Inledning av den internationella kampanjen för befrielsen av de palestinska martyrernas kvarlevor som hålls i den sionistiska ockupationens bårhus och ”nummerkyrkogårdar”
Aktionsupprop från 11 till 18 mars 2023
”Vi kommer inte att överge den sista plikt vi är skyldiga våra söner, att begrava dem med värdighet.” – Azhar Abu Srour, mor till martyren Abd al-Hamid Abu Srour – fängslad i ockupationens bårhus sedan 2016.
Var med mellan 11 och 18 mars och kräv att kvarlevorna av de palestinska martyrer som hålls kvar i den sionistiska ockupationens bårhus och ”nummerkyrkogårdar” släpps fria. Denna aktionsvecka bekämpar den offentliga palestinska, arabiska och internationella tystnaden och försummelsen av denna kritiska fråga och internationaliserar kampen för dessa fängslade martyrers frihet och stopp för den kollektiva bestraffningen av palestinska familjer och samhällen.
Det finns 256 palestinska martyrer vars kroppar dokumenterat hålls på ”nummerkyrkogårdarna” där palestinier begravs med nummer i stället för med sina namn medan ytterligare 130 palestinska martyrers kroppar hålls i ockupationens bårhus.
Dessa martyrer gav sina liv i den palestinska motståndsrörelsen och deras kroppar förblir fängslade även efter deras död. Ett antal av martyrerna fängslades före sin död och denna kamp förblir en integrerad del av de palestinska fångarnas rörelse.
Vi utlyser inledningen av en fortgående, öppen internationell kampanj för befrielsen av de palestinska martyrernas kvarlevor som fortfarande hålls fängslade av den sionistiska ockupationen. 11 till och med 18 mars 2023 är dagar av handling och kamp för att återfå de palestinska martyrernas kvarlevor. Eftersom 18 mars också är en internationell dag för fångar, vill vi också betona att våra martyrer i bårhusen och på ”nummerkyrkogårdarna” också det sionistiska projektets fångar.
Ockupationen bedriver en fascistisk politik i sin behandling av de palestinska och arabiska martyrerna. Genom att vägra deras familjer möjligheten att begrava sina nära och kära använder ockupationen martyrernas kvarlevor som ett redskap för psykologisk tortyr av deras familjer genom att hålla dem fängslade i åratal och använda dem förhandlingskort med det palestinska motståndet.
Det palestinska folket har klargjort att denna barbariska politik aldrig kommer att ”avskräcka” palestinska ungdomar från att delta i motståndet. Dessa martyrer förblir ockupationens fångar även efter sin död och deras familjer och det palestinska folket som helhet har all rätt att befria, hedra och begrava dem under ceremonier som är värdiga de uppoffringar de gjort för Palestinas sak, för återvändo och befrielse.
Bårhusen
Efter att ockupationsstyrkorna kidnappat palestinska kämpars kroppar eller dödat palestinier på gatorna och på fälten, eller efter att en fånge dött på grund av medicinsk försummelse eller tortyr, förflyttar ockupationen martyrens kropp till ett bårhus tills beslut fattats om vad som ska hända med deras kvarlevor, vilket kan ta flera år.
Ockupationen använder denna typ av frihetsberövande som en mekanism för kollektiv bestraffning av palestinska familjer, för att sätta press på dem och göra deras dagliga liv ännu mer smärtsamt. Denna politik mot martyrernas kvarlevorna i förvar kombineras med rivningar av bostäder, med att martyrnernas släktingar görs till mål för gripanden och förföljelser, tvingar dessa familjer att lämna sina hem och bostäder och skärper säkerhetskontrollen och övervakningen av familjerna.
Ockupationen använder också martyrernas kroppar som gisslan och som förhandlingskort för eventuella fångutbytesöverenskommelser med de palestinska motståndsstyrkorna, en officiell politik som bekräftades av Israels högsta domstol 9 september 2019.
Ockupationsmyndigheterna bedriver också en politik av att avstå från att utfärda dödsattester för martyrerna, vilket begränsar deras familjers liv och hindrar dem från att vidta rättsliga åtgärder i fråga om martyren. I många fall avstår ockupationen från att göra några tillkännagivanden efter sammandrabbningar med kämpar eller kidnappningar av dem eller deras kroppar, så vissa föräldrar har fortfarande hopp om att deras barn ska återvända eller åtminstone överleva, särskilt de som inte hade några foton eller videor som bevisar deras barns martyrskap.
Politiken att undanhålla martyrernas kvarlevor har gamla anor i ockupationen och blev särskilt framträdande efter 1967. Även om denna politik tillfälligt upphävdes 2008 fortsätter många martyrer från tiden före denna epok att hållas kvar på ”nummerkyrkogårdarna”. Sedan 2015 har den sionistiska enheten återgått till att hålla kvarlevorna av palestinska martyrer i bårhus som en del av en systematisk politik för kollektiv bestraffning. Palestinska familjer till martyrerna ifrågasätter hur deras älskades kroppar behandlas, särskilt med tanke på de dokumenterade bevisen för att palestinska martyrers organ plundrats under 1990-talet vid Israels nationella rättsmedicinska centrum.
Från 2015 fram till i dag finns det cirka 120 martyrers kvarlevor som ockupationen felaktigt har kvarhållit i sina bårhus. Ibland placeras mer än en kropp i samma kammare och de förvaras vid en mycket låg temperatur som fryser kroppen och kan också deformera eller skada den.
Efter att ha hållit kvar martyrens kropp i flera år kan de sionistiska domstolarna besluta att överföra kvarlevorna till de så kallade ”nummerkyrkogårdarna” utan att meddela deras familjer eller advokater. Detta är en särskilt förödande mardröm för familjerna eftersom det ökar svårigheten att återfå sina älskades kvarlevor.
Nummerkyrkogårdar
Begreppet ”nummerkyrkogårdar” används för hemliga begravningar omgivna av stenar, utan gravstenar, där en metallplatta med ett särskilt nummer placerats ovanpå graven. Dessa kallas ”nummerkyrkogårdar” eftersom de använder nummer i stället för martyrernas namn och varje nummer har en särskild akt med uppgifter om martyren som hålls av israeliska institutioner.
Ockupationsmyndigheterna bedriver en politik av medvetet misskötsel av martyrernas kvarlevor. De förvarar eller tillhandahåller inte tillräcklig information om kvarlevorna och påstår ibland att de inte har någon information alls. Vid andra tillfällen registrerar de inte var martyrens kropp begravdes. Inga DNA-prov sparas för att identifiera martyrerna. Detta är utöver all annan politik som syftar till att avsiktligt skada martyrernas familj och det palestinska folket som helhet.
Nummerkyrkogårdarna står under det israeliska krigsministeriets beskydd – detta innebär att de är ”stängda militära zoner” som det är förbjudet att närma sig eller fotografera. Ockupationen kallar dem för ”den fallna fiendens kyrkogårdar”, och martyrernas familjer, media och företrädare för internationella människorättsorganisationer eller humanitära organisationer är förbjudna att besöka dem.
De numrerade kyrkogårdarna är spridda över fyra platser, utöver de bårhus på sjukhus, militärläger och fängelser under ockupationsarmén där martyrers kroppar hålls. Bland de kroppar som hålls av ockupationsmakten finns hundratals palestinier och araber som gjorts till martyrer under den nnationella befrielsekampens olika historiska skeden, förutom fångar som dödats under tortyr eller som dött på grund av medicinsk försummelse och vanvård.
Enligt människorättsinstitutioner har politiken att hålla palestinska martyrers kroppar på ”nummerkyrkogårdarna” använts sedan ockupationen av Palestina 1948 och har trappats upp avsevärt sedan den palestinska väpnade revolutionens utveckling efter 4 juni 1967. Det finns ingen utomstående granskning som gör det möjligt för dessa institutioner att bekräfta det fullständiga antalet och placeringen av ”nummerkyrkogårdarna” eller kontrollera antalet och identiteten på de palestinier som begravts där. Faktum är att en del av kvarlevorna kan ha gått förlorade på grund av jorderosion och väderlek, enligt sionistiska medierapporter.
Ockupationen är angelägen om att lyfta fram sina egna barbariska metoder för hanteringen av martyrernas kvarlevor eftersom dessa metoder är avsedda som metoder för ”avskräckning”, kollektiv bestraffning och statsterror mot det palestinska folket som helhet. I olika fall har kroppar begravts i sand eller lera i en plastpåse utan cement eller annan isolering. Ibland har flera martyrer begravts i en och samma grav. Efter en rad rättsliga strider frigav ockupationen dussintals kroppar 2012, men vägrade att frige resten som än i dag ligger kvar på ”nummerkyrkogårdarna”.
Vi förkastar Palestinska myndighetens roll och förhållningssätt till martyrernas kvarlevor; myndigheten fortsätter att delta i en ”säkerhetssamordning” som har lett till att palestinska motståndskämpar har fängslats och blivit martyrer samtidigt som den i stort sett har övergivit frågan om att återta martyrernas kvarlevor.
Det är avgörande att vi agerar på internationell nivå för att popularisera denna kampanj. Vi uppmanar motståndsorganisationer, palestinska och arabiska nätverk, solidaritetsgrupper som stöder fångarnas kamp och bojkottkampanjer runt om i världen att ansluta sig till oss i denna internationella kampanj för att återfå och befria de palestinska martyrernas kvarlevor. Denna kampanj syftar till att utöka stödet och solidariteten för palestinska fångar och martyrer över hela världen, för deras befrielse och Palestinas befrielse från floden till havet.
Ordna ett arrangemang: Du kan anordna informationsmontrar och demonstrationer, förbereda seminarier, dela ut flygblad och hänga upp affischer och skicka dina aktiviteter till [email protected] eller till våra Facebook-, Twitter– eller Instagramsidor.
Dessa brott måste avslöjas. Det är dags att tina upp och värma hjärtat på martyrernas mödrar och fäder. Gör slut på fängelse och apartheid i döden!
Med lojalitet till våra fångar och martyrer,
Internationella kampanjen för befrielsen av de palestinska martyrernas kvarlevor i den sionistiska ockupationens bårhus och ”nummerkyrkogårdar”
