I samband med den Stora återvändarmarschens årsdag den 30:e mars i år publicerade den marxistiska tidskriften Viewpoint Magazine ett antal texter om just marschen såväl som det internationella solidaritetsarbetet för Palestinas befrielse. Bland dessa texter finns en intervju som Summer Al-Saleh har gjort med nordamerikanska Samidoun-aktivister som vi i Samidoun Göteborg översätter fråga för fråga:

1. Vad är er grupps historia? Vilka sorters aktioner eller politiskt arbete ägnar ni er åt vanligtvis? Om er grupp är en lokalavdelning av en nationell moderorganisation, finns det något som särskiljer ert perspektiv eller er praktik från det nationella planet? Hur upprätthåller ni politisk enhet inom er organisation? Hur uppfattar ni palestinasolidaritetens tillstånd i USA?

Solidaritetsnätverket för palestinska fångar Samidoun grundades mellan sent 2011 och tidigt 2012 efter en hungerstrejk av hundratals palestinska fångar. Strejken leddes av Ahmad Sa’adat och hans kamrater, före Wafa al-Ahrar-fångutväxlingen 2011. Samidoun grundades av en liten grupp som var politiskt aktiva vid den tiden i Kanada; det hade tidigare funnits organisationer som fokuserade specifikt på palestinska fångars kamp, men vid det laget (på grund av förändrade livssituationer och det ofrånkomliga utbyte som sker i aktivistiska organisationer) fanns det inte längre en sådan organisation vara fokus var översättningar av palestinska fångars ord, handlingar och nyheter till engelska och på att ta allt det till rörelsen i Nordamerika. Det publiceras dagligen dussintals nyheter om palestinska fångar i arabiskspråkiga medier, men väldigt lite av det syntes på engelska förutom i exceptionella fall. Därför ville vi fylla det glapp som vi upplevde fanns på den tiden, särskilt i en tid då kamperna i fängelserna var på uppgång. Det fanns ett intresse från många grupper och organisationer i rörelsen såväl som från människor i solidaritet med Palestina från världen över.

Självklart fanns det även en politisk impuls som drev oss till att utveckla Samidoun. Att försvara palestinska fångar är även att försvara palestinskt motstånd, som rättighet och som praktik. Det tjänar också till att utmana ”terror”-narrativet som kriminaliserar befrielsekamp, från det ockuperade Palestina till länder världen över: i Nordamerika, Europa, Asien och på annat håll. Ett centralt syfte med detta narrativ, och de säkerhetsstatåtgärder som backar upp det med polisiärt och militärt våld, är att undertrycka rörelsers solidaritet och folkligt stöd för befrielserörelser som stämplas som ”terrorister” av imperialistiska och koloniala makter. Dessa fångar betalar det yttersta priset för denna stämpling. Att stödja deras politiska kamp är en del av rörelsers motstånd mot försök att isolera, delegitimera och tysta palestinskt motstånd på flera nivåer. Vi förespråkar inte endast förbättrade villkor för dessa fångar utan uppmärksammar legitimiteten i deras kamp.

Att stödja palestinska fångar innefattar att försvara deras mänskliga värdighet och deras rättigheter men också deras politiska mål – Palestinas befrielse. Dessutom, som ett nätverk fokuserat på aktivism och folkrörelse, är Samidouns inställning till palestinska fångar inte främst eller enbart grundat i internationell rätt, då vi erkänner det faktum att internationell rätt (likt alla andra rättssystem) är ett ramverk som inte går att särskilja från det politiska och ekonomiska system som skapat det. Detta innebär inte att vi tar avstånd från analyser med grund i internationell rätt, eller för den delen andra metoder eller kamper för att frige fångarna men däremot innebär det att vi, som ett nätverk för aktion och mobilisering, inte är bundna av att argumentera i dessa termer då vi inte representerar någon i rättssalar. Det innebär också att vår politiska infallsvinkel inte handlar om individuell “oskyldighet”, utan om den sionistiska statens kollektiva angrepp på palestinier och rätten till motstånd. Samtidigt som solidaritetskampanjen för Ahed Tamimi, den 17-åriga flickan som fängslades av Israel för att ha örfilat en soldat, anklagades av många för exceptionalism eller för att det var hennes blonda utseende som motiverade solidaritet, ansåg andra att hennes fall representerade en annan princip; Aheds försvarare världen över gjorde inga ursäkter för hennes örfil av ockupationssoldaten, istället försvarade de den som en rättighet för en person under ockupation. På mikronivå reflekterar detta hur palestinska fångars kamp är starkt sammanlänkad med rätten till motstånd på alla plan.

Samma klyfta som setts i den kanadensiska rörelsen syntes också på andra håll; samtidigt som många organisationer redan gör ett fantastiskt arbete för palestinska fångar fungerar Samidoun-nätverket som ett organiseringsnav för dessa aktiviteter och uppmuntrar folk att organisera sig för palestinska fångar i sina befintliga grupper eller starta lokalavdelningar av Samidoun. En grupp hängivna aktivister i New York byggde en lokalavdelning som organiserat i nära tre år, med aktiviteter för palestinsk frihet nästan veckovis. Denna avdelningen har spelat en stor roll för att bygga palestinarörelsen i New York. Ett antiimperialistiskt kollektiv i Toulouse, Coup Pour Coup 31, anslöt sig till Samidoun-nätverket som ett led i att internationalisera sitt arbete för palestinska fångar och att fördjupa sina kontakter med den bredare rörelsen. Grupper av palestinska aktivister i Aten – främst unga palestinska flyktingar – har organiserat demonstrationer och aktioner för Palestina, fångarna, Gaza, rätten till återvändo inom Samidouns ramverk. Samidoun-aktivister i London och Manchester organiserar ständigt demonstrationer med en stark vänsterprägel. Samidoun-organisatörer i Belgien är som ett led i deras organisering även involverade i palestinska kulturprojekt som t.ex. danssällskapet Raj’een. Hur en lokalgrupp i Samidoun ter sig kan skilja sig stort från stad till stad och eftersom att vi är ett nätverk arbetar vi med olika människor som är organiserade i olika organisationer för utveckla arbetet för de politiska fångarna. Alldeles nyligen har Samidoun-avdelningar grundats i det ockuperade Palestina och i Libanon som förenar det lokala och internationella arbetet för frihet åt de palestinska fångarna.

Vårt politiska arbete är mångfaldigt. Det innefattar bland annat organisering av arrangemang, mobilisering till demonstrationer, koordinerandet av internationella aktionsdagar, kampanjande, nätverkande mellan rörelser, översättning av dokument från den palestinska befrielserörelsen och då speciellt från de palestinska fångarna samt översättningen av nyheter rörande fångarna. Återigen, hur vårt organiserande ser ut kan variera från plats till plats men delar det gemensamma målet att bygga en stark rörelse för palestinsk frihet som stödjer de som befinner sig på frontlinjerna inuti israeliska fängelser.

Vi har en grundläggande uppsättning politiska uppfattningar. Dessa vägleder vårt arbete; de är en del av våra organiseringsprinciper och de som ansluter sig till Samidoun gör så för att de stödjer dessa koncept. Vi lägger också i allmänhet vår energi på att fokusera på de palestinska fångar som representerar en fast förpliktelse till Palestinas befrielse och en anda av motståndsfokuserad palestinsk nationell enhet. När vi talar om Ahmad Sa’adat, Khalida Jarrar, Khader Adnan, Ahed Tamimi, Nael Barghouthi och Georges Ibrahim Abdallah, så är de individer men också brett representativa, i handling och på grund av deras rådande ställningar som fångar i israeliska fängelser, på ett sätt som överskrider traditionella uppfattningar om ledarskap.

I den palestinska befrielserörelsen finns en oerhörd respekt för fångarna, en respekt som överskrider den interna kontextens politiska skiljelinjer. Det israeliska/sionistiska projektet vill tysta fångarnas röster och delegitimisera det palestinska motståndet och vi är dedikerade till motsatsen – förstärka fångarnas kamp, röster och krav och delegitimisera det sionistiska projektet samtidigt som den grundläggande legitimiteten i det palestinska folkets rätt till motstånd mot kolonisering och imperialism betonas. Vi begränsar oss inte enbart till den palestinska kontexten. För det första är det viktigt att uppmärksamma de palestinska fångarna i internationella imperialistiska fängelser så som Georges Ibrahim Abdallah i Frankrike och “Holy Land Foundation Five” i USA. För det andra ställer vi oss självklart bakom revolutionära fångar runt om i världen, från Irland och Turkiet till Filippinerna, fängslade för sina kamper mot kolonialism, imperialism, exploatering, rasism och förtryck. I USA innebär detta att stötta fångarna ur den svarta befrielserörelsen som kämpar för frihet samt alla andra politiska fångar i USA.

Den palestinska solidaritetsrörelsen står idag inför oerhörda möjligheter och en oerhörd potential, som har bevisats i responsen på Stora återvändarmarschen i Gaza, kampanjen för att frihet åt Ahed Tamimi och andra stora frågor. På samma gång har den blivit mindre effektiv på grund av inre skiljaktigheter och kanske framförallt av förlusten av ett klart palestinskt ramverk att förhålla sig till i post-Oslo-eran. Palestinska befrielsorganisationens (PLO) revolutionära era gjorde internationell solidaritet omfattande och förståelig; utan det ramverket blir också palestinasolidariteten ett internt bestritt område. För oss representerar de palestinska fångarna kärnan i ett existerande, revolutionärt ledarskap för den palestinska befrielserörelsen.

Det finns ett oerhört tryck – på många sätt relaterat till den intensiva repression och häxjakten som också har ägt rum – för att flytta bort palestinasolidaritetsrörelsen ifrån palestinsk politik mot ett mera vagt formulerat människorättsramverk utan ledarskap för befrielse eller en revolutionär rörelse. Det inkluderar att tona ned värdet av eller inte erkänna de palestinska motståndsstyrkorna över hela regionen, liksom försök att ställa sig utanför sådana diskussioner i rädsla för “antiterror”-repression. Tyvärr har vi sett att det inte går att skydda sig själv eller sin organisation; när vi backar ett steg flyttar tar de fram ett, från att kriminalisera “materiellt stöd” åt “listade terrororganisationer” (inklusive de flesta palestinska politiska partier) till att även lagstifta mot BDS.

Israeliska repressionsstyrkor har under dagen trängt in i fängslade palestinska nationella ledares fängelseceller. Ahmad Sa’adat, generalsekreterare för Folkfronten för Palestinas befrielse (PFLP), och Walid Daqqa, författare, PFLP-medlem och fängslad sedan 1986, blev båda utsatta för dessa repressiva åtgärder som straff för deras roller i de pågående hungerstrejkerna. Hungerstrejkerna, som kallas Andra slaget om värdighet, omfattar enligt rapporter runt 400 fångar och fler fångar väntas ansluta sig fram till den 17:e april, Internationella dagen för palestinska fångar.

Stöd de palestinska fångarnas kamp mot de israeliska fångmyndigheterna, en central del i kampen för hela Palestinas befrielse! Sprid information, protestera, och bojkotta Israel!

Läs och sprid vad våra kamrater i Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network skriver om den kollektiva hungerstrejk för rättvisa och värdighet som 120 palestinska fångar nyligen har inlett!

Hungerstrejken, ”det andra slaget om värdighet (karameh)”, inleds en dag innan de israeliska parlamentsvalen, där kandidater tävlar i reaktionär och antipalestinsk retorik och politik. De hungerstrejkande svarar med sitt agerande på en repressionskampanj, ledd av minister Gilad Erdan (som även bär ett ansvar för internationella angrepp på palestinier, palestinavänner och även delar av Samidoun), och på indragna rättigheter och friheter som fångarna vunnit genom långa och hårda kamper med fångmakten. Bland de ledande fångarna som har samordnat hungerstrejken återfinns Ahmad Sa’adat, fängslad palestinsk nationell ledare och generalsekreterare för Folkfronten för Palestinas befrielse. Detta ledarskap utgörs därtill av representanter från en bredd av den palestinska motståndsrörelsen och det palestinska samhället.

Hungerstrejken planeras att eskaleras den 17:e april, i Palestina och internationellt uppmärksammad som palestinska fångdagen, och såväl fler av de runt 5500 palestinska fångarna som breda lager av den palestinska befrielserörelsen väntas ansluta sig genom hungerstrejker och andra aktioner.

Vi i Samidoun Göteborg stödjer de palestinska fångarna i deras motstånd och befrielsekamp som förs för såväl fångarnas som hela Palestinas befrielse. Anslut dig till deras kamp du med! Utför särskilda aktioner mellan 17:e och 24:e april, aktionsveckan för palestinska fångar, och engagera dig i den ekonomiska, kulturella, politiska och militära bojkotten av Israel: BDS!

Frihet för alla palestinska fångar!
Frihet för hela Palestina!

Detta är en översättning av ett uttalande från Campaign to Free Ahmad Sa’adat.

På 13:e årsdagen för stormandet av Jerichofängelset och kidnappningen av Ahmad Sa’adat, generalsekreterare för Folkfronten för Palestinas befrielse, och hans kamrater är inget glömt och inget förlåtet.

Till det palestinska folket, den arabiska nationen och frihetsälskare världen över…

Denna dag år 2006 begick ockupationsstyrkorna ännu ett brott bland många andra mot det palestinska folket: dess tanks, bulldozrar och övriga militärfordon stormade Jerichofängelset där ledaren Ahmad Sa’adat och hans fängslade kamrater hölls. Detta angrepp slutade med kidnappningen av Sa’adat och hans kamrater, såväl som kämpen Fuad Shoubaki, som del av en uppgörelse som involverade Palestinska myndigheten, Storbritannien och USA såväl som ockupationsmakten.

Med anledning av denna mörka dag i palestinsk historia fastställer den internationella kampanjen för frihet åt Ahmad Sa’adat följande:

Först och främst, att det palestinska folket och dess nationella befrielserörelse kommer varken att glömma eller förlåta detta brott och de som var inblandade i att begå det, framför allt den Palestinska myndigheten som slöt överenskommelsen med ockupationsmakten, USA och Storbritannien om fängslandet. Kamrat Ahmad Sa’adats och hans kamraters liv sattes på spel vid hans arrestering och fängsling i Jerichofängelset, eftersom det ledde till ockupationsmaktens påföljande brott och ockupationsstyrkornas kidnappning av Sa’adat och hans kamrater, mitt framför Palestinska myndigheten och dess misslyckade institutioner.

För det andra, kampanjen uppmärksammar rollen som Palestinska myndighetens så kallade säkerhetsstyrkor spelar, som säkerhetsvakter åt ockupationsmakten. Denna händelse avslöjar även det internationella samfundets verkliga ansikte i dess fulla delaktigthet i angrepp mot det palestinska folket och deras rättigheter, som allierad till ockupationen genom att ömsom ignorera och ömsom stödja dess brott.

För det tredje, den Palestinska myndighetens säkerhetsstyrkors arrestering av kamrat Ahmad Sa’adat och hans kamrater, vilket senare ledde till deras fängsling i Jerichofängelset, är ett fall som inte har och inte kommer att avslutas. De i Palestinska myndigheten som bär ansvar för inblandningen i detta brott kommer att hållas ansvariga, och förtryckare kommer att förföljas, oavsett hur lång tid det tar.

För det fjärde, denna dag markerar ett bittert tillfälle, men det påminner oss om ståndaktigheten hos ledaren Ahmad Sa’adat, motståndskraften hos honom och hans kamrater inför detta brott och det enastående mod de har visat prov på. Denna ledare föregår med ett exempel på principfasthet som ger oss hopp och övertygelse om att ockupationsmakten och dess hantlangare kommer att falla.

För det femte, kampanjen kallar på en genuin palestinsk nationell ståndpunkt för att kunna dra lärdomar av alla erfarenheter av kamp på vägen till att frigöra det palestinska folket från katastrofen som Osloavtalet och att skapa en ny riktning för kamp. Detta kräver att det omfattande motståndet mot det sionistiska projektet omformuleras, inklusive och särskilt det väpnade motståndet, såväl som stödet till Den stora återvändarmarschen i Gaza.

För det sjätte, kampanjen kallar på en utökning av solidaritet med palestinska fångar i israeliska fängelser som är under upprepade angrepp. Detta nödvändiggör utvecklingen av påtryckningsmedel som är förmögna att dra världens uppmärksamhet till frågan om rättvisa och frihet för fångarna, då fängslade frihetskämpar berövas sina rättigheter och sin ungdom av ockupationsmakten.

Frihet åt ledaren Ahmad Sa’adat och hans kamrater! Skam åt förrädarna som är medskyldiga till deras fångenskap. Seger för Palestina och det palestinska folket!

Internationella kampanjen för frihet åt Ahmad Sa’adat
14:e mars 2019

Intervjun är översatt av medlemmar i Samidoun Göteborg och publicerades ursprungligen på tidskriften Clartés hemsida under den internationella aktionsveckan för Ahmad Sa’adat den 15:e januari 2019.

Följande intervju med den fängslade palestinske vänsterledaren Ahmad Sa’adat, generalsekreterare för Folkfronten för Palestinas befrielse (PFLP), publicerades första gången i den italienska tidskriften Il Manifesto den 9 november 2018. Sa’adat fängslades av Israel 2006, då han och flera andra kamrater tillfångatogs i en våldsam israelisk attack på Palestinska myndighetens fängelse i Jeriko.

Före den israeliska attacken var han fånge hos den Palestinska myndigheten. De fängslade honom 2002 med brittiskt och US-amerikanskt överinseende. Fängslandet av ledande palestinier, likt Sa’adat, var en faktor som bidrog till framgången för Hamas i valen till den lagstiftande församlingen 2006. Mindre än en vecka innan kandidaterna skulle sväras in skedde det israeliska angreppet på Jeriko-fängelset, ett angrepp som kostade två palestinier livet.

Sedan dess har Sa’adat blivit dömd till ett 30-årigt fängelsestraff i Israel, trots att han inte åtalats för attentatet mot Rehavam Ze’evi. Den notoriskt högerextreme turistministern dödades av PFLP-kämpar efter det att den israeliska armén den 29:e augusti 2001 dödat PFLP:s generalsekreterare Abu Ali Mustafa i hans Ramallah-kontor med hjälp av helikopterburna missiler tillverkade och tillhandahållna av USA. Flera av Sa’adats kamrater erhöll livstidsstraff efter räden.

Israeliska ämbetspersoner har upprepade gånger visat sin rädsla för Sa’adats politiska inflytande. Han hölls tre år i isolering som bröts efter masshungerstrejken Karameh (arabiska för ”värdighet”) 2012. Han skriver och meddelar uttalanden från fängelset, tack vare hans medfångar och kamraters kreativa arbete för att säkerställa att palestinska fångars texter och analyser inte isoleras från omvärlden. Intervjun följer nedan:

1) Hur betraktar du den rådande situationen i Palestina och attityden från USA:s regering under Donald Trump?

Först och främst vill jag tacka dig för den här intervjun. Det är ytterst nödvändigt att kommunicera med italienska läsare och förklara den palestinska vänsterns vision för Palestina och regionen. Vi ser USA, under Trumpadministrationen, som en extremt farlig makt, inte bara för det palestinska folket och för vår egen region, utan för alla jordens folk. Det sägs ofta att den enda skillnaden mellan Trump och tidigare administrationer är att Trump avslöjar det sanna, fula anletet hos kapitalismen och imperialismen. Den tar plundring, hegemoni och utsugning till extrema höjder.

Trumps deklaration om erkännandet av Jerusalem som Israels huvudstad och flytten av USA:s ambassad från Tel Aviv till Jerusalem, är den naturliga fortsättningen på 100 är av kolonisering av Palestina och Balfourdeklarationen från 1917. Det är en grundläggande del av det pågående försöket att eliminera palestinska rättigheter och att accelerera den etniska rensningen av vårt folk, särskilt i Jerusalem. Trumps försök att förinta den palestinska saken förkastas politiskt av palestinier från ett brett spektrum. Vårt folk förkastar och motsätter oss detta försök. Inte bara med ord, utan med handling: lanseringen av ett sant, heroiskt folkligt uppror i Gaza, Stora återvändarmarschen, i första Intifadans anda och med PFLP:s och flera andra palestinska politiska krafters deltagande.

2) Vilken nuvarande strategi skulle tillåta att en stark palestinsk befrielserörelse återuppbyggs?

Huvuduppgiften vi ställs inför idag är att återuppbygga den nationella befrielserörelsen i Palestina. Det huvudsakliga palestinska nationella målet idag är att återigen styra in Palestina på befrielsens väg genom att återupprepa och fastställa den palestinska kampens kärna. Det vill säga flyktingarnas återvändo och byggandet av ett befriat, demokratiskt och sekulärt samhälle i Palestina – inte den ”palestinska staten med 1967 års gränser intill Israel”.

En historisk och förödande spricka har skapats i den palestinska rörelsen efter undertecknandet av Osloavtalet 1993. Detta har förvanskat den egentliga meningen med vår kamp och konfliktens kärna. En hel palestinsk generation har fötts och vuxit upp sedan  sedan undertecknandet av det där katastrofala dokumentet den 13:e september 1993 i Washington. Sedan dess har den palestinska rörelsen varit splittrad och kaotisk.

Gällande de omedelbara uppgifterna så är det avgörande att återupprätta den palestinska nationella befrielsefronten, eller om man så vill PLO (Palestinska befrielseorganisationen), i syfte att ombesörja de nödvändiga förhållandena för den palestinska rörelsens och revolutionens renässans. Vi har ett annorlunda perspektiv än både Fatah och Hamas och är hängivna en verklig nationell enihet, en enhet som inkluderar vårt progressiva ramverk och som måste baseras på folklig representation och delaktighet. Alla palestinska klasser måste delta i denna process och de folkliga klasserna får inte exkluderas från rörelsens ledarskap så som de har de senaste 40 åren. Palestinas frihet kommer att vinnas av folket, inte eliterna.

3) Vilken alternativ politisk riktning föreslår PFLP?

Vi anser att det främsta villkoret för förändring är folklig delaktighet som möjliggör för palestinier att, på ett effektivt och meningsfullt sätt, delta i kampen och det politiska beslutsfattandet. Detta kräver inte bara kamp mot ockupationen utan också kamp för att återfå rätten att delta i vår egen palestinska rörelse. Ta till exempel Jordanien, där finns över fyra miljoner palestinier vilkas behov och krav ter sig frånvarande. De måste dock bli hörda. Detta gäller också för palestinierna i Libanon, Syrien eller annorstädes, liksom de i Palestina.

Folkets delaktighet och ledarskap är nödvändigt för återuppbygga motståndsrörelsen mot sionistisk kolonisering och i syfte att implementera en strategi för Palestinas frigörelse. Detta måste ske i Palestina såväl som i diasporan, i Europa eller var än palestinier är bosatta. Om våra samhällen alltid hotas av all sorts kriminalisering, repressiva lagar och högerattacker så kommer våra uppgifter att vara svårare. Hörnstenen för vår vision vilar just på folkets rätt att delta i utvecklingen av sin framtid. Vi kämpar för denna den mest avancerade, demokratiska processen för deltagande, till skillnad från de som påtvingat en elitistisk hegemoni över det palestinska folket.

4) Folkfronten för Palestinas befrielse har firat sitt femtionde år sedan dess grundande. Hur utvärderar du Frontens situation idag?

Fronten avslutade sitt sjunde konvent i början av 2014 och vi närmar oss nu det åttonde konventet. Det kommer innebära en möjlighet för alla våra kamrater inom och utanför Palestina att bedöma våra styrkor och svagheter och utvärdera våra framsteg och bakslag.

Vi kan konstatera att de senaste fem åren har Fronten fått utstå oerhörda svårigheter och utmaningar som har uttryckt en politisk och ekonomisk belägring: repression, massarresteringar av kadrer och mördandet av kadrer. Trots det har vår militära förmåga i Gaza vuxit, detta på grund av att vi där inte lever under samma villkor som under ockupationens och Palestinska myndighetens säkerhetssamordning på Västbanken. Flera kamrater, inklusive mig själv, är fängslade tack vare denna säkerhetssamordning mellan Palestinska myndigheten och ockupationen, men vi är inte ensamma i detta. Hundratals andra kadrer har blivit utsatta för fängslanden eller annan repression.

Organisatoriskt sett har vi gjort framsteg gällande föryngringen och ungdomars deltagande i olika aspekter av vårt arbete. Det är alltid svårt att avancera under våra förhållanden, vilket leder till att vi ständigt är i en fas av att bygga och återuppbygga vår organisation.

5) Hur har PFLP förändrats från dess grundande fram till idag?

Under den tiden har fronten förändrats något oerhört, vi pratar om ett halvt sekel. Vårt partis historia kan delas in i fyra skeden. Det första kan kallas för den ”jordanska eran”, mellan 1967 och 1973. Den andra utgjorde erfarenheterna från den palestinska revolutionen och PFLP:s närvaro i Libanon mellan 1973 och 1982. Den tredje var det första stora folkliga upproret mellan 1987 och 1993. Sedan dess har vi levt i den fjärde fasen under den så kallade Osloprocessen.

Dessa förändringar har påverkat organisation på många olika plan: teoretiska, politiska och organisatoriska. Följande har påverkat både Fronten och andra: krigen i regionen, de arabiska staternas fredspakter med Israel, Sovjetunionens och det större socialistiska blockets fall och likvideringsprocessen (även benämnd som ”fredsprocessen”). Alla dessa och många andra faktorer har påverkat Fronten, dess styrka och dess analys.

Vissa positioner som vi tog under perioder av reträtt fick Fronten att framstå som mer ”pragmatisk”, men det berodde i själva verket på interna motsättningar inom Fronten. Vi diskuterade detta offentligt i dokumenten från femte, sjätte och sjunde konventet. Fronten ägnar sig konstant åt självkritik och vi tvekar inte att peka ut våra brister. Vår slutsats som vi kommit fram till sedan 1992 är dock att partiet liksom folket, lever i en allomfattande kris, teoretiskt, politiskt, finansiellt och på andra vis. Denna kris kan endast överkommas genom kamp på alla plan.

6) Hur ser du på rollen som fångrörelsen i israeliska fängelser spelar?

Fångrörelsen i israeliska fängelser har, historiskt sett, spelat en stor och central roll i kampen mot sionistiskt förtryck. Detta visar sig inte bara i våra dagliga konfrontationer med ockupanten och fångarnas ansvar som revolutionens första och framskridna led men också i vår roll i Palestinas allmänna politiska scen.

Vi måste minnas att den nationella konsensusöverenskommelsen för palestinsk nationell enhet har kallats ”Fångdokumentet”. Det skisserades i fängelser och utgjorde grunden för alla senare diskussioner om den palestinska rörelsens nationella enhet. Fångrörelsen har genomlevt och erfarit en mångfald av kampanjer, hungerstrejker och avrättningar av fångar genom tortyr.

Vi politiska fångar har kallats den palestinska revolutionens förtrupp och hjärta. Detta för att Israel alltid gör de palestinska rörelserna och deras ledare till mål för fängslanden – studentrörelser, kvinnorörelser, arbetarrörelser, ungdomsrörelser. Fängelser har i grund och botten utgjort en plats där alla dessa delar av vår rörelse träffas och för grundliga diskussioner. Detta är skälet till att palestinier ofta kallar fängelser för ”revolutionens skolor”.

Vi är inte åtskilda från befrielserörelsen utanför fängelset. Palestinska fångar kommer från hela Palestina – Västbanken, Gaza, Jerusalem, Triangeln, Naqab-öknen, Galileen, hela vårt land. Vi räknar också palestinska politiska fångar i fängelser i USA och Frankrike till vår rörelse, i synnerhet Georges Ibrahim Abdallah, fängslad i Frankrike i över 34 år.

Vi i Samidoun Göteborg har översatt uppmaningen till handling för Ahmad Sa’adats frigivning som internationella Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network och Campaign to Free Ahmad Sa’adat publicerade nyligen. Sprid gärna vår uppmaning, och läs även det engelska originalet för mer material på flera andra språk än svenska: https://samidoun.net/2018/12/call-to-action-international-week-to-free-ahmad-saadat-15-22-january-2019/

————

”Det palestinska folket är fast beslutet att fortsätta intifadan för alla nationella rättigheter för vårt folk. Denna position är naturligtvis samstämmig med alla kamper förda av progressiva globala krafter som konfronterar global imperialistisk arrogans och som kämpar för självständighet, självbestämmande och befrielse, för social rättvisa, jämlikhet och socialism grundad på en rättvis fördelning av rikedom och mänskliga principer om fred och motstånd mot krig, imperialism och alla former av förtryck och exploatering…” – Ahmad Sa’adat

Den 25:e december var 10-årsdagen för den israeliska domen mot en framstående ledare för den palestinska befrielsen och för den internationella vänstern, Ahmad Sa’adat, generalsekreterare för Folkfronten för Palestinas befrielse. Vi uppmanar dig att delta i den internationella aktionsveckan mellan 15:e och 22:e januari 2019 för frihet åt Ahmad Sa’adat och alla palestinska fångar!

Den 15:e januari är det exakt 17 år sedan Palestinska myndigheten arresterade Sa’adat inom ramen för myndighetens ”säkerhetssamarbete” med den israeliska ockupationen. I fängelset hölls Sa’adat fången av vakter från USA och Storbritannien. Under en våldsam israelisk attack på Palestinska myndighetens fängelse i Jericho 2006, fördes Sa’adat och hans kamrater till israeliska fängelsen. I ett sådant avtjänar han nu ett 30 år långt fängelsestraff efter att ha dömts för att leda en förbjuden organisation och för ”uppvigling” av en israelisk militärdomstol.

Sa’adat är en ledare i den palestinska fångrörelsen och den palestinska nationella befrielserörelsen. Han är en person av internationell betydelse och med politisk klarsynthet som motverkas även bakom galler i försök att isolera honom från hans politiska roll. Han är en av nära 6000 palestinska politiska fångar i israeliska fängelsen i frontlinjen för befrielsekampen. På detta sätt är han en symbol för palestinskt, arabiskt och internationellt motstånd mot kapitalism, rasism, apartheid och kolonisering.

Ahmad Sa’adats fall belyser också tydligt på vilket sätt internationella makter medverkar i ockupationen och koloniseringen av Palestina. Han och hans kamrater hölls i flera år av vakter från USA och Storbritannien i ett fängelse som tillhör Palestinska myndigheten – och dessa vakter avlägsnade sig som del av en uppgjord överenskommelse för att tillåta den israeliska ockupationsarmén att angripa Jerichofängelset 2006. Stödet från USA, Storbritannien, EU, Australien med flera till det israeliska koloniala projektet fortsätter att upprätthålla dess straffrihet alltigenom konfiskering av land, demolering av hem, massfängslanden, utomrättsliga avrättningar, Jerusalems etniska rensning, belägringen av Gaza och flera andra brott mot mänskligheten och krigsbrott.

Palestinska myndigheten kidnappade Sa’adat under falska förevändningar och fängslade honom i fyra år år innan dess fängelse angreps av den israeliska ockupationen. Detta är oskiljaktigt från policyn om ”säkerhetssamordning” som har lett till återkommande fängslanden av palestinier för deras politiska engagemang vid Palestinska myndighetens händer. Trots kritiska ord står policyn stadigt fast – med förödande och dödliga konsekvenser för palestinier, som i fallet med Basil al-Araj.

Under 15-22 januari 2019, anslut dig till oss i ett gemensamt upprop för frihet åt Ahmad Sa’adat och alla palestinska fångar. Anslut dig till oss för att bygga en global gräsrotskampanj för bojkott, avinvesteringar och sanktioner mot Israel och medskyldiga företag. Kom med i kampen för ett slut på allt stöd till den israeliska ockupationen som har konfiskerat land och liv i över 70 år.

Vi uppmanar er att organisera evenemang, aktioner och protester i städer, byar, campus, lokalsamhällen, gator, torg och alla andra offentliga rum. Genom att höja våra röster kan vi hjälpa till att bryta Ahmad Sa’adats och hans palestinska medfångars israeliska isolering. Frihet åt Ahmad Sa’adat! Frihet åt alla palestinska fångar!

Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network
Campaign to Free Ahmad Sa’adat

AGERA:

1. Organisera evenemang, aktioner och protester utanför israeliska ambassader och konsulat för att mana till frihet åt Ahmad Sa’adat. Protestera på offentliga ytor som gator och torg och i andra offentliga och gemensamma rum. Tipsa oss om era arrangemang! Genom detta formulär, via epost på samidoungbg@gmail.com eller via Facebook. Läs om tidigare arrangemang här på engelska.

2. Sprid detta upprop och utför medieaktioner som att dela foton med budskap om frihet åt Ahmad Sa’adat och andra palestinska fångar. Ladda till exempel ner affischer och annat material och skicka oss era foton! Maila oss på samidoungbg@gmail.com eller skriv till oss på Facebook.

3. Uppmärksamma Ahmad Sa’adat och palestinska fångar i samband med arrangemang i solidaritet med Palestina och för antirasism, antiimperialism och social rättvisa. Sprid flygblad och affischer eller dela ett uttalande om Sa’adat som del av arrangemangens program. Låt oss gärna veta vad ni gör genom epost på samidoungbg@gmail.com eller genom ett meddelande på Facebook.

4. Delta i Samidoun Göteborgs solidaritetskväll tisdag 15:e januari klockan 18. Klicka här för löpande information.

Affisch på svenska:


(Klicka här för högupplöst affisch eller om affischen ovan inte syns.)

Affischtext:

Internationell aktionsvecka | 15-22 januari 2019

Frihet åt Ahmad Sa’adat

Den 15:e januari 2002 arresterade Palestinska myndigheten Ahmad Sa’adat, generalsekreterare för Folkfronten för Palestinas befrielse. Sa’adat sattes därefter i fångenskap under USA:s och Storbritanniens regi. Under ett våldsamt angrepp 2006 kidnappades han av Israels ockupationsstyrkor och nu avtjänar han ett 30-årigt straff på israeliskt fängelse.

Ett urval av viktiga nyare texter av och med Sa’adat på engelska och svenska: