Den 25 juli 2025, efter 40 år i fängelse och ett helt liv i kamp, kommer Georges Abdallah befrias.
I dag, torsdagen den 17 juli 2025, har appellationsdomstolen i Paris beslutat att frige vår kamrat, den libanesiske kommunisten och palestinske motståndskämpen Georges Ibrahim Abdallah, som har suttit fängslad i mer än 40 år. Efter mer än fyra decennier av hänsynslös politisk och rättslig förföljelse från franska myndigheter och på varandra följande regeringar, efter ett liv i kamp och ståndaktigt motstånd, efter årtionden av mobilisering från hans anhängare för att befria Georges Abdallah från franska koloniala och imperialistiska fängelser, kommer vår kamrat äntligen att friges från fransk fångenskap den 25 juli.
Vår oerhörda glädje över detta beslut kan dock inte vara total förrän han har anlänt till Libanon – till sitt land, omgiven av kamrater, nära och kära och sin familj – han vars motståndseld aldrig har slocknat trots ansträngningarna från Frankrike och deras allierade. Under dessa mer än 40 år i fängelse har Georges Ibrahim Abdallah varit en symbol för kamp och beslutsamhet för hela generationer av aktivister, som har vuxit upp ett i politiskt engagemang med hans namn i sina hjärtan och mobiliserat för att kräva hans frigivning. Även i dag, från sin fängelsecell, förblir Georges Abdallah en levande symbol för folkets motstånd mot imperialism, kolonialism och sionism – ett kompromisslöst motstånd som vägrar att ge efter inför sina fiender. Hans exempel har visat sig vara avgörande för rörelsen som stöttat det palestinska folket och dess motstånd under de senaste decennierna.
Det politiska ansvar som Georges Abdallah har tagit på sig från sin fängelsecell under de senaste 40 åren exemplifierar den unika roll och uppgift som alla revolutionära fångar har – de mer än 10 800 palestinska fångarna, och särskilt de fängslade ledarna för det palestinska motståndet. De som konfronterar de repressiva, koloniala och imperialistiska fängelsesystemen förkroppsligar, genom sin roll före och under fångenskapen, den avancerade fronten i sitt folks motstånd mot förtryck.
När vi firar vår kamrats kommande frigivning är våra hjärtan och tankar fortfarande upprivna, och våra tankar går till de mer än 10 800 palestinska fångar som utsätts för svält, sjukdom, isolering, våld, sexuella övergrepp och riktade mord i sionistiska fängelser. Vi uttrycker vår djupaste solidaritet med de fängslade ledarna för motståndet – de som dömts till tiotals, hundratals, ja till och med tusentals år, som ackumulerar livstidsstraff, men vars övertygelse om att de kommer att befrias genom sina kamraters kamp förblir orubblig. Vi tänker på fäder, mödrar, bröder, systrar, nära och kära och kamrater som befinner sig i fiendens händer, långt från sina nära och kära, långt från värmen i sina samhällen – men som genom motstånd och kamp har byggt upp en skola för kamp och ett motståndssamhälle inom de sionistiska fängelserna. Våra tankar är med de 73 fångar som har blivit martyrer i sionistiska fängelser sedan den 7 oktober, och med bårhusen och massgravarna i den sionistiska regimen, där över 700 kroppar av palestinska martyrer hålls fångna, stulna från sina familjer, nekade en värdig begravning – och lämnar efter sig ett gapande sår som inte kan fyllas hur mycket kärlek deras folk än ger dem. Vi tänker på alla fångar för den palestinska saken och alla revolutionära fångar som ryckts bort från sina kamrater och nära och kära, i sionistiska, imperialistiska och reaktionära fängelser runt om i världen. Den kommande befrielsen av vår kamrat Georges Ibrahim Abdallah kommer att bli deras seger, och vi kommer att fortsätta mobilisera tills vi också kan fira dem.
När vår kamrat Georges Ibrahim Abdallah får nyheten om sin förestående frigivning i sin trånga cell i Lannemezan och delar den med sina medfångar, blöder våra hjärtan av den aktuella situationen i Gaza och regionen i stort, av det folkmord som det palestinska folket har utsatts för i mer än 21 månader. Varje frigivning av fångar som ryckts undan imperialistiska och sionistiska fängelser – särskilt de som, liksom Georges, har vägrat varje kompromiss eller förräderi trots årtionden av fångenskap – är ett löfte om framtida seger, om bättre dagar och om rättvisa för de liv och framtider som slitits sönder av kolonialt våld.
Vi riktar våra varmaste och uppriktigaste hälsningar och tack till de generationer av kamrater som med beslutsamhet har utkämpat denna kamp – till dem som gick bort innan de fick uppleva detta ögonblick, till alla vars hjärtan har slagit i takt med vår kamrat, till de organisationer och individer som har ägnat år av sina liv, sömnlösa nätter och månader av mobilisering åt att organisera evenemang och demonstrationer; till dem som skanderade vår kamrats namn på gatorna, på universitetscampus och vart deras steg än förde dem. Detta är en kollektiv seger – en seger för en hel rörelse – som måste tjäna som grund för att fortsätta kampen och vinna ytterligare segrar, tills Palestina är befriat, från floden till havet.
Låt oss fortsätta mobilisera fram till den 25 juli och vår kamrats ankomst till Libanon!
Frihet åt alla våra fångar!
Ära åt det palestinska motståndet!
Från floden till havet: Palestina kommer att segra!
