Vi återpublicerar följande uttalande från Classe Contre Classe, Front Rev och Popular Committee for Palestine in Belgium. Läs mer om repressionen mot Mohammed Khatib: Mohammed Khatib, samordnare för Samidoun i Europa, hotas av indragen asyl i Belgien: Höj rösten till Palestinas försvar! Mohammed, Samidouns europeiske samordnare, var nyligen en av 1 000 internationella valobservatörer i Venezuela i samband med valet 28 juli.
15 april, i nära samarbete med den sionistiska staten och mitt under pågående folkmord, inledde statssekreteraren för asyl och migration, Nicole de Moor, ett förfarande i syfte att återkalla vår kamrat Mohammed Khatibs status som politisk flykting liksom hans uppehållstillstånd i Belgien. Detta förfarande förkroppsligar den belgiska statens imperialistiska solidaritet med den israeliska kolonialstaten: Mohammed bör få sina papper indragna eftersom hans politiska arbete med Samidoun, det internationella palestinska solidaritetsnätverket för politiska fångar, ”skadar de diplomatiska förbindelserna med Israel”, enligt den belgiska underrättelsetjänsten.
Vi är vana vid att säga att den belgiska polisen arbetar långsamt men effektivt i sitt kontrarevolutionära arbete. Vi noterar att den också kan visa iver och agera snabbt när det gäller att utföra den imperialistiska bourgeoisiens smutsiga arbete. Det verkar till och med som om hela den politisk-byråkratiska apparaten är beredd att sälja ut sina egna principer. De få gamla progressiva trasor som den västerländska storstadsbourgeoisien brukade drapera sig med faller i bitar i ljuset av det pågående folkmordet.
Varför vår kamrat? Vi tänker inte upprepa det som andra har sagt bättre än vi kan göra rättvisa: han förföljs på grund av islamofobi, utsätts för att han är flykting, attackeras på grund av den politiska linje han företräder och jagas för att han är en revolutionär.
Vi tror att Mohammed har i makthavarnas ögon passerat en annan röd linje: att utöva revolutionär internationalism. Inte den typ av internationalism som består av institutionellt fjäskande eller teatraliska uppvisningar av solidaritet. Det är internationalism underifrån, genuint kopplad till kampen i vår metropol. I dessa strider, axel mot axel, när och berikar varandra. Ett outhärdligt brott i våra fienders ögon.
Denna obeveklighet ligger utan tvekan i det faktum att den belgiska revolutionära vänstern har mer att lära av den palestinska revolutionära rörelsen än tvärtom.
Ändå visar vår fiendes beslutsamhet att angripa vår kamrat oss vad fienden fruktar: revolutionär internationalism.
Från och med nu kommer vi att inspireras av detta sätt att göra saker och ting: vi kommer att arbeta långsamt och metodiskt i denna riktning, med Palestina som vår kompass.
Under tiden säger vi till våra palestinska kamrater:
Seger åt kämparna
Heder åt martyrerna
Hälsa åt de sårade
Frihet åt fångarna!
Länge leve den internationella solidariteten!
