Vi återpublicerar här en översättning av ett uttalande från Masar Badil, den palestinska rörelsen för en alternativ revolutionär väg:
Masar Badil, den palestinska rörelsen för en alternativ revolutionär väg, granskade den politiska och materiella utvecklingen i det ockuperade Palestina och höll två möten: först ett möte med rörelsens utvidgade uppföljningskommitté och sedan ett möte med arabiska och internationella organisationer och grupper måndagen den 30 januari. Vid dessa möten diskuterade Masar de farliga och barbariska sionistiska upptrappningarna mot det palestinska folket, särskilt på Västbanken i Palestina, intensifieringen av belägringen av det palestinska folket i Jerusalem, Gazaremsan och det ockuperade Palestina 48, och upptrappningen mot fångrörelsen i ockupationsfängelserna, som är en del av det pågående kriget för folkmord, fördrivning och förskingring av det palestinska folket.
Rörelsen uppmanade alla organisationer och vänner till rörelsen, det palestinska folkets och den arabiska nationens massor överallt i flykting- och diasporaländer samt anhängare av Palestina och allierade befrielserörelser att ansluta sig till kampanjer för att bojkotta och isolera den sionistiska enheten och att organisera ”Dagar av raseri och motstånd” över hela världen och i diasporan på fredag, lördag och söndag 10, 11 och 12 februari 2023. Syftet med dessa dagar är att konfrontera USA:s, Kanadas, Storbritanniens och Europas politik av stöd för den sionistiska kolonialismen och konfrontera de fascistiska och rasistiska stater och rörelser som arbetar för att dölja, rättfärdiga och försköna israeliska brott och kolonialism i hela Palestina, från floden till havet.
Masar hyllar den palestinska fångrörelsen, som kämpar i den sionistiska fiendens fängelser och som dagligen för en kamp för att konfrontera Ben Gvirs förtryckarband. Rörelsen hyllar också den heroiska palestinska martyren Khairy Alqam, som genomförde en revolutionär insats i den koloniala bosättning som byggdes på Nabi Yaqoub i norra delen av det ockuperade Jerusalem. Denna motståndsoperation och andra aktioner av det tappra palestinska folket och dess motstånd i Jerusalem, på Västbanken och i hela det ockuperade Palestina har skakat fiendens styrka och dess säkerhetsinstitutioner och politiska institutioner, samtidigt som de har stärkt det palestinska folkets enighet i Palestina, i exil och i diasporan, samtidigt som de har försvagat den självstyrande ”palestinska myndigheten” och dess inställning till kapitulation och underkastelse.
Vid det utvidgade mötet som hölls med anhängare och vänner 30 januari bekräftade rörelsen att det palestinska arabiska folket genom sin erfarenhet genom årtionden av kamp har bevisat att det är starkare än kolonialismens och dess agenters massakrer, och att det alltid kan ta till motstånd, resa sig och förnya sig för att fortsätta på revolutionens och återvändandets väg. Och för att besegra förräderiets och normaliseringens krafter i Palestina och regionen och gå framåt, generation efter generation, mot seger och total befrielse.
Masar betonade att det palestinska arabiska folket, genom sin revolutionära befrielsekamp som sträckt sig över mer än ett århundrade, bekräftar att dess enighet på fältet, solida folkliga vilja och revolutionära förtrupper är kapabla att bryta belägringen och utveckla nya former av effektivt motstånd för att konfrontera imperialismens, sionismens och reaktionens krafter som försöker avskaffa deras existens och plundra det palestinska folkets rikedomar genom att utplåna deras nationella och mänskliga rättigheter. Det uppmanade än en gång till att upprätta en enhetlig palestinsk nationell front för befrielse och återvändo, bort från villkoren i Oslo, den underordnade ”myndigheten” och den så kallade ”tvåstatslösningen”, som syftar till att likvidera den palestinska saken.
Vidare underströks att ledningen för Palestinska myndigheten i Ramallah bedriver en bedrägeripolitik genom att marknadsföra upprepade verbala ställningstaganden och uttalanden som inte längre lurar någon, vid en tidpunkt då det palestinska folket tydligt kan se att den palestinska myndighetens ambassader förblir tysta om den sionistiska fiendens brott och att dess säkerhetsstyrkor fortsätter att rapportera till William Burns, chefen för CIA, och fortsätter att utöva förtryck och tortyr i Jerichofängelset och andra fängelser, som drivs av myndigheten med tillstånd från den sionistiska enheten och Förenta staterna, i stället för att frige politiska fångar och palestinier som hålls fängslade på grund av sin roll i motståndsrörelsen.
Slutligen avslutade Masar sina möten med att uttrycka sitt största förtroende för det palestinska folkets massor och dess revolutionära ungdom, i Palestina och i diasporan, och deras centrala roll i försvaret av det palestinska folket och i stärkandet av fångrörelsens orubblighet inne i den sionistiska fiendens fängelser och fångläger, och i konfrontationen med den sionistiska rörelsen och dess allierade på alla arenor och platser.
