För mer material på flera språk, besök den internationella artikeln!
”Fångarnas dekaner” är ett begrepp som det palestinska folket använder för dem som den sionistiska ockupationen har hållit fängslade i mer än 20 år i streck. Under årens lopp har många palestinska fångar befriats genom uppgörelser om fångutbyte eller andra former av politiska eftergifter, t.ex. de som frigavs 1995 efter Osloavtalen och uppgörelsen om fångutbyte som Hizbollah tvingade fram 2004 och som innebar att 400 palestinska fångar frigavs; Wafa al-Ahrars fångutbyte 2011, där 1 027 palestinska fångar frigavs i utbyte mot att den israeliska soldaten Gilad Shalit, som tillfångatogs av motståndsrörelsen, släpptes, eller 2013, då ockupationen meddelade att 104 palestinska fångar släpptes samtidigt som Palestinska myndigheten återvände till förhandlingar och fortsatte sin säkerhetssamordning med ockupanten enligt Osloavtalets villkor och dess följdsatser.
Det finns dock många fångar som har spelat ledande roller i det palestinska motståndet och revolutionen, särskilt fångar från de territorier som ockuperades 1948, som ockupationen vägrar att inkludera i dessa överenskommelser av ”säkerhetsskäl” eller under förevändning att fången har ”israelisk” nationalitet, vilket förgäves försöker separera vårt palestinska folk i de ockuperade områdena 1948 från resten av det palestinska folket.
Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network inleder därför en utbildningskampanj om de 23 palestinska fångar som sitter i fientliga fängelser sedan före Osloavtalet. Vi kommer att presentera tre palestinska fångar varje vecka och tillhandahålla material och affischer som ni kan skriva ut och hänga upp i era städer. Engagera dig och skicka dina bidrag till [email protected].
Mohammad Ahmad al-Tus (65 år) – från al-Khalil
Mohammad Ahmad al-Tus är den palestinska fånge som suttit längst i fängelse och är en av fångrörelsens dekaner som suttit fängslad sedan före Osloavtalet. Ockupationsstyrkor grep honom 6 oktober 1985 i ett bakhåll där alla hans kamrater blev martyrer medan Mohammad skadades allvarligt. Han anklagades för att ha tillhört Fatahrörelsen och för att ha gjort motstånd mot ockupationen inom ramen för en militär kommandogrupp och dömdes till flera livstidsstraff. Han har nu suttit fängslad i 39 år. Mohammad sitter för närvarande i Ramonfängelset och lider av allvarliga hälsoproblem, framför allt en cysta i njurarna, kroniska magproblem och förlust av halva synen på hans högra öga på grund av avsiktlig medicinsk försummelse.
Ibrahim Nayef Hamdan Abu Mokh (63 år) – från Baqa’a Al-Gharbiya i det ockuperade Palestina 1948
Ibrahim Abu Mokh sitter fängslad i Negevöknen. Han greps av ockupationsstyrkor 24 mars 1986 på grund av anklagelser om att ha tillfångatagit och dödat en ockupationssoldat i den ockuperade staden Umm Khaled i början av 1985, efter att ha fått militär utbildning i PFLP-baser i Syrien, tillsammans med sina kamrater Rushdi Abu Mokh, Ibrahim Bayadseh och Walid Daqqa. Han dömdes till livstids fängelse, men straffet fastställdes sedan till 40 år, varav han nu har avlagt 38 år. Abu Mokh lider av leukemi som förvärrades allvarligt till följd av ”den långsamma dödens politik” – avsiktlig medicinsk försummelse – och fängelseadministrationens förakt för hans liv.
Walid Daqqa (61 år) – från Baqa’a Al-Gharbiya i det ockuperade Palestina 1948
Walid Daqqa är känd som en av den palestinska fångrörelsens mest framstående tänkare och intellektuella. Han greps av ockupationsstyrkor 25 mars 1986, anklagad för att ha bildat en kommandocell och för att ha kidnappat och dödat en sionistisk soldat. Han dömdes först till döden, men senare omvandlades straffet till 37 års fängelse. Ockupationen lade till två år till hans straff 2018, vilket gav honom 39 år, för att ha smugglat mobiltelefoner in i fängelset.
Han föddes 1961 i Baqa’ al-Gharbiyya i det ockuperade Palestina 48. Han har suttit fängslad sedan 25 mars 1986 tillsammans med Ibrahim Abu Mokh, Rushdi Abu Mokh och Ibrahim Bayadseh för att ha bildat en militärcell inom Folkfronten för Palestinas befrielse som deltog i en palestinsk motståndsoperation 1985 där en ockupationssoldat tillfångatogs och dödades.
Väl bakom lås och bom har han tagit en magisterexamen i statsvetenskap och skrivit flera böcker inom politisk teori och skönlitteratur, inklusive barnlitteratur. Vid flera tillfällen har han utsatts för hårda repressalier, inklusive isoleringscell, särskilt riktade mot hans konstnärliga arbete. Daqqa sattes till exempel i isoleringscell när han publicerade en ny barnbok, ”Oljans hemlighet”, och ett lanseringsevenemang för boken i staden Majd al-Kurum stängdes av den högerextrema israeliska ministern Aryeh Deri. I förordet till boken skrev Daqqa: ”Jag skriver tills jag blir befriad från fängelset, med hopp om att fängelset ska befrias från mig”. Detta följde på att en palestinsk teater i Haifa, som visade en pjäs baserad på hans verk ”Parallell tid”, fick sitt stöd indraget.
I boken berättar Daqqa en fantasifull historia om ett barn som föds genom smugglad sperma, där palestinska fångar smugglar sperma till sina fruar så att de kan få barn bakom galler. År 1999 gifte sig Daqqa med Sana’ Salameh, trots att han satt bakom galler, och 2020 födde Sana’ deras dotter Milad, som blev till med hjälp av Daqqas smugglade sperma.
Daqqa sitter i Ashkelonfängelset och har under de senaste åren utsatts för allvarlig medicinsk försummelse, med total likgiltighet för hans liv och utan att låta specialistläkare undersöka honom. December 2022 avslöjades det att han har myelofibros, en sällsynt form av cancer, efter att först ha fått diagnosen leukemi. Han fortsätter att kämpa för att få den behandling han behöver.
