Onsdagen 22 februari invaderade sionistiska styrkor det ockuperade Nablus och dödade 10 palestinier, däribland motståndkämpar, äldre män, förbipasserande och en tonåring. De skadade ytterligare 97 personer i sitt angrepp på det palestinska folket. Medan tusentals människor har gått ut på gatorna i Nablus för att sörja martyrerna har det palestinska folket och dess motstånd bekräftat att dessa pågående brott inte kommer att kuva eller döda det palestinska folket och dess motstånd.
Vi hyllar och sörjer martyrerna:
- Den äldre martyren Adnan Sabaa Baara (72 år)
- Martyren Mohammed Khaled Anbousi (25 år)
- Martyren Tamer Nimer Ahmed Minawi (33 år)
- Martyren Musab Munir Mohammed Awais (26 år)
- Martyren Hussam Bassam Aslim (24 år)
- Martyren Mohammed Omar Abu Bakr ”Junaidi” (23 år)
- Martyren Walid Riyad Hussein Dakhil (23 år gammal)
- Den äldre martyren Abdelhadi Abdelaziz Ashqar (61 år)
- Barnmartyren Mohammed Farid Shaaban (16 år)
- Martyren Jasser Jamil Abdelwahhab Qaneer (23 år gammal)
Det palestinska hälsoministeriet noterade att det finns 26 personer som skadats av skarpa kulor på Rafidiyehs regeringssjukhus, varav fyra allvarligt skadade, 20 skadade på Nablus specialistsjukhus, varav en allvarligt skadad, 7 skadade av skarpa kulor på An-Najahsjukhuset, varav en allvarligt skadad, 9 skadade med skottskador på kvinnoförbundets sjukhus, och ytterligare 9 skadade med skottskador på det arabiska specialistsjukhuset. Dessa skadade palestinier fördes till sjukhus först efter att ha undvikit ockupationsstyrkor som fortsätter att hindra sjukvårdspersonal från att utföra sitt arbete.
Två av de sjuksköterskor och sjukvårdare som kallades in för att evakuera martyrerna och rädda de skadade var Elias al-Ashqar, son till Abdelhadi Ashqar, och Mohammed Baraa, son till Adnan Baraa.
Massakern kom som en av de ökända mordräder som ockupationsstyrkorna genomför, då de stormade ett område i Nablus gamla stad, dolda i en civil lastbil, omringade ett hem och stred med motståndskämpar i över tre timmar innan ockupationsstyrkorna angrep på hemmet med en pansarvärnsmissil, som följdes av rökplymer som steg upp från kämparnas hem. Här bodde Mohammed Omar Abu Bakr Junaidi, 23, och Hussam Bassam Aslim, 24, båda motståndskämpar och ledare för motståndsbrigaden Lejonhålan, eller Lion’s Den, i Nablus.
Alla skolor på Västbanken, i Jerusalem och på Gazaremsan har meddelat att de kommer att stänga på torsdagen för en sorgedag som del av en omfattande handels- och arbetarstrejk. Människor har gått ut på gatorna i hela Gaza för att uttrycka sin upprördhet och motståndsgrupperna har lovat att detta brott inte får gå ostraffat förbi.
Imperialistiska makter som Förenta staterna, Kanada, Storbritannien och EU-länderna är direkt inblandade i detta senaste brott mot det palestinska folket. Dessa länder fortsätter ge stöd och täckning till den israeliska ockupationen, och USA ger över 4 miljarder dollar varje år i militärt stöd – och köper därmed vapen som används direkt till att döda palestinier. Storbritannien bär det ursprungliga ansvaret för koloniseringen av Palestina, stödet till den sionistiska rörelsen och den ökända ”Balfourdeklarationen”. Under 100 år av kolonialism och 75 år av pågående Nakba har sionismen och imperialismen varit vapenpartners. Förenta staterna har på sistone arbetat ivrigt för att effektivisera den palestinska myndighetens ”säkerhetssamarbete” med ockupationen genom att kräva att en särskild enhet inrättas för att rikta in sig på motståndsrörelsen i Jenin och Nablus.
Detta sker också samtidigt som den sionistiska staten bevittnar sin egen interna kris och strid om rättsliga beslut och politisk makt blandat mitt i framfarten av uppenbara fascister som Itamar Ben Gvir och Bezalel Smotrich. För att lösa denna kris och bevara ”nationell enighet” bland kolonialistiska krafter försöker sionistiska krafter externalisera krisen och enas genom att massakrera palestinier.
Denna attack går också hand i hand med angreppet på palestinska fångar i ockupationsfängelserna, och dessa mordiska räder har flera avsedda resultat: mord och gripanden, kolonisatörens dubbla vapen mot motståndet. Samtidigt som fångarna reser sig i fängelserna för att kräva sin befrielse reser sig också det palestinska folket tillsammans med dem och konfronterar massakrer, kolonialism och det pågående Nakba.
Under massakrer och massfängslanden, under kolonialisering, i exil och diaspora har det palestinska folket och dess motstånd gjort klart att kampen fortsätter för Palestinas befrielse från floden till havet, precis som Nablus än en gång bekräftar i dag när staden sörjer och hedrar sina älskade martyrer. Detta brott måste få oss alla att agera, organisera oss, delta i direkta aktioner, isolera ockupanten, bygga upp vårt kollektiva motstånd och stödja det palestinska folket och dess revolutionära rörelse på frontlinjen i kampen för rättvisa och befrielse.
