids av den israeliska staten och främjas av imperialistiska makter och deras allierade, som avhumaniserar det palestinska folket, underblåser folkmordskriget mot dem och skönmålar deras förtryckares brott;

(10) Fördömer tystnaden eller tveksamheten hos de icke-statliga organisationer och rörelser som använder mänskliga rättigheter som ett vapen som förvandla våra individuella och kollektiva rättigheter till hjälp, skydd, värdighet och solidaritet till en arsenal riktad mot den imperialistiska ordningens motståndare;

(11) Stödjer självbestämmande och suveränitet för stater i frontlinjen och regionala antisystemiska rörelser, vars demokratiska strävanden begränsas både av israelisk militär aggression och US-amerikanska påtryckningar för att normalisera förbindelserna med den israeliska staten;

(12) Hör de brådskande ropen på solidaritet från det palestinska folket som på kort sikt kräver:

  • ett omedelbart slut på folkmordet,
  • omedelbart humanitärt bistånd till Gaza och återställande av vatten, livsmedel, bränsle och medicinska förnödenheter till dess befolkning,
  • ett militärt embargo mot den israeliska staten,
  • en utredning av de brott mot mänskligheten som begåtts av företrädare för den israeliska regimen och deras medbrottslingar runt om i världen,
  • borttagandet av palestinska politiska partier från det US-amerikanska finansdepartementets OFAC-program för sanktioner mot terrorism,
  • frigivning av alla politiska fångar, och
  • beslutsamma politiska åtgärder på alla nivåer för att främja dessa mål;

(13) Erkänner att dessa omedelbara mål förblir otillräckliga och åtar sig att stödja det palestinska folkets långvariga strävanden genom att:

  • avveckla mekanismerna för företags, institutioners och staters delaktighet som upprätthåller den israeliska apartheidstaten och dess militära maskineri, bland annat genom strejker och direkta aktioner riktade mot producenter och leverantörer av vapen, digitala tjänster, informationstjänster och relaterade produkter;
  • upprätthålla sanningen och bekämpa spridningen av lögner och desinformation från den sionistiska regimen och dess imperialistiska uppbackare, bland annat genom att avslöja deras brott mot mänskligheten och främja folkbildning om den långa kampen för Palestinas nationella frigörelse;
  • främja den antiimperialistiska och antikoloniala kampen runt om i världen, inklusive genom att ta itu med västerländsk militarism på alla kontinenter;

(14) Åtar oss, i vetskap om att våra kollektiva kamper för befrielse sammanstrålar i Palestina, att svara på dessa uppmaningar till solidaritet; samtycker till att våra handlingar mäts mot deras strävandens allvar; och lovar att strypa delaktighetens arterärer som upprätthåller det sionistiska förtrycket av det palestinska folket militärt, finansiellt, teknologiskt och kulturellt.

Undertecknare:

National Union of Metalworkers of South Africa – NUMSA (Sydafrika) • Palestinian Youth Movement (Internationell) • Mazdoor Kisan Shakti Sangathan – MKSS (Indien • DiEM25 (Europa) • The Red Nation (Internationell) • Potere al Popolo (Italien) • Women’s International Democratic Federation – WIDF (Internationell) • Black Alliance for Peace (USA) • DSA International Committee (USA) • Black Lives Matter UK (Storbritannien) • Communard Union (Venezuela) • Socialist Revolutionary Workers Party (Sydafrika) • Telar: Territorios Latinoamericanos en Resistencia (Internationell) • Movimento de Pequenos Agricultores – MPA (Brasilien) • Movimento de Trabalhadores Sem Teto – MTST (Brasilien) • Ukamau (Chile) • Frente Popular Darío Santillán (Argentina) • Congreso de los Pueblos (Colombia) • Palestine Action US (USA) • Haqooq-e-Khalq Party (Pakistan) • Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network (Internationell) • Mtandao wa Vikundi vya Wakulima Tanzania – MVIWATA (Tanzania) • Women’s Democratic Front (Pakistan) • Palestinian Feminist Collective (Internationell) • Communist Party of Kenya (Kenya) • Kuwaiti Progressive Movement (Kuwait) • WAELE Africa (Internationell) • Coalition for Revolution – CORE (Nigeria) • Madaar Sorkh (Iran) • Borotba (Ukraina) • Danesh va Mardom (Iran) • House of Latin America (Iran) • Solidarity Iran (Iran) • Izquierda Libertaria (Chile) • Unión Sindical Obrera de la Industria del Petróleo – USO (Colombia) • Akcja Socjalistyczna (Poland) • El Maizal Commune (Venezuela) • Vencedores de Carorita Commune (Venezuela) • El Movimiento Democratico de Mujeres (Spanien) • The International People’s Tribunal on U.S. Imperialism (Internationell) • Instituto Simón Bolívar (Venezuela) • Cage (Storbritannien) • Foro Itinerante de Participación Popular (Venezuela) • Plataforma de Solidaridad con Palestina (Venezuela) • Brigada Internacionalista de Solidaridad Activa – BRISA (Venezuela) • Movimiento de Mujeres Palestinas Alkarama (Venezuela) • Movimiento Venezolano de Solidaridad con Palestina Al Awda (Venezuela) • Movimiento Ruta Revolucionaria Alternativa Palestina – Masar Badil (Venezuela) • The Socialist Refoundation Party – SYKP (Turkiet) • El Ciudadano (Chile) • Mathare Social Justice Center (Kenya) • Egyptian Revolutionary Socialists (Egypt) • Democratic Way Party (Marocko) • Workers Party of Tunisia (Tunisien) • US Campaign for the Academic and Cultural Boycott of Israel (USA) • Jews for Palestinian Right of Return (USA) • Labor for Palestine (USA) • National Lawyers Guild (USA) • All India Students’ Association – AISA (Indien)

Samidoun Göteborg blev nyligen kontaktade av en journalist på Dagens Nyheter som sökte oss ”med några frågor om varför ni stöttar attackerna 7 oktober”. Nedan följer vårt svar.

Jag undrar varför ni stöttar Hamas attacker mot Israel?

Detta är en laddad fråga som om inte sedan långt tidigare så åtminstone de senaste veckorna har fått innebörden ”Varför stöttar ni ondskans attacker mot godheten, mörkrets mot ljuset, barbariets mot civilisationen?” och så vidare.

Vi står för det palestinska folkets rätt att kämpa för sin befrielse från en kolonial ockupation som har pågått sedan 1948 och som inleddes med fördrivningen av åtminstone 700 000 palestinier och som inkluderar den över 16 år långa blockaden och belägringen av Gazaremsan, en humanitär katastrof som punkterats av regelbundna israeliska militärangrepp som innan 2023 kostat tusentals liv och åter tusentals skadade i en befolkning som i sig är ett resultat av återkommande tvångsförflyttningar orsakade av decennier av ockupation och bosättarkolonialism. Kampen mot ockupation inkluderar väpnad kamp och är en rättighet som erkänns i internationell rätt, har bekräftats av FN och gäller för palestinier lika mycket som den har gällt eller gäller för vietnameser, filippiner, kurder, västsaharier, armener, jemeniter, afghaner och irakier, för att nämna några. Vi har det senaste året sett ett överväldigande stöd i Sverige för Ukrainas rätt att försvara sig mot Rysslands ockupation av landet. När det är palestinier som tar till vapen för att försvara sig låter det väldigt annorlunda. Varför är det så?

Vi vänder oss också mot inramningen av ”krig mellan Israel och Hamas”. Det är det palestinska folket som bedriver motstånd mot över 75 år av militärockupation, apartheid och etnisk rensning, och även om Hamas är den största faktionen i dag är de långt ifrån den första eller enda. Även PFLP, DFLP, PIJ, Fatah-partiets väpnade gren Al-Aqsa martyrernas brigad och den ickeaffilierade väpnade gruppen ”Lion’s Den” – för att nämna några – deltar i motståndet. För att inte nämna de miljoner palestinier som inte är aktivt involverade i någon väpnad grupp men som stöder motståndet och deltar i socialt, ekonomiskt, diplomatiskt och/eller kulturellt motstånd. Detta innefattar allt från att bevara och försvara olivodlingar som gått i arv i generationer och som hotas att rivas upp eller brännas ner av väpnade israelisk bosättare och ockupationsstyrkor, att förvalta och utveckla en rik historia av dikter, sånger, danser och mer under vågor av censur och att dokumentera sin egen och sin omgivnings vardag när omvärlden blundar – blundar för en situation som bland annat Sverige är med sponsrar genom handelsavtal om militärutrustning för över 800 miljoner kronor från Israels största vapentillverkare, Elbit Systems. Varför glöms detta bort i rapporteringen och debatten?

Vad vill ni ska hända med den judiska befolkningen som lever i det som idag utgör staten Israel?

Vi citerar den palestinska skribenten och aktivisten Khaled Barakat: ”Stater äger ingen ’rätt att existera’. Bara människor besitter den rätten. Människor har rätt att leva, men inte stater, inte politiska system och framför allt inte koloniala projekt och apartheidregimer. Vad detta också antyder är att det är omöjligt att tänka sig ett alternativ till Israel. Och vad vi säger är att alternativet till Israel faktiskt är möjligt: ett demokratiskt Palestina, ett demokratiskt, sekulärt samhälle.

Vi kämpar för att bygga vårt samhälle, ett befriat samhälle, inte staten. Vi kämpar för människan. Detta är kärnan i vår kamp. Palestinier kommer segra inte bara genom att göra slut på kolonisering och apartheid i Palestina, utan också genom att erbjuda ett genuint alternativ till alla människor i Palestina: att leva på en jämlik grund oavsett deras religion, hudfärg, kön, sexuella läggning och så vidare.”

Vi motsätter oss att en grupp av människor lever på bekostnad av andra, vare sig israeler på palestinier, indier på kashmirier, vita sydafrikaner och US-amerikaner på svarta, svenskar på samer eller människor från Europa på människor från Asien, Afrika och Amerika. Vi vill att judiska aktivister som Jonathan Pollack slutar trakasseras av en ockupationsmakt med svenskt, europeiskt och internationellt stöd för att han står upp för alla människors lika värde och befrielse, att judar från Etiopien slipper utsättas för rasistiska attacker, att judiska palestinier som Nader Sadaqa friges från fångenskap och tortyr för sitt deltagande i den över 75 år långa kampen mot ockupation, samt att judar, palestinier och alla andra får leva i vilka relationer de vill oavsett religion, kön eller annan tillhörighet eller identitet, något som i dag inte är lagligt i det som i dag är Israel. Vi vill inte att judar tvingas utstå rasistiska försök och påtryckningar att identifiera sig med kolonialism och etnisk rensning av palestinier, vi anser till skillnad från sionister och antisemiter att judar likt alla människor ska ha jämlika villkor och jämlik makt att utforma sina liv och delta i utformningen av sin omvärld. Vi vill inte minst att vi européer inte symboliskt straffar andra för våra århundraden av förföljelser och pogromer mot judar som kulminerade i det industrialiserade folkmord som vi kallar Förintelsen eller Shoah och som perverst nog genom förintelselägrens slavarbete resulterade i stora förmögenheter som ännu finns i enskilda europeiska privatpersoners och företags ägor, värdepappersportfolier och plånböcker.

Varför stöttar ni PFLP, en organisation som av EU- och USA har terrorstämplats?

För det första är de med och deltar i och leder en folkrättsligt legitim kamp för befrielse och återvändo mot över 75 år av kolonialism och ockupation. För det andra tror vi att de representerar en av de bästa möjligheterna att uppnå ett fritt, demokratiskt och sekulärt Palestina. Vi vet att benämningen ”terrorist” inte är en neutral beskrivning utan i högsta grad en politisk sådan. Att en av världens mest välutrustade militärmakter bombarderar ett område ungefär lika litet som Göteborg med över två miljoner invånare som befunnit sig under blockad och belägring i 16 år och på dryga tre veckor skördat över 6 000 liv och många tusentals skadade, är det inte att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning och att destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, ekonomiska och sociala strukturer?

Vi minns att ANC och Nelson Mandela stod på USA:s terrorlista fram till 2008. Vi minns för några år sedan när Kanada beskrev urinvånare från Wet’suwet’en som terrorister när de försvarade sina landområden från fossilgasexploatörer. Vi har sett hur den prokurdiska rörelsen stämplas – inte minst i Sverige, där svensk-kurder godtyckligt trakasserats med terroristanklagelser. Antirasister, klimataktivister och fredsvänner kallas allt oftare och oftare terrorister – med allvarliga följder för ett krympande demokratiskt utrymme – och vi vet att med de senaste årens legala och mediala definitioner skulle dåtidens svenska sympatisörer till vietnamesiska FNL eller sydafrikanska ANC ha riskerat att stämplas som medhjälpare till terrorism.

Hur ser ni på att Vänsterpartiet inte längre vill låna ut sina lokaler till er?

Det är Vänsterpartiets lokaler och det är upp till dem att bestämma vilka som får använda dem.

Hur ser ni på att er organisation ska förbjudas i Tyskland?

Det är så klart mycket allvarligt och ett tecken på den ökande repressionen som går att se i hela Europa, inte minst mot olika solidaritetsrörelser. De palestinska fångarna är en extremt utsatt grupp och deras situation kräver all uppmärksamhet den kan få. Tyskland har tyvärr en historia av repression mot – bland annat – palestinier och den palestinska solidaritetsrörelsen. Bland många exempel utöver förbudet mot vår syskonorganisation kan nämnas återkommande förbud mot demonstrationer för att uppmärksamma palestinska minnesdagar, att tidigare nämnda Khaled Barakat har bannlysts från landet för sina åsikter, stängandet av bankkonton för den anti-sionistiska judiska organisationen Jüdische Stimme och att Berlins judiska museums direktör tvingades avgå efter kontroverser kring att direktören inte ens uttalat stöd för den palestinska rörelsen för bojkott av Israel utan bara ifrågasatt ifall en sådan bojkott nödvändigtvis ska förstås som antisemitisk. Samtidigt har framträdande tyska politiker bland annat föreslagit att ett integrationskrav för nya tyskar borde vara att de erkänner Israels, en främmande stats, rätt att existera, och delar de inte den politiska åsikten bör personen enligt förslaget utvisas ur Tyskland. För oss och alla andra som tror på alla flyktingars ovillkorliga rätt att fly, att stanna och att återvända är detta särskilt besvärande på ytterligare ett plan.

Vi ser samtidigt att även bland annat oppositionella kurder och turkar terrorstämplas i Tyskland och att tyska antifascister kraftigt kriminaliseras samtidigt som rasistiska och fascistiska grupper och rörelser får allt större fotfäste på såväl gator som i institutioner i vår stora grannrepublik till söder. Vi kan konstatera att trots museer och minnesmärken verkar det tyska ”Nie wieder!” väga allt för lätt.

Detta inlägg är en översättning av ett inlägg som ursprungligen publicerades på engelska på samidoun.net.

När morgonen gryr den 7 oktober 2023 reser sig motståndet i hela det ockuperade Palestina och krossar belägringen av Gaza med en omfattande offensiv som konfronterar ockupanten till lands och i luften, tar kontroll över palestinsk mark, griper bosättare och soldater och avfyrar tusentals missiler medan palestinska motståndsstyrkor kämpar för att främja återvändo och befrielsen av Palestina.

Den nya motståndsoperationen, som Mohammed Deif, överbefälhavare för Izz el-Din al-Qassam-brigaderna, Hamas militära gren, har gett namnet Al-Aqsa-översvämningen, äger rum på 50-årsdagen av kriget 1973 då Egypten återtog det ockuperade Sinai från den sionistiska ockupationen, och kommer att ändra inriktningen på kampen i det ockuperade Palestina, från motstånd till revolution och befrielse.

Motståndsoperationen är ett svar på den pågående strömmen av brott mot det palestinska folket, det dagliga mördandet av palestinier på gatorna på Västbanken i det ockuperade Palestina, belägringen av Gaza, stölden av mark för bosättningar, förnekandet av flyktingarnas rätt att återvända, påtvingad exil i över 75 år, tortyren och angreppen på de palestinska fångarna, de pågående invasionerna av Al-Aqsamoskén och de 75 åren av sionistisk ockupation och över 100 åren av imperialistisk dominans och kolonialism i hela det ockuperade Palestina.

Det handlar också om att befria de palestinska fångarna, som är en omistlig del av det palestinska folket och den palestinska marken. Ockupationen har upprepade gånger förhalat en fångutväxling med motståndsrörelsen, och nu har motståndsrörelsen meddelat att den har tagit ett betydande antal fångar bland ockupationssoldaterna och bosättarna för att befria de 5 250 palestinska fångarna i ockupationens fängelser, inklusive de 1 350 som sitter fängslade utan anklagelse eller rättegång under administrativt frihetsberövande, 39 kvinnor och 170 barn. Motståndsrörelsen tar nya steg för att befria palestinsk mark, konfrontera bosättningsprojektet och befria fångarna från en maktposition.

Nyheterna utvecklas snabbt, men det står klart att det palestinska motståndet är fast beslutet att ställa om status quo i regionen och avslöja att den sionistiska regimen inte längre kan förlita sig på sin tekniska styrka och imperialistiska vapenarsenal för att påtvinga det palestinska folket sitt herravälde. I synnerhet, eftersom det kommer på 50-årsdagen av kriget 1973, är det en avgörande tillrättavisning av hela Oslotillvägagångssättet och den normalisering som påtvingats det palestinska och arabiska folket under de senaste 50 åren, och visar på en ny väg framåt med ett tydligt mål: befrielse, och inget mindre. Den bygger på befrielsen av det libanesiska motståndets, lett av Hizbollah, befrielse av södra Libanon från ockupation år 2000, och nederlaget för den sionistiska invasionen av Libanon 2006, liksom de successiva heroiska strider som det palestinska motståndet har fört i hela det ockuperade Palestina och särskilt från sitt basområde av motståndsland i Gaza.

I sitt uttalande om operationen sade Deif: ”Från och med idag upphör säkerhetssamordningen. Idag återtar folket sin revolution, korrigerar sin väg och återvänder till marschen för återvändo.” Han uppmanade alla att delta i motståndet, och särskilt alla motståndskrafter i regionen, i Libanon, Syrien, Iran och Jemen, och alla arabiska folk från Gulfen till havet, att delta i denna strid, som är deras strid för frihet, värdighet och befrielse, och förklarade att ”det är dags för de arabiska motståndskrafterna att förenas.”

Samidoun ansluter sig till Masar Badil, den palestinska rörelsen för en alternativa revolutionär väg, och uppmanar ”det palestinska folkets massor, motståndets anhängare i exil och diaspora, allierade från befrielsekrafterna och befrielserörelserna samt solidaritetskommittéer med det palestinska folket överallt, att uttrycka sitt stöd för det heroiska palestinska motståndet, hissa den palestinska flaggan och motståndets fanor samt organisera folkliga, politiska och mediemässiga demonstrationer och evenemang för att avslöja de sionistiska brotten mot vårt folk i det ockuperade Palestina…. Det heroiska palestinska motståndet har öppnat ett kapitel av strider med värdighet och stolthet i gryningen den 7 oktober 2023, och det svarar nu på decennier av kontinuerlig och upprepad sionistisk, amerikansk och europeisk aggression mot massorna av vår arabiska och islamiska nation från havet till Gulfen, och inför de svältkrig och belägringskrig som USA och dess agenter har konstruerat mot våra folk i regionen, särskilt i Syrien, Libanon, Jemen och Iran.”

När det palestinska motståndet konfronterar ockupationsstyrkorna är det av avgörande betydelse att internationalister överallt talar ut, mobiliserar och agerar för att konfrontera det USA-ledda imperialistiska systemet, inklusive EU-staterna, Storbritannien och alla medskyldiga makter för att få slut på deras pågående brott mot det palestinska folket, och för att försvara motståndet. Dessa brott återspeglas inte bara i Balfourdeklarationen och de 3,8 miljarder dollar i amerikanskt militärt bistånd till ockupationsregimen varje år, utan också i de rasistiska angreppen på det palestinska folket i exil och diaspora i hela Europa, och särskilt i Tyskland, för att de talar ut och organiserar sig för att ta sin roll i saken, för deras återvändo till Palestina och befrielsen av deras land.

Imperialismen är den palestinska sakens främsta fiende, som skapade det sionistiska projektet och beväpnade det till tänderna som en angreppsmekanism mot de arabiska och iranska folken, tillsammans med sionismen, den ”israeliska” ockupationsregimen och reaktionära, medskyldiga arabiska styrkor.

I dag klargör motståndet att trots ockupantens vapen och brutalitet är löftet om befrielse närmare än någonsin tidigare.

Från floden till havet kommer Palestina att befrias.

Vi rekommenderar att du följer Resistance News Network på Telegram, https://t.me/PalestineResist för aktuella nyhetsuppdateringar på engelska.

Följande intervju med Samidoun Tysklands samordnare Zaid Abdulnasser publicerades först på Klasse gegen Klasse på tyska. Engagera dig i kampanjen genom att stödja organisationsuttalandet eller sprida huvuduttalandet.

Zaid flydde från Syrien till Tyskland. Nu hotas han få sitt uppehållstillstånd indraget på grund av sin aktivism. Vi intervjuade honom om det.

Du flydde till Tyskland och nu planerar staten att dra in ditt uppehållstillstånd och din utvisning ligger på bordet, med en uttalat politisk motivering. Kan du berätta mer om din situation?

Jag föddes i Syrien som flykting. Jag är barn, barnbarn och barnbarnsbarn till palestinska flyktingar som nekas rätten att återvända till sitt hemland, Palestina. Detta gäller hälften av det palestinska folket, som lever i exil. Min status som flykting i Tyskland erkändes dock enbart på grundval av att jag är palestinier från Syrien, ett land i krig.

Vi har sett en snabb utveckling av den palestinska rörelsen i Europa och Tyskland under de senaste åren, särskilt efter 2015 och kriget i Syrien. Samtidigt intensifierades den statliga repressionen mot alla försök att organisera nyanlända palestinska flyktingar. Så attacken mot vår rörelse och mot mig måste ses som en del av denna repressionsvåg.

Jag fick ett brev från det federala kontoret för migration och flyktingar:
”På grund av ett meddelande från delstaten Berlin, enligt vilket du är aktivist i Samidoun och Masar Badil … har ett återkallandeförfarande inletts avseende det skydd du beviljats av förbundskontoret … förbundskontoret har vägt allmänintresset i återkallandet mot individens privata intressen.”

Med andra ord planerar staten att dra in mitt uppehållstillstånd och ifrågasätter min flyktingstatus på grund av mitt politiska engagemang. Våra advokater har påpekat för mig att utvisning av palestinier från Syrien är för närvarande inte möjlig enligt tysk, europeisk och internationell lag. Men verkligheten ser ut så här: Vi vet inte hur processen kommer att utvecklas vidare. Vi vet vad lagen säger, men det här fallet handlar inte om lag eller rättvisa. De palestinska flyktingarnas prekära situation utnyttjas för att förtrycka dem.

Under de senaste två åren har demonstrationer i Berlin på Nakba-dagen förbjudits och i allmänhet verkar repressionen mot palestinsk aktivism öka. Vad ligger bakom denna upptrappning?

Det staten gör här är inte riktat mot mig personligen, utan mot alla palestinska flyktingar i Tyskland som organiserar sig för Palestina och mot de nuvarande sociala och politiska förhållandena i Europa. Mitt fall är varken det första eller det sista. Till exempel försöker den tyska staten för närvarande deportera två palestinier på grund av deras deltagande i en palestinsk konferens i Sverige, som också hade som sitt främsta politiska mål att organisera de nyanlända palestinierna i Europa. Ett annat exempel är ett fall där en palestinsk flykting, som förberedde en ansökan om tyskt medborgarskap, i ett brev tillfrågades om sin åsikt i flera politiska frågor, däribland hans åsikter om arabisk normalisering med den sionistiska staten, hans egen bedömning av det politiska förhållandet mellan den sionistiska staten och Tyskland samt hans inställning till det palestinska motståndet.

Detta är bara de fall vi känner till. Uppenbarligen är dessa metoder systematiska och inte isolerade fall. Det är saker som ständigt sker bakom kulisserna medan demonstrationsförbuden och smutskastningskampanjerna utspelar sig i offentligheten. Vissa flyktingar, särskilt de som är mer marginaliserade eller lever under osäkra omständigheter, känner sig oförmögna att prata om dessa erfarenheter eftersom det skulle utsätta dem för ännu farligare omständigheter. Och allt detta sker för att skydda sionistiska intressen i Tyskland mot den växande massrörelsen.

Att dra in ditt uppehållstillstånd motiveras med ”skydd av allmänintresset”? Vilken typ av intresse tror du ligger bakom det?

När staten talar om ”allmänintresset” vid en tidpunkt då människor som bor i Tyskland alltmer lider under tyngden av de ständiga ekonomiska kriserna, då menar staten statens egna intressen.

Tyskland är den sionistiska ockupationens största ekonomiska partner i EU, deltar rutinmässigt i militära manövrar med den terroristiska ockupationsarmén, har undertecknat vapenavtal för miljarder dollar som också omfattar missilsystem och atomubåtar, och är helt involverad i det palestinska folkets Nakba genom att stödja ockupationen på internationell och nationell nivå i Tyskland.

Detta ovillkorliga stöd för ockupationen av Palestina bygger helt klart på gemensamma imperialistiska intressen och insikten att denna europeiska koloni i Palestina är västvärldens militärbas i Mellanöstern. Naturligtvis framställs detta som Tysklands försök att sona för massakern på judar under andra världskriget. Att använda sin nazistiska historias synder för att rättfärdiga stödet till ännu ett etnostatsprojekt visar snarare att en aldrig riktigt har lärt sig av sin historia.

En organiserad palestinsk, arabisk och internationell massrörelse kommer inte att tillåta att dessa lögner fortsätter att dominera det offentliga samtalet, och de palestinska flyktingarna har den inre styrkan att utgöra en verklig utmaning för den sionistiska rörelsen i Tyskland och de gemensamma tyska och israeliska intressena. Eftersom Tyskland är den sionistiska rörelsens högborg i Europa, kommer varje framgång för den palestinska kampen här att ha en stor inverkan på hela rörelsen. Detta är den verkliga innebörden av att organisera de palestinska massorna i Tyskland, nämligen att de kan skaka statens imperialistiska intressen i deras grundvalar.

Hur kan människor stödja er och kampen mot denna attack?

Som en del av kampanjen uppmanar vi till stödaktioner mellan den 20 och 30 september, inklusive att organisera egna evenemang eller delta i våra evenemang. Vi kommer att publicera dessa på våra sociala medier (@samidoun_deutschland) under de kommande dagarna. Dela också kampanjens uttalande på era sidor, och om du vill stödja ekonomiskt mot denna stämning och andra liknande stämningar, kan du donera till följande konto:

Namn: Rote Hilfe e.V.
IBAN: DE55 4306 0967 4007 2383 17
BIC: GENODEM1GLS
Not: Palaestina gegen Repression

Föregående123...11Nästa Sida 2 av 11
Samidoun Göteborg: samidoungbg@fripost.org ⋅ Samidoun Stockholm: samidoun08@protonmail.com ⋅ Samidoun Malmö: samidounmalmo@gmail.com