Rapport: Göteborg demonstrerade för ett stopp på massakrerna i Palestina

Lördagen 18 mars demonstrerade, i Palestinska samordningsgruppen Göteborgs regi, över 200 göteborgare mot de återkommande massakrerna i Palestina som ockupationsmakten genomför via formella militärangrepp eller informella bosättarledda pogromer på palestinier. Demonstrationståget fylla Göteborgs gator med slagord som ”Hela Göteborg – Ska bojkotta Israel!” och ”Från floden – Till havet – Hör frihetskravet!” Nedan återges ett tal som hölls av Samidoun Göteborg:

Länge leve kampen för ett fritt, enat och demokratiskt Palestina, från Jordanfloden till Medelhavet! Länge leve kampen för alla palestinska flyktingars rätt till återvändo! Länge leve kampen för alla palestinska fångars frihet från israeliska och internationella fängelser! Länge leve det palestinska motståndet med alla nödvändiga medel mot imperialism, kolonialism och fascism, mot ockupation, apartheid och bosättarkolonialism! Heder och ära åt det palestinska motståndets martyrer!

De palestinska fångarna står på frontlinjen mot ockupationsmakten med livet som insats i kampen för deras och hela Palestinas befrielse. Sedan mitten av februari driver de palestinska fångarna en intensiv kampanj mot ockupationsmakten med ett mål: Frihet till varje pris. 22 mars, ramadans första dag, kommer de inleda en obegränsad masshungerstrejk, med ett mål: Frihet, genom seger och frigivning eller genom martydöden.

Ockupationsmakten nöjer sig inte med att frihetsberöva levande palestinier; den palestinska fångrörelsen har inlett en internationell kampanj för de fängslade martyrernas frihet. Frihet från bårhus och från nummerkyrkogårdar, där ockupationsmakten har försökt beröva de palestinska martyrerna deras identitet och deras familjer en chans att hedra och sörja dem.

Idag, den 18 mars, är även internationella dagen för alla politiska fångar. Internationella fångar som den libanesiske kommunisten Georges Ibrahim Abdallah som hålls fängslad i Frankrike sedan 1984 för hans deltagande i kampen för Palestinas befrielse. Internationella fångar som de turkiska och kurdiska antiimperialister och antifascister som Tyskland håller fängslade under de ökända paragraferna 129 a och b. Dessa lagar bär ekon av den tyska imperialismens mörkaste dagar och borde för oss i Sverige, särskilt palestinavänner och internationalister, vara obehagligt bekanta.

Den palestinske skribenten och revolutionären Ghassan Kanafani, som mördades tillsammans med sin 17-åriga systerdotter Lamis av ockupationsmakten med en bilbomb, uttalade sig så här: ”Den palestinska frågan är inte enbart en fråga för palestinier, utan för varje revolutionär, var hen än befinner sig, som en fråga som hör till de exploaterade och förtryckta massorna i vår tid.”

Det stämmer inte bara av anledningar som att Israels största vapentillverkare Elbit Systems testar vapen- och övervakningssystem på Palestinas folk innan de säljs vidare för att stärka den dödliga jakten på migranter längs Fort Europas gränser eller för att övervaka medborgare och påverka politiska processer världen över. Medan vi med hjärta och hjärna, med ord och handling står med Palestinas kamp mot ockupationsmakten möter vi i solidaritetsrörelsen i första hand andra motståndare än själva ockupationsmakten, nämligen ockupationsmaktens vänner här i Sverige. Från hela det politiska spektrumet möter vi de som ignorerar förtryck för att främja svenskt näringsliv, de som förvirrar med tomma löften om förhandlingar för en låtsasfred och även de som ser Israel som en politisk och social förebild.

Samma krafter som normaliserar och relativiserar ockupationen av Palestina vill här i Sverige å ena sidan militarisera social utsatthet och fattigdom, å andra sidan kriminalisera alla former av folkliga rörelser och frihetskamper. Där ligger åtminstone en del av Ghassan Kanafanis läxa till oss: Inte bara ska vi i bredaste lag stå med Palestina, vi måste bära med oss Palestina in i alla kamper för politisk, ekonomisk och social befrielse. Och när samhällsmakten blir allt mer auktoritär, och den internationella solidariteten och kampen mot imperialism, kolonialism och fascism stämplas som terrorism, då får vi räta på ryggen och säga: Då är vi väl fredens, frihetens och jämlikhetens terrorister!

Bojkotta Israel till befrielse, återvändo och revolution för hela Palestina, från floden till havet!

Flera andra tal hölls, bland annat av Allt åt alla Göteborg som uppmärksammade den internationella kampanjen om de frihetsberövade palestinska martyrerna vars kvarlevor hålls i ockupationens bårhus och så kallade nummerkyrkogårdar:

När bosättare tidigare i mars brände ner delar av byn Huwara i ockuperade Palestina så var det en del av en pogrom mot det palestinska folket. Bosättarna fick stöd från den israeliska armén. De senaste veckorna har sionisterna mördat, mördat och mördat igen i ett försök till etnisk rensning av Palestina.

Ibland så försöker man försvara Israels agerande genom att påstå att Israel bara svarar på palestinska angrepp. Men att säga det är att blunda för vad konflikten egentligen handlar om. Det är inte en konflikt mellan jämlika parter.

Det är en konflikt där den ena sidan, Israel, har medlen för att utsätta den andra sidan, palestinierna, för mer än sjuttio år av ockupation och apartheid. Det är en konflikt där all rätt är på palestiniernas sida, men där omvärlden ändå blundar för Israels ständiga övergrepp.

Israel mördar och ockuperar utan några verkliga rättsliga eller politiska konsekvenser från omvärlden. De mördar barnen och de gamla. De hindrar palestinierna från att odla sin mark och från att fiska i havet. Och när de unga och de modiga kräver rätten till frihet, så mördas de. Den som gör motstånd försöker sionisterna mörda fort, och de som inte gör det mördas långsamt i det stora fängelse som Palestina blivit.

Israel är en stat uppförd på ruinerna av nedbrända palestinska byar.

Israel försöker till och med fortsätta förtrycket mot palestinier efter att de blivit mördade. Ockupanterna har beslagtagit flera av de mördades lik efter de senaste veckornas massakrer.

Hundratals palestinier ligger begravda i nummerkyrkogårdar – omärkta gravar där Israel gömmer offren för ockupationspolitiken. Ännu ett sätt att trycka ner ett folk, och ett brott mot samtliga Genevekonventioner.

Palestinas fiender svamlar alltid om fred och förhandlingar. Men hur kan man tala om fred med en fiende som bara fortsätter mörda och förtrycka oavsett vad man själv gör?

Nej, åt helvete med förhandlingarna och gåvorna till ockupanterna. Den som lever under ockupation har rätt att göra motstånd. Till den dagen Palestina, hela Palestina från floden till havet, är fritt, så kan vi inte göra annat än att applådera de som med alla medel gör motstånd mot den sionistiska ockupationen.

Leve Palestina – krossa sionismen.