Sent på eftermiddagen onsdagen den 11 februari 2026 släpptes Mohammed Khatib – samordnare för Samidoun i Europa – äntligen ur häktet i Heraklion på Kreta, efter att en order utfärdats av förvaltningsdomstolens första instans. Han hade hållits häktad sedan han greps lördagen den 7 februari när han anlände till Heraklion för att tala vid ett evenemang som anordnades av Solidaritetsförsamlingen för det palestinska folket, Assembly of Solidarity to the Palestinian People, om palestinska fångar, tillsammans med den befriade fången Abdel-Nasser Issa.
Mohammeds frigivning kom efter omfattande stöd i Grekland och hela Europa från rörelsen för rättvisa i Palestina, med uttalanden i Frankrike och Katalonien undertecknade av dussintals organisationer, protester i Aten och Bryssel, besök av lokala aktivister och parlamentariker samt mobilisering av progressiva och radikala advokater för att sig an hans fall. Mohammed är fortfarande förbjuden att vistas i Grekland och beordrades att ”självdeportera” sig till Belgien – där han också utsätts för allvarlig repression, bland annat ett beslut om att återkalla hans asylstatus som för närvarande överklagas. Han förbjöds att vistas i Grekland den 24 december 2025, bara två dagar efter det grekisk-cypriotiska trepartsmötet med den sionistiska entiteten om militärt, säkerhetsmässigt och ekonomiskt samarbete.
Under sin tid i häktet hölls han under farliga och otrygga förhållanden, fullt av vägglöss och smittsamma sjukdomar som skabb (vilket också är vanligt bland palestinska fångar i sionistiska fängelser som nekas hygienartiklar och medicinsk vård, särskilt efter Al-Aqsas flodvåg och under det pågående eskalerande folkmordet). Hans frigivning kom bara en dag efter att polisen meddelade sin avsikt att fortsätta att hålla honom godtyckligt fängslad.
Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network hyllar alla insatser som gjorts av människor på Kreta, i hela Grekland och internationellt för att få kamrat Mohammed Khatib frigiven. Utan denna uppmärksamhet och mobilisering skulle han sannolikt fortfarande sitta fängslad. Vi uppmanar alla Palestinavänner att öka uppmärksamheten, aktiviteten och organiseringen för att befria alla palestinska fångar och fångar för Palestina i imperialistiska fängelser, inklusive de som hålls fängslade i Italien, Tyskland, Frankrike, Belgien, Storbritannien och USA – samt, framför allt, de över 9 300 som lider, kämpar och gör motstånd i sionisternas fängelsehålor, utsatta för tortyr, medicinsk misshandel, påtvingade försvinnanden och Ben-Gvirs och den sionistiska regimens ”avrättningsplan”. Befrielsen av fångarna är en avgörande del i kampen för Palestinas befrielse från floden till havet.
Mohammed Khatibs uttalande, som offentliggjordes efter hans frigivning, lyder som följer:
Jag är fri efter fem dagars fångenskap i vad de kallar ”förvarscenter” men som i själva verket är tortyr- och förnedringslaboratorier, där dussintals minderåriga, ungdomar, äldre, flyktingar, migranter och fattiga greker alla utsätts för samma omänskliga förhållanden. Jag är tacksam för all er solidaritet och allt ert stöd. Vi måste också komma ihåg dem som glömts bort bakom galler utan några rättigheter eller någon rättvisa. Det systematiska missbruket och tortyren i Grekland påminner oss om samma metoder som den sionistiska entiteten använder mot det palestinska folket, och det är samma metoder som används av världens koloniala och imperialistiska makter. Jag uppmanar alla att visa ovillkorlig solidaritet med migranter och flyktingar i Grekland och på andra håll och att intensifiera kampen mot fängelser och interneringscenter i hela den imperialistiska kärnan.
Under mina fem dagar i förvar fick jag styrka och kraft från mitt folk, det palestinska folket, från Mahmoud Farajallah, som dog som martyr i förvaret på Bryssels flygplats för några månader sedan, från den palestinska politiska fångrörelsens långa historia av kamp i ockupationsfängelserna, från vårt folk i Gaza som kämpar för livet och mänskligheten mot den folkmordsbenägna ockupanten.
Återigen har den grekiska högerregeringen visat sitt rätta ansikte och sin roll som ett verktyg för Israel och de så kallade Förenta staterna, inte bara mot oss som flyktingar och migranter, utan också mot de folkliga massorna, arbetarklassen och fattiga greker som står i solidaritet med Palestina.
Det är ingen tillfällighet att denna repression sker på ön Kreta som är värd för en av Natos största militärbaser och en annan israelisk sionistisk bas. Det är inte en tillfällighet att bli gripen i ett land som leds av en högerregering som säljer sin mark och sina resurser till privata sionistiska företag som utnyttjar den grekiska befolkningen, som förlorar sina rättigheter, sin mark och sin suveränitet. Eftersom den sionistiska regimen ser den nuvarande grekiska regeringen som sin strategiska allierade, bör även vi, som palestinier och revolutionära krafter, återuppbygga och knyta band med alla progressiva krafter i Grekland och vår historiska och strategiska allians för befrielse, rättvisa och suveränitet.
Oavsett hur jag behandlades, orättvisan och de omänskliga förhållandena i fängelset, är jag ärligt talat mycket tacksam för att ha fått vara tillsammans med dem som är glömda och marginaliserade, och för att ha fått uppleva en liten del av det de utsätts för under månader eller år. Jag vet att erfarenheterna i Grekland inte är unika, utan att det finns palestinska fångar och fångar för Palestina inte bara i sionisternas fängelsehålor utan också i fängelser i Tyskland, Italien, Storbritannien och USA samt i Belgiens interneringscenter, som behöver allt vårt stöd och vår solidaritet.
Mina sista ord till dessa brottslingar i ”Israel” och på annat håll: Ni kan fängsla oss, tortera oss, mörda oss, men ni kommer aldrig någonsin att kunna hindra oss från att tala, agera och kämpa för ett fritt Palestina, ett fritt Sudan, ett fritt Kongo; mot imperialismens angrepp på Kuba, Venezuela och Iran; för befrielsen av alla världens förtryckta folk.
Frihet åt alla politiska fångar!
Frihet åt Palestina, från floden till havet!
Fotografier på Mohammed tagna efter hans frihetsberövande och fem dagars medicinsk misshandel och försummelse, inklusive att han avsiktligt hölls i ett rum med vägglöss och nekades medicin som tillhandahölls av kamrater som besökte honom:
