”Vår kamp är enad, då vi alla kämpar mot förtryck på könsmässig grund, kämpar mot klassexploatering och fascistisk kolonialism och framför allt ockupationen av vårt land. Till våra kvinnliga universitetskollegor, som står på frontlinjerna i kampen för förändring, vi har fullt förtroende för er kamp och ert motstånd som lyser upp vårt hemlands himmel och lyser upp vägen mot frihet. För alla palestinska kvinnor, vi tror på att vår sociala kamp är en inneboende del beståndsdel av vårt folks kamp, och för landets och folkets befrielse, fortsätter vi göra uppoffringar, föra vår kamp och ställa nya kämpar till förfogande.”

Bir Zeits universitets fängslade fångar, Layan Kayed, Elia Abu Hijleh, Ruba Assi, Shatha Tawil, Damon-fängelset, Mount Carmel, 8 mars 2021

På Internationella dagen för solidaritet med revolutionära politiska fångar runt om världen, lanserar Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network följande resurser om de palestinska kvinnor som är anhållna av den israeliska bosättarkoloniala ockupationsregimen.

Vi bjuder in alla organisationer, aktivister, kvinnokollektiv och alla andra som vill stå upp för rättvisa i Palestina och frihet åt häktade palestinska kvinnor att kontakta oss på samidoun@samidoun.net för att bygga kollektiva kampanjer för deras frigörelse.

Besök och dela den här sidan så brett som möjligt: https://samidoun.net/aseera

Det finns för tillfället ungefär 35 palestinska kvinnor i israeliska fängelser, som representerar alla aspekter av det palestinska samhället: studenter, aktivister, organisatörer, parlamentariker, journalister, vårdarbetare, mödrar, systrar, döttrar, mostrar, frihetskämpar.

Palestinska kvinnor har alltid stått i centrum för befrielserörelsen genom kampens alla aspekter och har inom varit ledande för fångrörelsen, organiserat hungerstrejker och stått på frontlinjerna i kampen bakom galler.

Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network hedrar palestinska kvinnors ledande roll kampen och manar till alla kvinnliga palestinska fångars omedelbara frigivning från israeliska ockupationsfängelser.

De palestinska kvinnliga fångarna inkluderar 11 mödrar, sex skadade kvinnor och tre fängslade utan åtal eller rättegång under administrativt förvar.

De inkluderar Khalida Jarrar, palestinsk parlamentariker, feminist, vänsteraktivist och förespråkare för palestinska politiska fångar, som dömdes till två år i israeliskt fängelse för sina offentliga politiska aktiviteter, enbart två dagar innan Internationella kvinnodagen; Khitam Saafin, president för Union of Palestinian Women’s Committees, fängslad utan åtal eller rättegång, fick sitt administrativa förvar förlängt med ytterligare fyra månader; Bushra al-Tawil, palestinsk journalist och aktivist vars häktning utan åtal eller rättegång också förlängdes med fyra månader 7 mars 2021.

De inkluderar palestinska studenter, såsom Layan Kayed, Elia Abu Hijleh, Ruba Assi och Shata Tawil på Bir Zeituniversitetet. Hundratals palestinska studenter anhålls rutinmässigt av den israeliska ockupationen, särskilt från de studentorganisationer som är involverade i det politiska livet på campus. Enbart på Bir Zeituniversitetet anhölls 74 studenter av ockupationssoldater under det akademiska året 2019-2020.

Palestinska kvinnofångar hör till de totalt 5 000 politiska fångarna, men palestinska kvinnor påverkas även i stort av massfängslandet av palestinska män. Palestinska kvinnor är mödrar, fruar, döttrar, systrar, älskar och vänner till palestinska manliga fångar. De bygger hem för sig själva och sina barn och nekas tillgång till sina makar och fäder.

Palestinska kvinnor leder rörelsen utanför fängelset för att uppmärksamma namnen, ansikten, rösterna och historierna hos alla palestinska fångar som kämpar för frigörelse. Dock, och alldeles för ofta, förblir de palestinska kvinnornas historier, namn och erfarenheter oomnämnda och ouppmärksammade.

Sedan 1948 och tidigare, från den palestinska nationella befrielserörelsens första dagar, har palestinska kvinnor fördrivits från sina hem och blivit utsatta för repression på flera nivåer och själva deras förmåga att föda och uppfostra sina barn har blivit stämplad som ett oacceptabelt hot mot sionismens rasistiska bosättarkoloniala projekt. Bara sedan 1967 har runt 10 000 palestinska kvinnor fängslats av den israeliska ockupationen för sin politiska aktivitet och inblandning i det palestinska motståndet, inklusive palestinska kvinnor i Jerusalem, Västbanken, Gazaremsan och palestinska kvinnor med israeliskt medborgarskap i ockuperade Palestina ‘48. Palestinska kvinnor i exil och diasporan har nekats sin rätt att återvända till Palestina i över 72 år men fortsätter kämpa trots att de möter politisk repression, kriminalisering, deportation och fängelsestraff.

Palestinska kvinnliga fångar utsätts rutinmässigt för tortyr och misshandel av israeliska ockupationsstyrkor, från ögonblicket de anhålls – ofta i våldsamma nattliga räder – och genom förhörsprocessen, med misshandel, förolämpningar, hot, aggressiva kroppsvisiteringar och sexuella trakasserier. I israeliska fängelser har den officiella statspolicyn ”förvärrande villkor” för palestinska fångar speciellt riktats mot palestinska kvinnor genom att neka familjebesök eller telefonsamtal, intensiv integritetskränkande övervakning, nekad utbildning och farliga, ohälsosamma förhållanden. De transporteras i ”bostan,” ett metallfordon där kvinnorna kedjas under långa omvägsfärder som tar många timmar längre än en direkt resa och nekas ofta tillgång grundläggande sanitet.

Damonfängelset, som tidigare var ett stall för djur, är beläget i 1948 års ockuperade Palestina – ett brott mot fjärde Genèvekonventionen, har gjort det ännu svårare för palestinska kvinnors familjemedlemmar att besöka dem. Alla besök präglas av en arbiträr regim av tillåtelsedokument som ofta obstrueras av den israeliska ockupationsregimen.

Palestinska kvinnor bakom galler fortsätter att göra motstånd och leda. April 1970 lanserade kvinnofångar vid Neve Tirzafängelset en av de första kollektiva hungerstrejkerna i den palestinska fångrörelsen när de vägrade mat i nio dagar. De krävde tillgång till kvinnliga sanitetsprodukter och ett slut på misshandelsfall och isolering. Palestinska kvinnor har konsekvent varit involverade i breda hungerstrejker och protestaktioner, inklusive strejker ledda av kvinnofängelser 1985, 2004 och 2019 som inspirerade global kvinnosolidaritet. Trots nekandet av formell utbildning av den koloniala israeliska regimen, har palestinska kvinnofångar utvecklat revolutionär utbildning åt alla fångar och expanderat deras kunskap om och hängivenhet till kampen.

Palestinska kvinnofångar är inte ensamma; de kämpar sida vid sida med kvinnliga politiska fångar i Filippinerna, Turkiet, Indien, Egypten och världen över. Och deras fångskap är också internationellt: det finansieras, stöttas och backas upp av diplomatiskt, militärt, ekonomiskt och politiskt stöd till Israel från imperialistmakterna, bland annat USA, Storbritannien, Kanada, Australien och EU. Palestinska kvinnor konfronterar också Palestinska Myndighetens ”säkerhetskoordineringsregim” under Oslo och normaliseringspolitiken samt under repressiva attacker från de reaktionära arabregimerna.

Trots alla den sionistiska regimens försök att isolera dem från den globala rörelsen för kvinnors och mänsklighetens befrielse genom fängelser och repression, fortsätter palestinska kvinnor organisera och kämpa bakom galler, på ockuperade Palestinas gator och fält, och överallt i diasporans exil, för att få återvändo och frigörelse. Nu är tiden för att agera och mana till frigivningen och frigörelsen av alla palestinska fångar, och Palestina, från floden till havet.

I närverksuttlandet finns alla bilder och länkar till information om många av de palestinska kvinnliga politiska fångarna som idag sitter bakom israeliska galler. För att bidra med mer information eller kontakta oss om en kampanj, mejla gärna samidoun@samidoun.net, samidoun08@protonmail.com eller samidoungbg@fripost.org

Kampen för palestinska kvinnor och i synnerhet kvinnliga palestinska fångar syntes på internationella arbetarkvinnodagen 2021, med aktivister från Samidoun och organisationer från hela världen som uppmärksammade palestinska kvinnors kamp för befrielse.

Dusintals palestinier samlades den 8 mars i Gaza utanför Internationella rödakorskommittén med skyltar och banderoller som krävde frigivningen av kvinnliga palestinska fångar; många av dem med fokus på fallet Khalida Jarrar, palestinsk parlamentariker, feminist och förkämpe för palestinska politiska fångar. Hon dömdes 1 mars 2021 till två år i israeliskt fängelse för sin offentliga politiska aktivitet.

I Toulouse, Frankrike, deltog Collectif Palestina Vaincra i en marsch med tusentals människor, organiserad av Tous en Grève 31 och en koalition av fackliga, politiska och sociala organisationer. De bar skyltar och affischer som belyste palestinska kvinnors befrielsekamp, bland annat skyltar som krävde frihet för kvinnliga palestinska studenter och Khitam Saafin, ordförande för Union of Palestinian Women’s Committees som sitter fängslad i administrativt förvar utan åtal eller rättegång.

I Paris, Frankrike, deltog aktivister från CAPJPO-EuroPalestine på demonstrationen för internationella kvinnodagen där de bar palestinska flaggor och banderoller med krav på frihet för Khitam Saafin, Khalida Jarrar och alla kvinnliga palestinska fångar.

I Annecy, Frankrike, deltog aktivister från Assciation France-Palestine Solidarite i 8 mars-demonstrationen med skyltar som belyste fallet med Khalidra Jarrar och krävde frihet för alla palestinska fångar.

I Charleroi, Belgien, gick Plate-forme Charleroi-Palestine och Vie Féminine samman för att belysa kvinnliga palestinska fångar på 8 mars. De organiserade en fotosession för att visa solidaritet med palestinska kvinnor, i synnerhet Khitam Saafin och Khalida Jarrar.

I Belgien manade också Vroni Lemaire från FGTB – Brussel’s Women’s Commission (ett stort facksyndikats kvinnoorganisation) på Facebook: ”Den 2 november arresterades vår kamrat Khitam Saafin i administrativt förvar av de israeliska ockupationsstyrkorna. Hon skulle ha släppts den här veckan, men de förlängde hennes häktning med fyra månader. Khatim är ordförande för Union of Palestinian Women’s Committees (UPWC) och medlem i World March of Women i Palestina. Administrativt förvar är ett godtyckligt tillvägagångssätt som Israel använder för att fängsla palestinier utan något specifikt åtal eller rättegång. I dag hålls 37 palestinska kvinnor häktade i Damonfängelset, varav 3 är i administrativt förvar utan åtal eller rättegång. Vi uppmanar alla våra systrar i World March of Women att fördöma denna godtyckliga häktning och visa vår solidaritet den 45 mars genom att skicka meddelanden och bilder med #FreeKhitam-skyltar, genom att tagga #MarcheMondialedesFemmes #worldmarchofwomen på sociala medier. Vi kommer marschera tills alla kvinnor är fria!”

naples3

I Neapel, Italien, organiserade Centro Cultural Handala Ali en aktion på internationella kvinnodagen där de höll banderoller till stöd för kvinnliga palestinska fångar; flög drakar med bilder av kvinnliga palestinska hjältar och fångar, bland annat Khalida Jarrar och Leila Khaled; och hissade den palestinska flaggan. Uppvisningen vid havet tilldrog sig stor uppmärksamhet och stöd från förbipasserande.

I Stockholm, Sverige, hängde medlemmar från Samidoun Stockholm den 8 mars en banderoll med texten ”Klasskamp – Kvinnokamp” och gjorde ett uttalande till stöd för sjukvårdspersonal: ”Senast förra veckan uppmärksammades det att i Region Stockholm har man gått med ett överskott på nära sex miljarder kronor, samtidigt som Södersjukhusets Kvinnoklinik har fått i uppdrag att genomföra omfattande nedskärningar, bland annat genom att inte bädda ordentligt, minska sortimentet på utvalda läkemedel och spara pengar på mat, dryck och kaffe.

Denna situation är inte isolerad till svenska förhållanden. I ockuperade Palestina nekas den arabiska befolkningen systematiskt tillgång till sjukvård, läkemedel och vaccin. Samtidigt som Israel ligger i vaccineringens världstopp vägrar man vaccinera palestinierna i de ockuperade områdena.

I ockuperade Palestina kan det vara ett brott att organisera sig feministiskt. Den palestinske feministen Khitam Saafin har flera månader suttit häktad utan bevisning och för två veckor sedan förlängdes hennes häktning med ytterligare fyra månader. Den feministiska parlamentarikern Khalida Jarrar dömdes för exakt en vecka sedan till två års fängelse för sin politiska aktivism. De israeliska ockupationsfängelserna kritiseras år efter år av FN och människorättsaktivister för sin brist på tillgång till mat och läkemedel, samt för systematisk tortyr mot de politiska fångarna.

Vår position är densamma i Sverige som i Palestina: Sjuksköterskorna och de feministiska fångarna visar vägen framåt. Kvinnokampen, liksom klasskampen, ställs på sin spets till följd av pandemisk och ekonomisk kris och det är bara genom enighet som vi kan vinna vår frihet. Vi säger:

  • Sluta applådera och höj sjuksköterskornas löner!
  • Frihet åt Khitam Saafin, Khalida Jarrar och alla andra palestinska kvinnliga fångar!
  • Allt stöd åt kampanjen #TaHemmetTillbaka!”

I Madrid deltog Samidoun España den 6 mars i en feministisk demonstration för att stänga migrantfängelser, och underströk vikten av klassolidaritet och internationalistisk och antiimperialistisk solidaritet. De bar skyltar som krävde frihet för fängslade palestinska kvinnor, bland annat Khalida Jarrar och Khitam Saafin, och belyste fallet med Georges Ibrahim Abdallah, den längst fängslade politiska fången i Europa, som suttit fängslad i Frankrike i mer än 36 år.

I Murcia deltog Samidoun España i 8 mars-demonstrationen och belyste kvinnliga palestinska fångars kamp, i synnerhet Khitam Saafin och Khalida Jarrar. De tågade tillsammans med sahrawiska kvinnor till stöd för rättvisa i Palestina och Västsahara och gick ut med en uppmaning: ”Kvinnors kamp är och har varit viktig för att hålla motståndet levande i varje del av världen och Palestina är inget undantag, palestinska kvinnor har länge förkroppsligat motstånd och orubblighet, uppror och kärlek, styrka och frihet, kamp och, utan tvekan, liv; det är därför vi från alla områden erkänner, minns och stöttar dem i deras krav på rättvisa tills Palestina är befriat, vi är en kreativ kraft, vi är systerskap, vi är systrar.”

murcia2
murcia3
murcia1

Samidoun Deutschland gick samman med Free Palestine FFM för flera 8 mars-arrangemang i Darmstadt, Frankfurt och annorstädes i Hessen i Tyskland. De förkunnade: ”Vi säger: ingen av oss är fri förrän alla är fria! Frihet åt alla politiska fångar, frihet åt Palestina! Konsekvent solidaritet måste vara internationalistisk och kampvillig! Alla köns frigörelse är bara möjlig om det också förekommer frigörelse från imperialism, ockupation, apartheidregimer och bosättarkolonialism – från floden till havet!”

Samidouns internationella koordinator Charlotte Kates deltog i ett 8 mars-arrangemang arrangerat av Gabriela BC i Vancouver, Kanada. Onlinearrangemanget belyste kvinnors lokala och internationella kamp mot imperialism och kapitalism, och Samidouns solidaritetsuttalande fokuserade på kvinnliga palestinska fångar, bland andra studentfångarna, Khalida Jarrar, Khitam Saafin och Bushra al-Tawil. Arrangemanget uppmärksammade filipinska kvinnors kamp, i synnerhet politsika fångar som Reine Mae Nasino och Amanda Echanis. ”Det finns kraft i kampen för befrielse för arbetare, kvinnor och alla förtrycka folk i Filippinerna. Tillsammans föreställer vi oss en värld där vi existerar, lever och frodas i jämlikhet och fred!” slog aktivister från Gabriela fast.

Samidoun España slöt sig också samman med Alkarama Palestinian Women’s Mobilization och Masar Badil (Alternative Palestinian Path) för att organisera ett onlinearrangemang den 6 mars om palestinska kvinnors kamp från första intifadan till i dag, med talare Linda Graysa och Juani Rishmawi.

Jaldía Abubakra från Samidoun España, Alkarama och Masar Badil deltog också i en intervju med Emi Sin Fronteras inför 8 mars, där journalisterna Eliécer Jiménez Julio, Victor Torres och Sandra Hernández Acosta intervjuade Jaldía Abubakra och Sausan Al Khuli Marín om palestinska kvinnors situation och kamp.

Samidoun i ockuperade Palestina publicerade tre affischer som belyser palestinska kvinnors kamp historiskt och i nuläget, inklusive deras roll i den palestinska revolutionen och fångars kamp för befrielse.

sampal2
sampal1
sampal3

Hadeel Shatare, koordinator för Samidoun i ockuperade Palestina talade den 7 mars på ett arrangemang organiserat av Attac Morocco som fokuserade på kvinnors kamp mitt i kapitalismens och patriarkatets kriser, jämte kvinnor i det arabiska området:

Trots den sionistiska regimens alla försök att med fängelsestraff och repression isolera dem från den globala rörelsen för kvinnors och mänsklighetens befrielse fortsätter palestinska kvinnor att organisera och kämpa bakom galler, på ockuperade Palestinas gator och fält och överallt i diaspora och exil, med sikte på återvändo och befrielse. På internationella kvinnodagen 2021 hälsar Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network palestinska kvinnors rörelse och dess ledarskap i den pågående och dagliga kampen för nationell och social befrielse.

Vi uppmanar kvinnoorganistioner, studentorganisationer och människor med ett samvete överallt att höja sina röster och agera i solidaritet med palestinska kvinnor och kvinnliga palestinska fångar som är mål för den israeliska ockupationen – bland annat genom att bygga rörelsen för bojkott av Israel, dess institutioner och medskyldiga företag som HP, Puma, Teva Pharmaceutiucals och G4S. Den israeliska ockupationen vill fortsätta sin kolonisering av Palestina ohämmat genom att isolera och fängsla ledare för det palestinska folkets rörelse. Nu är tiden inne att agera och kräva deras omedelbara befrielse och frihet åt alla palestinska fångar och åt Palestina, från floden till havet.

Sverige har misslyckats i sin uppgift att hantera den rådande pandemin till fördel för folkflertalet. Flera decennier av välfärdsprivatiseringar har lämnat oss oförmögna att hantera ens det normala; ännu mindre en global pandemi. Under många år har den svenska välfärdsstaten levt kvar enbart i retoriska knep och folkligt minne men i verkligheten har den upplösts av decenniers nyliberala angrepp.

Vården och omsorgen tog så många slag från regeringar med såväl Moderater som Socialdemokrater i ledningen att de knappt fungerade när Covid-19 först visade sig i början av 2020. Vikarier, tidsbegränsade anställningar, pressade arbetsvillkor, uppsägningar och besparingar har lett till att vår redan pressade och underbemannade kår av välfärdsarbetare numera står på gränsen till utbränning.

De kvinnodominerade välfärdsyrkena har varit de mest utsatta under det gångna året. Till skolor och sjukhus har arbetarna pendlat i rusningstrafik som de gjort alla år innan. För de som inte kunnat arbeta hemifrån har vardagen varit tuffare än någonsin.

De nyutvecklade vaccinen har, i enlighet med alla förväntningar, utnyttjats av chefer, mellanchefer och andra i maktpositioner. En VD på ett sjukhus kan tydligen vaccineras innan den anställda personal som dagligen hanterar Coronasjuka patienter.

Senast förra veckan uppmärksammades det att i Region Stockholm har man gått med ett överskott på nära sex miljarder kronor, samtidigt som Södersjukhusets Kvinnoklinik har fått i uppdrag att genomföra omfattande nedskärningar, bland annat genom att inte bädda ordentligt, minska sortimentet på utvalda läkemedel och spara pengar på mat, dryck och kaffe.

Denna situation är inte isolerad till svenska förhållanden. I ockuperade Palestina nekas den arabiska befolkningen systematiskt tillgång till sjukvård, läkemedel och vaccin. Samtidigt som Israel ligger i vaccineringens världstopp vägrar man vaccinera palestinierna i de ockuperade områdena.

I ockuperade Palestina kan det vara ett brott att organisera sig feministiskt. Den palestinske feministen Khitam Saafin har flera månader suttit häktad utan bevisning och för två veckor sedan förlängdes hennes häktning med ytterligare fyra månader. Den feministiska parlamentarikern Khalida Jarrar dömdes för exakt en vecka sedan till två års fängelse för sin politiska aktivism. De israeliska ockupationsfängelserna kritiseras år efter år av FN och människorättsaktivister för sin brist på tillgång till mat och läkemedel, samt för systematisk tortyr mot de politiska fångarna. 

Vår position är densamma i Sverige som i Palestina: Sjuksköterskorna och de feministiska fångarna visar vägen framåt. Kvinnokampen, liksom klasskampen, ställs på sin spets till följd av pandemisk och ekonomisk kris och det är bara genom enighet som vi kan vinna vår frihet. Vi säger:

  • Sluta applådera och höj sjuksköterskornas löner!
  • Frihet åt Khitam Saafin, Khalida Jarrar och alla andra palestinska kvinnliga fångar!
  • Allt stöd åt kampanjen #TaHemmetTillbaka!

I de illegitima israeliska militärdomstolarnas senaste orättvisor har den palestinske feministen, vänsteraktivisten, parlamentarikern och förkämpen för fångars rättigheter, Khalida Jarrar, dömts till två år i israeliskt fängelse måndagen den 1 mars 2021. Detta betyder att hon kommer släppas vid slutet av oktober samma år, två år efter hon senast greps av över 70 beväpnade israeliska ockupationssoldater, som invaderade hennes hem den 31 oktober 2019. Detta följer endast några dagar efter att den palestinske feministen Khitam Saafin beordrades till ytterligare fyra månader av administrativt förvar, fängslad utan åtal eller rättegång. Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network fördömer den orättvisa dom som påförts Khalida Jarrar och kräver hennes och hennes palestinska kvinnliga medfångars omedelbara frigivning.

Den internationellt erkända politiska ledaren har anklagats för att ”inneha en position i en förbjuden organisation,” Folkfronten för Palestinas befrielse (PFLP), inför en israelisk militärdomstol. Såsom alla palestinska politiska partier av betydelse är vänsterpartiet PFLP stämplat som en ”förbjuden organisation” av den israeliska ockupationen. Dessa anklagelser kommer efter tidigare sensationalistiska, antipalestinska medieangrepp på Jarrar och hennes kamrater.

Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network uppmanar kvinnoorganisationer, sociala rörelser och alla samvetsgranna människor till att uppmärksamma Khalida Jarrars, Khitam Saafins och alla palestinska kvinnors – inklusive de i israeliska fängelser – kamper, erfarenheter och motstånd som en del av Internationella arbetarkvinnodagens aktiviteter 8 mars 2021. Detta innebär att verka – på Internationella Kvinnodagen och vidare – för att bygga bojkotten av Israel, dess akademiska och kulturella institutioner och medskyldiga företag såsom HP, Puma, Teva Pharmaceuticals och G4S.

Den israeliska ockupationen avser att expandera och befästa sin kolonisering av Palestina genom att fängsla palestinska folkliga ledare såsom Khalida Jarrar och genom sina attacker mot organisationer som försvarar de palestinska fångarna och de anhållna.

Jarrar greps endast åtta månader efter sin frigivning från 20 månader av israelisk administrativ förvar – fängslad utan åtal eller rättegång – efter att senast ha gripits av ockupationsstyrkor år 2017. Under sin tid i förvar mellan 2017 och 2019, undertecknade över 275 organisationer ett internationellt upprop för hennes frigivning. De israeliska ockupationsstyrkornas attack 2019 kom också när hon förberedde sig för att undervisa i internationell juridik och om den palestinska rörelsen på Bir Zeit-universitetet. Indragningen av hennes kurs åtföljdes av angrepp mot studenterna för deras politiska och studentrelaterade aktiviteter på campus.

Jarrar är en livslång förkämpe för palestinska fångars frihet och har suttit som före detta viceordförande och verkställande direktör för Addameer Prisoner Support and Human Rights Association. Hon är också medlem i den palestinska kommitté som anslutit sig till Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen och presenterat bevis till det internationella organet om pågående israeliska brott.

Hennes gripande – och en drös israelisk mediapropaganda riktad mot henne – eskalerade just då överåklagaren för Internationella brottmålsdomstolen, Fatou Bensouda, meddelade att hon rekommenderar att ICC lanserar en formell utredning av israeliska krigsbrott och brott mot mänskligheten i Palestina. Nu kommer hennes dom endast veckor efter att ICC bekräftat sin jurisdiktion över ockuperade Palestina, trots invändningar från den israeliska ockupationen och dess globala imperialistiska uppbackare.

Sedan sin senaste häktning 2019 har Khalida Jarrar fortsatt att göra motstånd och tala ut, ett brott mot den isolering som den israeliska regimen försökte påtvinga henne. Hon skrev förordet till Ramzy Barouds bok These Chains Will Be Broken som berättar de palestinska politiska fångarnas historier:

“I verkligheten är dessa inte bara fängelseberättelser. För palestinier är fängelset ett mikrokosmos för den mycket större kampen hos ett folk som vägrar bli förslavade på sin egen mark och som är fast bestlutna att återvinna sin frihet med samma viljestyrka och energi som alla segerrika, en gång koloniserade nationer.”

Jarrars döttrar, Suha och Yafa, levererade ett särskilt meddelande från Jarrar till litteraturfestivalen Palestine Writes som hölls december 2020. Hennes brev diskuterar övervakningsregimen och nekandet av tillgång till litteratur och  kulturella verk som begås mot de palestinska fångarna samt deras självorganiserade utbildningsarbete, kreativitet och pågående motstånd. Hon skriver:

”Från det israeliska Damon-fängelset beläget på toppen av Karmelberget i Haifa, erbjuder jag mina hälsningar till er å mina egna och mina 40 kvinnliga palestinska frihetskämpar i israeliska fängelsers vägnar. Vi hälsar och erbjuder all vår respekt till alla författare, akademiker, intellektuella och konstnärer som talar sanningen och kräver frihet och rättvisa för hela folket och som försvarar folks rätt till självbestämmande och motsätter sig kolonialt rasistiskt herravälde.

Låt mig, vid detta tillfälle, även skicka våra hälsningar och vårt stöd till alla arabiska författare, akademiker, intellektuella och konstnärer som avfärdar normalisering med israels bosättarkoloniala system och vägrar att acceptera Emiraternas, Bahrains och Sudans normaliseringsavtal med den sionistiska entiteten. Det är ställningstaganden som dessa som representerar de sanna banden mellan våra folk i arabvärlden och stärker oss, fångar, inifrån. Trots att vi fysiskt hålls fängslade bakom stängsel och galler, förblir våra själar fria och svävar högt i skyarna över Palestina och världen. Oavsett hur stränga den israeliska ockupationens praxis och påtvingade straffåtgärder blir fortsätter vår fria röst att tala högt å vårt folks vägnar, som har utsatts för förskräckliga katastrofer, tvångsförflyttning, ockupation och gripanden. Den kommer också fortsätta låta världen höra om den starka palestinska viljestyrkan som obevekligt avfärdar och utmanar kolonialism i alla dess former. Vi arbetar för att upprätta och befästa människovärde och strävar efter att uppnå social och ekonomisk frigörelse som binder samman världens fria folk…”

2014 stretade hon emot – och besegrade – ett israeliskt försök att med våld vräka henne från sitt familjehem i el-Bireh till Jericho. Bara nio månader senare, under april 2015, tillfångatogs hon av israeliska ockupationsstyrkor och sattes under administrativt förvar, fångenskap utan åtal eller rättegång. Efter ett globalt upprop ställdes hon inför israelisk militärdomstol och mötte 12 anklagelser om sin politiska aktivitet, från att ha hållit tal till att ha deltagit på evenemang till stöd för palestinska fångar. Hon avtjänade 15 månader i israeliskt fängelse – och var sedan fri endast 13 månader innan hon återigen arresterades under 2017.

Vi kräver att Khalida Jarrar omedelbart släpps fri och lovar att organisera oss för frihet åt alla palestinska fångar, och hela Palestina, från floden till havet!

Du kan använda följande flygblad och bilder till social medier för att delta i kampanjen att Khalida Jarrars och hennes politiska medfångars frigivning. Ladda ned här och dela flitigt!

Samma affisch som PDF: https://samidoun.net/site/wp-content/uploads/2019/11/khalida1.pdf

Idag, fredagen den 17:e april, är det den internationella dagen för palestinska fångar. På den här sidan har vi samlat länkar, bilder, och videoklipp relaterade till dagen på ett enda ställe.

Har du missat vad palestinska fångdagen är för något och varför det är viktigt? Så här skrev Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network inför den internationella aktionsveckan som de samordnade med oss och andra kamrater inför idag:

Att försvara palestinska fångar och kräva deras omedelbara frigivning är inte bara en humanitär nödvändighet i en tid då deras liv är i stor fara på grund av covid-19, det är också ett politiskt imperativ för alla som bryr sig om rättvisa i Palestina. Palestinska fångar representerar det palestinska motståndet och den palestinska befrielsekampens sanna ledarskap, bakom lås och bom i ett försök att bevara kolonial kontroll. Deras befrielse är avgörande för det palestinska folkets seger och för Palestinas frihet från floden till havet.

De palestinska fångarnas – och det palestinska folkets – kamp är en internationalistisk kamp. Bakom galler befinner de sig varje dag i frontlinjerna i kampen för befrielse och konfronterar inte bara sionism och den israeliska staten, utan även imperialism och reaktionära regimer. Kampen för att frige Georges Ibrahim Abdallah från franskt fängelse är en kritisk del av denna rörelse. De palestinska fångarnas frihetskamp är också sammankopplad med kampen som förs av irländska republikanska fångar och av politiska fångar i USA, Filippinerna, Turkiet, Egypten och över hela världen, och med kampen för rättvisa och befrielse och med kampen för ett slut på rasistiskt och kolonialt fängslande.

Du kan läsa hela texten här.


Länkar

Namninsamling för att rädda de palestinska politiska fångarna. Alla har vi blivit utsatta för att, frivilligt eller av tvång, isolera oss på grund av covid-19. Ca 5000 kvinnor och män sitter i de israeliska fängelserna och lider mer än vi någonsin kan ana! Hundratals barn, kvinnor och äldre med kroniska sjukdomar som diabetes, lungsjukdomar och högt blodtryck är direkt utsatta för covid-19! Trots denna utsatthet vägrar ockupationsmakten att ge dem skyddsutrustning som masker, steriliseringsmedel och att de får tester för att se om de har sjukdomen.

Intervju med Ahmed Sa’adat från 2018, publicerad i Clarté. Ahmad Sa’adat är en ledare i den palestinska fångrörelsen och den palestinska nationella befrielserörelsen. Han är en person av internationell betydelse och med politisk klarsynthet som motverkas även bakom galler i försök att isolera honom från hans politiska roll.

Solidaritetshälsningar från ATİK Haber Merkezi /Europeiska konfederationen för arbetare från Turkiet. Samidoun Göteborg och övriga nätverket sänder våra solidaritetshälsningar till ATİK och alla deras kamrater som hålls som politiska fångar i turkiska, tyska och andra fängelser för deras kamp för rättvisa och frihet.

Artikel från Thomas Hofland om hans vän, den palestinska studentaktivisten Tareq Matar. De gångna sex månaderna har jag tänkt mycket på min vän Tareq Matar som arresterades av israeliska ockupationsstyrkor i november 2019 och har utsatts för grov tortyr. När han kom in i den israeliska domstolssalen första gången sköts han fram i en rullstol. Jag var shockad. ”Tareq, i rullstol!?” Tareq är en av de starkaste människorna jag känner, både mentalt och fysiskt. Så hur kan han ha hamnat i rullstol? Och vad kan jag göra för att garantera hans frihet?

Filmprojektet Fedayin, le combat de Georges Abdallah, vars mål är att producera en dokumentär om politiske fången Georges Abdallah, som sitter fängslad i Frankrike sedan 1984 för sitt stöd för den palestinska befrielsekampen och för sitt motstånd mot imperialism, kolonialism och reaktionära regimer, och om kampen för hans frigivning.

På tal om Georges Abdallah spelade våra kamrater i Samidoun Palestinian Prisoner Solidary Network och Collectif Palestine Vaincra in ett onlinesamtal om den internationella förkämpen för Palestinas befrielse strax innan aktionsveckans början.

Bilder

Videoklipp

I samband med den Stora återvändarmarschens årsdag den 30:e mars i år publicerade den marxistiska tidskriften Viewpoint Magazine ett antal texter om just marschen såväl som det internationella solidaritetsarbetet för Palestinas befrielse. Bland dessa texter finns en intervju som Summer Al-Saleh har gjort med nordamerikanska Samidoun-aktivister som vi i Samidoun Göteborg översätter fråga för fråga:

1. Vad är er grupps historia? Vilka sorters aktioner eller politiskt arbete ägnar ni er åt vanligtvis? Om er grupp är en lokalavdelning av en nationell moderorganisation, finns det något som särskiljer ert perspektiv eller er praktik från det nationella planet? Hur upprätthåller ni politisk enhet inom er organisation? Hur uppfattar ni palestinasolidaritetens tillstånd i USA?

Solidaritetsnätverket för palestinska fångar Samidoun grundades mellan sent 2011 och tidigt 2012 efter en hungerstrejk av hundratals palestinska fångar. Strejken leddes av Ahmad Sa’adat och hans kamrater, före Wafa al-Ahrar-fångutväxlingen 2011. Samidoun grundades av en liten grupp som var politiskt aktiva vid den tiden i Kanada; det hade tidigare funnits organisationer som fokuserade specifikt på palestinska fångars kamp, men vid det laget (på grund av förändrade livssituationer och det ofrånkomliga utbyte som sker i aktivistiska organisationer) fanns det inte längre en sådan organisation vara fokus var översättningar av palestinska fångars ord, handlingar och nyheter till engelska och på att ta allt det till rörelsen i Nordamerika. Det publiceras dagligen dussintals nyheter om palestinska fångar i arabiskspråkiga medier, men väldigt lite av det syntes på engelska förutom i exceptionella fall. Därför ville vi fylla det glapp som vi upplevde fanns på den tiden, särskilt i en tid då kamperna i fängelserna var på uppgång. Det fanns ett intresse från många grupper och organisationer i rörelsen såväl som från människor i solidaritet med Palestina från världen över.

Självklart fanns det även en politisk impuls som drev oss till att utveckla Samidoun. Att försvara palestinska fångar är även att försvara palestinskt motstånd, som rättighet och som praktik. Det tjänar också till att utmana ”terror”-narrativet som kriminaliserar befrielsekamp, från det ockuperade Palestina till länder världen över: i Nordamerika, Europa, Asien och på annat håll. Ett centralt syfte med detta narrativ, och de säkerhetsstatåtgärder som backar upp det med polisiärt och militärt våld, är att undertrycka rörelsers solidaritet och folkligt stöd för befrielserörelser som stämplas som ”terrorister” av imperialistiska och koloniala makter. Dessa fångar betalar det yttersta priset för denna stämpling. Att stödja deras politiska kamp är en del av rörelsers motstånd mot försök att isolera, delegitimera och tysta palestinskt motstånd på flera nivåer. Vi förespråkar inte endast förbättrade villkor för dessa fångar utan uppmärksammar legitimiteten i deras kamp.

Att stödja palestinska fångar innefattar att försvara deras mänskliga värdighet och deras rättigheter men också deras politiska mål – Palestinas befrielse. Dessutom, som ett nätverk fokuserat på aktivism och folkrörelse, är Samidouns inställning till palestinska fångar inte främst eller enbart grundat i internationell rätt, då vi erkänner det faktum att internationell rätt (likt alla andra rättssystem) är ett ramverk som inte går att särskilja från det politiska och ekonomiska system som skapat det. Detta innebär inte att vi tar avstånd från analyser med grund i internationell rätt, eller för den delen andra metoder eller kamper för att frige fångarna men däremot innebär det att vi, som ett nätverk för aktion och mobilisering, inte är bundna av att argumentera i dessa termer då vi inte representerar någon i rättssalar. Det innebär också att vår politiska infallsvinkel inte handlar om individuell “oskyldighet”, utan om den sionistiska statens kollektiva angrepp på palestinier och rätten till motstånd. Samtidigt som solidaritetskampanjen för Ahed Tamimi, den 17-åriga flickan som fängslades av Israel för att ha örfilat en soldat, anklagades av många för exceptionalism eller för att det var hennes blonda utseende som motiverade solidaritet, ansåg andra att hennes fall representerade en annan princip; Aheds försvarare världen över gjorde inga ursäkter för hennes örfil av ockupationssoldaten, istället försvarade de den som en rättighet för en person under ockupation. På mikronivå reflekterar detta hur palestinska fångars kamp är starkt sammanlänkad med rätten till motstånd på alla plan.

Samma klyfta som setts i den kanadensiska rörelsen syntes också på andra håll; samtidigt som många organisationer redan gör ett fantastiskt arbete för palestinska fångar fungerar Samidoun-nätverket som ett organiseringsnav för dessa aktiviteter och uppmuntrar folk att organisera sig för palestinska fångar i sina befintliga grupper eller starta lokalavdelningar av Samidoun. En grupp hängivna aktivister i New York byggde en lokalavdelning som organiserat i nära tre år, med aktiviteter för palestinsk frihet nästan veckovis. Denna avdelningen har spelat en stor roll för att bygga palestinarörelsen i New York. Ett antiimperialistiskt kollektiv i Toulouse, Coup Pour Coup 31, anslöt sig till Samidoun-nätverket som ett led i att internationalisera sitt arbete för palestinska fångar och att fördjupa sina kontakter med den bredare rörelsen. Grupper av palestinska aktivister i Aten – främst unga palestinska flyktingar – har organiserat demonstrationer och aktioner för Palestina, fångarna, Gaza, rätten till återvändo inom Samidouns ramverk. Samidoun-aktivister i London och Manchester organiserar ständigt demonstrationer med en stark vänsterprägel. Samidoun-organisatörer i Belgien är som ett led i deras organisering även involverade i palestinska kulturprojekt som t.ex. danssällskapet Raj’een. Hur en lokalgrupp i Samidoun ter sig kan skilja sig stort från stad till stad och eftersom att vi är ett nätverk arbetar vi med olika människor som är organiserade i olika organisationer för utveckla arbetet för de politiska fångarna. Alldeles nyligen har Samidoun-avdelningar grundats i det ockuperade Palestina och i Libanon som förenar det lokala och internationella arbetet för frihet åt de palestinska fångarna.

Vårt politiska arbete är mångfaldigt. Det innefattar bland annat organisering av arrangemang, mobilisering till demonstrationer, koordinerandet av internationella aktionsdagar, kampanjande, nätverkande mellan rörelser, översättning av dokument från den palestinska befrielserörelsen och då speciellt från de palestinska fångarna samt översättningen av nyheter rörande fångarna. Återigen, hur vårt organiserande ser ut kan variera från plats till plats men delar det gemensamma målet att bygga en stark rörelse för palestinsk frihet som stödjer de som befinner sig på frontlinjerna inuti israeliska fängelser.

Vi har en grundläggande uppsättning politiska uppfattningar. Dessa vägleder vårt arbete; de är en del av våra organiseringsprinciper och de som ansluter sig till Samidoun gör så för att de stödjer dessa koncept. Vi lägger också i allmänhet vår energi på att fokusera på de palestinska fångar som representerar en fast förpliktelse till Palestinas befrielse och en anda av motståndsfokuserad palestinsk nationell enhet. När vi talar om Ahmad Sa’adat, Khalida Jarrar, Khader Adnan, Ahed Tamimi, Nael Barghouthi och Georges Ibrahim Abdallah, så är de individer men också brett representativa, i handling och på grund av deras rådande ställningar som fångar i israeliska fängelser, på ett sätt som överskrider traditionella uppfattningar om ledarskap.

I den palestinska befrielserörelsen finns en oerhörd respekt för fångarna, en respekt som överskrider den interna kontextens politiska skiljelinjer. Det israeliska/sionistiska projektet vill tysta fångarnas röster och delegitimisera det palestinska motståndet och vi är dedikerade till motsatsen – förstärka fångarnas kamp, röster och krav och delegitimisera det sionistiska projektet samtidigt som den grundläggande legitimiteten i det palestinska folkets rätt till motstånd mot kolonisering och imperialism betonas. Vi begränsar oss inte enbart till den palestinska kontexten. För det första är det viktigt att uppmärksamma de palestinska fångarna i internationella imperialistiska fängelser så som Georges Ibrahim Abdallah i Frankrike och “Holy Land Foundation Five” i USA. För det andra ställer vi oss självklart bakom revolutionära fångar runt om i världen, från Irland och Turkiet till Filippinerna, fängslade för sina kamper mot kolonialism, imperialism, exploatering, rasism och förtryck. I USA innebär detta att stötta fångarna ur den svarta befrielserörelsen som kämpar för frihet samt alla andra politiska fångar i USA.

Den palestinska solidaritetsrörelsen står idag inför oerhörda möjligheter och en oerhörd potential, som har bevisats i responsen på Stora återvändarmarschen i Gaza, kampanjen för att frihet åt Ahed Tamimi och andra stora frågor. På samma gång har den blivit mindre effektiv på grund av inre skiljaktigheter och kanske framförallt av förlusten av ett klart palestinskt ramverk att förhålla sig till i post-Oslo-eran. Palestinska befrielsorganisationens (PLO) revolutionära era gjorde internationell solidaritet omfattande och förståelig; utan det ramverket blir också palestinasolidariteten ett internt bestritt område. För oss representerar de palestinska fångarna kärnan i ett existerande, revolutionärt ledarskap för den palestinska befrielserörelsen.

Det finns ett oerhört tryck – på många sätt relaterat till den intensiva repression och häxjakten som också har ägt rum – för att flytta bort palestinasolidaritetsrörelsen ifrån palestinsk politik mot ett mera vagt formulerat människorättsramverk utan ledarskap för befrielse eller en revolutionär rörelse. Det inkluderar att tona ned värdet av eller inte erkänna de palestinska motståndsstyrkorna över hela regionen, liksom försök att ställa sig utanför sådana diskussioner i rädsla för “antiterror”-repression. Tyvärr har vi sett att det inte går att skydda sig själv eller sin organisation; när vi backar ett steg flyttar tar de fram ett, från att kriminalisera “materiellt stöd” åt “listade terrororganisationer” (inklusive de flesta palestinska politiska partier) till att även lagstifta mot BDS.

Den 8:e mars, internationella kvinnodagen, deltog vi i Samidoun Göteborg på en manifestation med parollen ”Internationell solidaritet och gränslöst systerskap”, arrangerad av bland annat Ung Vänster Göteborg & Bohuslän, med följande tal:

Jag heter Johanna och kommer från Samidoun Göteborg, vi är en organisation som håller på med fångkamp till förmån för Palestinas politiska fångar. Jag skulle egentligen prata om det orättfärdiga fängslandet av feministen och frihetskämpen Khalida Jarrar, men hon frigavs faktiskt för en vecka sen efter att i 20 månader suttit fängslad utan åtal, utan rättegång. Hennes enda brott var att hon stod upp mot apartheidstaten Israel, som så många andra kvinnor med henne.

Vid tiden för sitt fängslande var Khalida Jarrar parlamentsledamot för PFLP och en av de högst uppsatta medlemmarna i organisationen. Jarrar är sedan lång tid tillbaka feminist och fångkampsaktivist, detta fortsatte hon med även i fängelset, också känt som ”revolutionens skola” i den palestinska motståndsrörelsen: Förutom att organisera sina kvinnliga medfångar mot myndigheternas övervakning och kränkningar höll hon utbildningar för sina kamrater om deras rättigheter i och utanför fängelset. Inte bara det, hon höll även i examensprov för gymnasiet, något som en annan men aningen yngre frihetskämpe fick nytta av, nämligen Ahed Tamimi. Ahed Tamimi fängslades enbart 16 år gammal och har sedan dess blivit en symbol för en ny generation av unga kvinnliga palestinska frihetskämpar.

Av runt 6000 palestinska fångar är ett dussintal kvinnor. Men dessa siffror döljer att kvinnor står i fronten för den palestinska frihetskampen och får bära konsekvenserna av ockupationen och Israels hänsynslösa våld, i Gaza, på Västbanken, i Jerusalem, i flyktinglägren och i övriga världen.

Kampen för Palestinas frihet är internationell, den sker inte bara i Palestina utan över hela världen. Även den svenska staten är medskyldig, trots en påstådd ”feministisk utrikespolitik” och ett symboliskt erkännande av en palestinsk stat. Sverige har fortfarande ekonomiska, politiska och militära förbindelser med Israel, svenskar tillåts strida för IDF utan ens en diskussion om att de ska bli av med sitt medborgarskap och nyligen tydliggjorde Liberalerna att man vill se en svensk ambassad på ockuperad mark, i Jerusalem

Kampen för Palestinas frihet är internationell, eftersom kampen för rättvisa, jämlikhet och frihet går genom oss alla och binder oss samman. Den internationella solidariteten är upp till oss alla, för ett gränslöst systerskap.

Så bojkotta Israel och leve Palestina!

Detta är Samidoun Göteborgs översättning av internationella Samidoun Palestinian Solidarity Networks engelska ursprungsinlägg.

Den palestinska nationella ledaren, parlamentarikern, feministen och vänsterpolitikern och -aktivisten Khalida Jarrar frigavs från israeliskt fängelse tidigt torsdag morgon den 28:e februari 2019 efter 20 månader av fängsling utan åtal eller rättegång i administrativt förvar. I en intervju (video med engelska undertexter nedan) som gavs direkt efter hennes frigivning sa Jarrar att ”fångarna är en central beståndsdel i det palestinska folkets rörelse, och deras budskap är alltid enhet”.

Hon belyste kvinnliga palestinska fångars tillstånd såväl som deras roll i fångrörelsen och drog därmed uppmärksamhet till förhållandena de möts av i Damon-fängelset efter att ha flyttats ifrån HaSharon-fängelset.

Denna video, med en intervju av journalisten Ali Samoudi, spelades in direkt efter hennes frigivning:

Jarrars familj fick berättat för sig att hon skulle friges vid Jalamah-checkpointen vid 12-tiden, men hon släpptes istället tidigt på morgonen vid Salem-checkpointen väster om Jenin. Därefter besöker hon sin fars grav i Nablus; Jarrars far dog under hennes fångenskap. Hon kommer att tas emot i den katolska kyrkan i Ramallah i en mottagning på torsdag kväll, följt av fler mottagningar på fredag och lördag kväll.

Jarrars dotter Yafa meddelade på sociala medier att förändringen av tid och plats för sin mors frigivning var ett uppsåtligt försök från den israeliska ockupationen att minimera firande kring hennes frigivning. ”Israeliska ockupationsstyrkor släppte precis Mamma 4:00 (jerusalemsk tid) imorse vid Salem-checkpointen nära Jenin, vilket står emot det de informerade oss om. Mamma informerades om att hon skulle släppas 12:30 vid Jalamah-checkpointen nära Nablus. Istället släppte de Mamma väldigt tidigt på morgonen på en annan plats och lät henne gå helt själv mitt ute i ingenstans. Trots Israels försök att störa hennes mottagning är Mamma FRI!” skrev hon.

Jarrar har varit fängslad sedan 2:e juli 2017 och har hållits utan åtal eller rättegång i administrativt förvar. Hennes order om administrativt förvar förnyads fyra gånger, senaste 25:e oktober. Över 275 organisationer, politiska partier och sociala rörelser över hela världen ställde sig bakom ett gemensamt upprop för hennes frigivning.

Detta är inte första gången som Jarrar har fängslats av den israeliska ockupationen; hennes arrestering 2017 kom endast 13 månader efter att hon släpptes från israeliskt fängelse efter att ha avtjänat en 15 månader lång dom för sin offentliga politiska verksamhet. Efter att ha arresterats 2015 beordrades hon till administrativt förvar; som svar på offentliga protester förflyttades hon till militärdomstol för en låtsasrättegång. Under denna senaste omgång av 20 månader i fängelse förblev hon fängslad utan några åtal eller någon rättegång under hela perioden.

I en intervju med Wattan TV anmärkte Jarrar angreppen från den israeliska ockupationens minister för intern säkerhet och strategiska frågor Gilad Erdan mot palestinska fångar. Erdan ansvar även för den israeliska statens globala angrepp på BDS-rörelsen och på palestinasolidaritetsrörelser internationellt. “Kvinnliga fångars situation är inte lätt, särskilt efter Erdans beslut att förflytta dem från HaSharon-fängelset till Damon-fängelset som ett straff för en 63 dagar lång protest mot monteringen av övervakningskameror i fånggården. Detta är en del av ett allmänt angrepp mot fångar,” sa Jarrar.

“Ockupationen försöker förflytta fångarna för att nollställa deras kamper, men fångarna fortsätter att upprätthålla sin sammansvetsade enhet och kräver förändring av deras tillstånd. Fångarnas rum är fuktfyllda och den elektriska utrustningen är väldigt farligt eftersom att den både är blöt och utgör en regelbunden brandrisk. Det är verklig fara och klagomål har överlämnats till fångadminstrationen,” sa Jarrar. “Dessutom är fånggården full av övervakningskameror, det finns inget bibliotek för fångarna och det finns inget kök. Fångarna måste tillaga sin mat de fuktfyllda cellerna.”

Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network hälsar Khalida Jarrar och det palestinska folket för hennes frigivning. Hennes ståndaktighet, ledarskap och klarsynthet är inspiration för folk världen över som kämpar för frihet. Med Internationella kvinnodagen i antågande firar vi Khalida Jarrars befrielse och åtar oss att intensifiera vårt arbete för alla kvinnliga palestinska fångar, och alla palestinska fångar, som hålls av den israeliska ockupationen. Vi gratulerar Khalida Jarrar till friheten och åtar oss att följa hennes väg i kampen till alla palestinska fångars frihet och till hela Palestinas frihet.

I onsdags, den 20:e januari, samlades vi i Samidoun Göteborg tillsammans med andra för en solidaritetskväll för den fängslade palestinska motståndsledaren Khalida Jarrar. Kvällen började med en presentation av Jarrars fall och varför vi och många andra med oss lyfter Jarrars fall bland de årligen tusentals palestinska fångars fall under den israeliska ockupationen. Efteråt presenterades olika initiativ och möjligheter till organisering i solidaritet med den palestinska befrielsekampen, och efter att solidaritetsfoton tagits skrevs det brev till Khalida Jarrar och andra palestinska fångar, bland annat Ahmad Sa’adat som vi nyligen också har haft solidaritetsarrangemang för.

Missade du solidaritetskvällen, eller var du med och vill ta del av materialet från mötet i digitalt format?

Här hittar du vår flyer om Khalida Jarrar (och här en ny om Ahmad Sa’adat).

Här hittar du listan med adresser till fångar som vi hade framme under solidaritetskvällen.

Och kom ihåg: Khalida Jarrar är ännu inte fri! Att Jarrars senaste dom om administrativt förvar går ut 28:e februari är ingen garant på att de israeliska fångmyndigheterna låter Jarrar gå, då administrativt förvar ju kan förnyas obegränsat på perioder på upp till 6 månader åt gången. Se gärna våra internationella kamraters inlägg på temat Khalida Jarrars fall och låt dig inspireras till egna solidaritetsaktioner!

Glöm inte vår solidaritetskväll för Khalida Jarrar nu på onsdag kväll! Här är några översatta stycken ur en någorlunda nyligen publicerad men tyvärr låst artikel i israeliska tidningen Haaretz om Khalida Jarrar:

”Khalida Jarrar är Israels främsta kvinnliga politiska fånge, ledare för fångarna i Damon-fängelset på Karmelberget och den högst rankade palestinska kvinnan som Israel har fängslat utan att ha dömts för något brott. Den offentliga kampen för hennes frigivning har varit lång och frustrerande, med större gehör utomlands än i Israel. Här möts den av den obevekliga muren av ockupationsmyndigheter och den allmänna israeliska opinionens skrämmande likgiltighet: Folk här bryr sig inte om att de lever under en regim som håller politiska fångar. I denna opinion ingår även tystnad från Knessets kvinnliga ledamöter och kvinnorättsorganisationer.

[…]

Den senaste godtyckliga förlängningen av hennes förvar har sitt slut den 28:e februari. Som vanligt så vet ingen förrän dagen har kommit huruvida hon kommer att friges eller om hennes fångenskap kommer att förlängas ännu en gång och utan förklaring. En militäråklagare lovade vid tidpunkten för den senaste förlängningen att den skulle bli den sista, men det finns inget sätt att veta om det stämmer. Typiskt för ockupationen och dess godtycklighet.

[…]

Brottsförteckningen som riktas mot Jarrar – en motståndare mot ockupationen, en hängiven feminist och medlem i Palestinska befrielseorganisationens (PLO) verkställande utskott – kommer en dag att tjäna som överväldigande bevis för att det inte finns den minsta koppling mellan ”militärrätt” och faktisk lag och rättvisa.”