Denna text är översatt av Samidoun Stockholm från Anti-Imperialist Action Ireland som går att läsa här.


Efter en betydelsefull tvåveckorsperiod av konflikt och folklig kamp över Palestina, har en ny milstolpe nåtts och början av en ny era har etablerats.

Den  10 maj 2021 initierade det Palestinska Motståndet i Gaza en konflikt med den sionistiska regimen, genom att först ställa ett ultimatum att Israel upphäver provokationerna i Jerusalem och sedan genom att avfyra ett stort antal raketer när det inte hände.

Efter 11 dagar av kontinuerlig palestinsk raketavfyrning, erbjöd den sionistiska regeringen en vapenvila som det palestinska motståndet accepterade med villkor.

Streaks of light are seen from Ashkelon as Israel’s Iron Dome anti-missile system intercepts rockets launched from the Gaza Strip towards Israel, May 15, 2021. REUTERS/Amir Cohen


Följande är en snabb samling observationer från denna författar om några av faktorer i hur detta länge förtryckta palestinska folk uppnådde denna enorma seger över en av världens största militärmakter.

  1. Palestina har ett basområde. Gaza, trots att det är ett överbefolkat utomhusfängelseläger (som har hållits på svältransoner med giftigt dricksvatten under nästan 2 decennier,) styrs av det Palestinska Motståndet och inte av sionistiska ockupanter, som Palestina ’48 eller av deras palestinska marionetter som i Västbanken. Palestinier befriade detta stadsområde 2005 och det har varit ett konstant problematiskt moment för ”Israel” sedan dess. Det palestinska motståndet lyckas lokalproducera missiler inom detta koncentrationsläger som kan stänga ner hela den sionistiska entiteten. Varken det sionistiska flygvapnet eller armen kan stoppa detta. 
  2. Det palestinska motståndet agerade i en enad front med ett gemensamt krigsrum för att koordinera sina aktioner. Detta gjorde att mer radikala sektioner av uppköpta kontrarevolutionära grupper som Fatah bröt sig loss för att återaktivera sig på motståndets sida.
  3. Det palestinska motståndet hade en bred och djup arsenal av taktiker för att implementera sin strategi. Alltifrån trotsiga protester till upplopp till förstörelsen av polisstationer till generalstrejk till skottlossningar till blockader till särskilda styrkors operationer till koordinerade missils grepp till spontana individuella gerillaattacker till drönare och ATGM-angrepp – och mycket mer – användes över hela ockuperade Palestina och dess grannar.
  4. Palestinier vägrade låta sig splittras. Folket i Palestina och utanför föll inte för den israeliska segregeringstaktiken enligt olika nivåer av ”privilegium.” Palestinierna i Gaza eller under sionistiska ockupationsregimen eller den nykoloniala palestinska marionettstaten upplever alla olika former av förtryck, vilket ämnas ingjuta bestraffning och oenighet hos dem. Men dessa palestinier enades istället och agerade enligt en enskild strategi med ett enda mål om befrielse i åtanke, och stöttade varandra och saboterade fienden på de olika svaga punkterna.
  5. Palestinska flyktingar och de i exil vid Israels gräns spelade en huvudsaklig roll. Vid tillfällen där Gaza och de ockuperade palestinska städerna utsattes för påtagligt tryck från den sionistiska regimen, öppnade palestinier i Jordanien, Libanon, Syrien och annanstans upp nya fronter genom att samlas i massor vid gränsen och bryta genom de koloniala barriärerna mot Palestina. Missiler sköts från palestinska flyktingläger i Libanon, vilket den sionistiska entiteten var rädd att ens erkänna, än mindre svara på.
  6. Den palestinska diasporan och den internationella solidaritetsrörelsen hjälpte att mobilisera några av de största palestinamarscherna någonsin: 180,000 i London ena dagen slogs av 250,000 i Detroit den andra. I Frankrike anordnades gigantiska och militanta demonstrationer trots att de förbjöds av den franska polisstaten. Enorma samlingar skedde på alla jordens kontinenter, [1] speciellt på platser där regeringen är en huvudallierad eller sponsor till den sionistiska regimen. En handfull av minimala proisraeliska demonstrationer hölls efter konflikten var över.  Det finns ingen tveksamhet i vilka världen står med. Det är av speciell vikt att det även skett ockupationer av sionistiska vapenfabriker utanför landet, förstörelse av sålda israeliska produkter och blockader mot israeliska skepp att ro in i hamn. Ytterligare till hjälp har varit strategiska allianser med folkliga massproteströrelser och aktivister, såsom Black Lives Matter, som kommer fortsätta att framhäva Palestina till fronten av global kamp.
  7. Det Palestinska Motståndet har lyckats få teknisk hjälp och träning från dedikerade allierade såsom Iran, men är också självförsörjande i produktionen av dess grundläggande vapen. Resultatet är en uthållig och kraftfull makt som den israeliska entiteten är oförmögen att utrota varken genom sina taktiker av långsamt eller snabbt folkmord. Detta är ett förlustläge för en ockupant.
  8. Mediakriget har skiftat beslutsamt mot Palestina. Det Palestinska Motståndet uppvisade ett kraftfullt mediauppträdande genom talespersoner såsom Abu Obeida, och genom inspirerande videopropaganda. Pinsamma stunder för sionisterna fångades av mobilkameror och delades brett över sociala medier (trots sociala medieföretagens försök att tränga undan dem.) Intelligenta och välartikulerade palestinska röster gavs en liten öppning i mainstreammedia och tog kontroll över diskursen. Som kontrast överväldigades den israeliska lobbyns finslipade PR-maskineri – det bästa som går att köpa – och kollapsade, besegrat bredvid deras politiska och militära ledarskap.
  9. Självförtroende smittar av sig. Det senaste kriget Israel vann var 1967. År 2000 sparkades man ut ur södra Libanon och 2006 besegrades man igen när man försökte återockupera. Likt denna förlust för 15 år sedan, är Israel oförmöget att gå in i pyttelilla Gaza med sin militär och måste därför bomba invånarna från fjärran. Sanningen har kommit fram både bland israeler och palestinier att sionisterna har besegrats och de är i en förlorande bana – en papperstiger! Medan de flesta israeler har europeiska, ryska eller amerikanska pass, röstar de med sina fötter och reser i massor när det blir tufft för dem. Palestinierna däremot, vet att deras befrielse är på horisonten, och inom deras livstid, och i deras händer.
  10. En antirevisionistisk kommunistisk rörelse är en central del av det enade palestinsk motståndet. Hamas är den största motståndsgruppen och är afficierade till det Muslimska Brödraskapet som överlag har vissa skarpa motsättningar gentemot antikoloniala rörelser som kämpar för nationell befrielse och socialism. Men det palestinska folkets behov är så starka och tydligt uttryckta att Hamas tvingas luta sig mot en nationell befrielse och mot ett militant håll till skillnad från de reaktionära element som även finns internt. En av anledningarna att det palestinska folket har ett sådant politiskt medvetande är det långsiktiga massarbetet hos PFLP. PFLP har engagerat sig med de palestinska massorna och andra motståndsgrupper, och erbjuder ett kompromisslöst ledarskap och em väg mot befrielse. PFLP är en av de starkaste Kommunistiska rörelserna i världen och en med erfarenhet andra kan lära av. På samma gång har en alternativ ideologi blivit genomgående avfärdad under det senaste decenniet i form av chauvinistisk islamism. Al-Qaeda, ISIS och ”Fria Syriska Armén” har alla parkerat sig vid gränsen mot Israel i nära ett decennium – och inte bara har de aldrig gått i konflikt, utan har mottagit livsviktigt stöd från den sionistiska entiteten. Det var de efterblivna elementen i Hamas som opportunistiskt allierade sig med dessa krafter mellan 2011-2014, men har sedan dess gjorts irrelevanta och Hamas har försonats med den syriska regeringen. 


Överlag har denna konflikt i maj 2021 blivit till en enorm psykologisk vinst för det palestinska motståndet och även blivit en som upplyfter och inspirerar folk över hela världen. Om det finns något hopp för existensen hos miljarder människor runt jorden och mycket av livet självt, var det ett första steg i en ny revolutionär era som kommer att resonera och förstärkas över världen flera gånger om.

Vi gratulerar våra palestinska syskon för deras otroliga vinster och vet att det bästa sättet att hedra och stötta dem är att matcha deras motstånd i våra egna kontexter. Om denna korta artikel kan inspirera till bredare reflektioner och diskussioner vore det en användbar komponent i detta.

Vi i de svenska Samidoun-grupperna publicerar här ett utdrag ur den svenska översättningen av det historiska dokumentet Strategin för Palestinas befrielse (tillgänglig bland annat här på engelska), författat av Folkfronten för Palestinas befrielse 1967. Detta kapitel, kapitel 10: Det palestinska befrielsekrigets mål och innebörd, är en kort introduktion till ett revolutionärt vänsterperspektiv på ockupationen av Palestina och motståndet mot det, och innehåller många relevanta punkter i denna period, maj 2021, när frågorna åter ställs högt på den internationella agendan tack vare palestiniers ståndaktiga motstånd och vad som har beskrivits som en ny intifada och ett nytt stadium i kampen för befrielse.

Att Israel ända från början utgjort ett hot mot vårt folk är ett obestridligt faktum. Uppkomsten av Israel har inneburit att vårt folk fördrivits från hem och jord, att allt som vårt folk med arbete och möda byggt upp har ryckts ifrån det, att vårt folk skingrats över arabländerna och hela den övriga världen, samt att större delen av vårt folk trängts samman i elände och fattigdom i lägren i Jordanien, Syrien och Libanon, där de lever utan framtid och hopp.

Det faktum att Israel utgör en kolonialistisk expansionistisk närvaro på bekostnad av den arabiska jorden och dess ägare är höjt över all diskussion. Det utgör för oss en påtaglig verklighet inför vilken alla falska krav och påståenden bleknar bort. Det judiska ”nationalhemmet” i Palestina blev ”Staten Israel” inom de gränser som angavs i den 1947 antagna FN-resolutionen om Palestinas delning, varefter det utvidgades till att omfatta Israel inom de gränser som existerade före junikriget – ett mycket större område än det som fastställdes i 1947 års FN-resolutioner – och slutligen utvidgades ännu en gång till att omfatta hela Palestina samt Sinai och Golanhöjderna.

Det faktum att Israel är en imperialistisk och kolonialistisk bas i vårt land och utnyttjas för att hejda den revolutionära flodvågen, för att säkra det fortsatta förtrycket av oss och för att vidmakthålla utplundringen och exploateringen av våra tillgångar och ansträngningar är självklart och behöver inte diskuteras. För oss är detta inte blott en teoretisk slutsats, utan det utgör våra faktiska erfarenheter från den israelisk-fransk-engelska aggressionen 1956, junikriget 1967 och hela den tid Israel har existerat på vårt territorium.

Flera faktorer har emellertid bidragit till att förvanska sanningen om vårt befrielsekrig: För det första sattes den sionistiska rörelsens uppkomst i samband med judeförföljelserna i Europa. Så associerades uppkomsten av Israel med nazisternas behandling av judarna under andra världskriget. Därtill kom det dominerande imperialistiska och sionistiska inflytandet över stora delar av världsopinionen, förekomsten i Israel av krafter som uppgav sig vara progressiva och socialistiska, samt Sovjetunionens och vissa andra socialistiska länders stöd åt upprättandet av staten Israel. Allt detta i förening med vissa palestinska och arabiska ledares oriktiga framställning av kampen mot Israel har förvrängt sanningen om vårt befrielsekrig och riskerar fortfarande att ge många människor en felaktig uppfattning om detta krigs verkliga karaktär.

Den palestinska befrielserörelsen är inte en rasistisk rörelse med aggressiva avsikter mot judarna. Den riktar sig inte mot judarna. Dess mål är att utplåna staten Israel som en militär, politisk och ekonomisk enhet vilken grundar sig på aggression, expansion och organisk sammanlänkning med de imperialistiska intressena i vårt hemland. Den palestinska befrielserörelsen riktar sig mot sionismen såsom en med imperialismen förenad aggressiv rasistisk rörelse, vilken har begagnat sig av judarnas lidanden som ett medel för att gynna sina egna och imperialismens intressen i en del av världen som är rik på tillgångar och som utgör ett brohuvud till länderna i Afrika och Asien. Den palestinska befrielserörelsens mål är att upprätta en demokratisk, nationell stat i Palestina där både araber och judar kommer att leva som medborgare med samma rättigheter och skyldigheter, en stat som kommer att utgöra en integrerad del av en progressiv demokratisk arabisk nationell existens i fredlig samlevnad med alla progressiva krafter i världen.

Israel har envist framställt vårt krig mot det som ett rasistiskt krig som syftar till att förgöra alla judiska medborgare och kasta dem i havet. Avsikten bakom detta är att mobilisera alla judar i en kamp på liv och död. Följaktligen måste en grundläggande strategisk linje i vårt krig mot Israel vara att försöka avslöja denna framställning och visa de exploaterade och vilseledda judiska massorna på motsättningen mellan å ena sidan deras intresse av en fredlig existens och å andra sidan de intressen som styr den sionistiska rörelsen och de krafter som kontrollerar staten Israel. Det är denna strategiska linje som kommer att möjliggöra för oss att isolera den fascistiska klicken i Israel från alla progressiva krafter i världen. Den kommer också att möjliggöra för oss att, i takt med att den väpnade befrielsekampen växer i omfattning och dess drag framträder klarare, ytterligare vidga den objektiva motsättningen mellan Israel och den sionistiska rörelsen å ena sidan och de vilseledda och exploaterade judiska miljonerna å den andra.

Den palestinska befrielserörelsen är en progressiv nationell rörelse riktad mot de aggressiva och imperialistiska krafterna. Det faktum att imperialistiska intressen är sammanlänkade med Israels existens kommer att göra vår kamp mot Israel till en kamp mot imperialismen, och den palestinska befrielserörelsens sammanlänkning med den arabiska befrielserörelsen kommer att förvandla vår kamp mot Israel till 100 miljoner arabers förenade kamp för att uppnå nationell befrielse. Kampen för Palestina idag, sedd i hela sitt konkreta sammanhang, kommer att utgöra inledningen till förverkligandet av alla den arabiska revolutionens intimt förbundna mål. Det är en bred och väldig rörelse som arabvärldens 100 miljoner under denna epok i mänsklighetens historia riktar mot ondskans, aggressionens och exploateringens krafter i neokolonialismens och imperialismens skepnad.

För de palestinska och arabiska massorna kommer kampen för Palestina därtill att vara en inkörsport till vår tids kultur och leda till att underutvecklingen omvandlas till en utveckling som motsvarar det moderna livets krav. Genom kampen kommer vi att uppnå politisk medvetenhet om vår tids verklighet, kasta alla illusioner och lära oss värdet av fakta. Underkastelsen, beroendet, individualismen, stamtänkandet, lättjan, anarkin och spontaniteten, allt det som underutvecklingen ger upphov till, kommer under kampen och genom kampen att ändras till insikt om värdet av tid, ordning, exakthet, verklighetssinne, kollektiv handling, planering och vittomfattande mobilisering, till en strävan efter att lära och att beväpna sig med alla kunskapens vapen, till medvetande om människans värde och om nödvändigheten av att kvinnorna – den ena hälften av vårt samhälle – frigörs från slaveriet under föråldrade traditioner och vanor, till insikt om den nationella gemenskapens grundläggande betydelse när fara hotar och om att denna nationella gemenskap är överordnad släkt- och stamtillhörighet och alla lokala band.

Vår långvariga nationella befrielsekamp kommer att föra oss in i en ny livsstil, och därmed leda oss in på vägen mot framsteg och civilisation.

Under den föregående veckan har den palestinska befrielsekampen exploderat till ett nationellt uppror och gett upphov till att hundratusentals gått ut på gatorna och demonstrerat över hela världen. Samidounnätverket har även mobiliserat för palestinska kampveckan 15-22 maj. På grund av det palestinska folkets kamp, motståndets kamp och överväldigande internationella protester har motståndet kunnat utropa seger efter flera dagar av bestialiska bombningar i Gaza. Nedan följer en sammanfattning av demonstrationer och aktioner som genomförts i Sverige.

Göteborg

På kampveckans första dag deltog Samidoun Göteborg i bil- och cykelkonvojer för att demonstrera för Palestinas befrielse.

På torsdagen 24 maj arrangerades en stor demonstration i Göteborg till stöd för den palestinska kampen mot bosättarkolonialism, apartheid och ockupation. Gatorna fylldes med flaggor och stöd till den palestinska befrielsekampen.

Under veckan affischerades staden och Samidoun Göteborg poängterade: Det finns många solidaritetshandlingar som du själv kan utföra med bara en eller två vänner.

Den Palestinska kampveckan avslutades sedan på lördagen tillsammans med Aktion Proletär Göteborg, Allt åt alla Göteborg, Arbetarmakt och Syndikalistiska ungdomsförbundet Göteborg som gemensamt skickade en solidaritetshälsning till de palestinska befrielsekämparna.

Stockholm

Samidoun Stockholm inledde kampveckan genom att, tillsammans med lokala palestinier, arrangera en demonstration till stöd för Gaza och mot den etniska rensningen av palestinier från sin huvudstad Jerusalem. Lördagen markerade 73 år sedan al-nakba och vår ståndpunkt är tydlig: Inte ett år till.

Med utgångspunkt vid palestinska ambassaden tågade vi tillsammans med, bland andra, Kommunistiska Partiet och Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund. Marschen slöt sedan upp med en annan propalestinsk demonstration på Sergels Torg och upplöstes fredligt.

Dagen efter deltog Samidoun Stockholm i ytterligare en demonstration med start på Sergels Torg. Under veckan planerades nästa aktion, den palestinska saken uppmärksammades utanför SVT:d kontor i Stockholm och affischer sattes upp tillsammans med SKU.

I lördags anordnades ytterligare en demonstration. Denna gång kunde vi fira att det palestinska motståndet framtvingat vapenvila gentemot ockupationen. Tal hölls av Samidoun Stockholm, Ung Vänster, Dror Feiler och queeraktivisten Samuel Girma. Hiphoplegenden Hoosam Areal skulle även uppträda men togs av polis sekunder efter att han ställt sig på scen. Polisens våldsamma repression gjorde att distansering blev omöjligt och folkmassan tvingades till ett spontant demonstrationståg.

Samidoun Stockholm blev även under söndagen intervjuade av Radio Noden i ett mycket givande samtal om kamp och solidaritet.

Malmö

Även Samidoun Malmö var på gatorna under veckan. Palestinska organisationer och individer kallade till gemensam manifestation under lördagen för att delta i den internationella kampen för ett fritt Palestina.

Utanför vår aktionsvecka men som svar på den framväxande palestinska intifadan har demonstrationer anordnats i bland annat Trollhättan, Borlänge, Borås, Jönköping och Falköping. Många digitala initiativ har genomförts under veckan: Namninsamlingar, bojkottupprop, poesikvällar, auktioner till stödinsamlingar. Vid denna artikels publicering är flera olika propalestinska initiativ fortfarande inplanerade.

Vill du engagera dig till stöd för Palestina? Kontakta:

Samidoungbg@fripost.org (Göteborg)

Samidoun08@protonmail.com (Stockholm)

Samidounmalmo@gmail.com (Malmö)

[ENGLISH BELOW]


Israel haglar i detta ögonblick bomber över skolor och bostadsområden. Idag har vi deltagit i en demonstration mot tvångsförflyttningarna och det allt mer brutala våldet från israeliska civila och soldater i Sheikh Jarrah och resten av ockuperade Jerusalem. Dags att trappa upp motståndet.

Som ett led i den etniska rensningen av palestinier i Jerusalem har den israeliska ockupationsmakten, i samband med det sanktionerade civila våldet från folkmassor av bosättare, trappat upp sina rasistiska aggressioner.

Sheikh Jarrah, ett område i Östra Jerusalem, hotas med en fördrivning av flera hundra barn, syskon, föräldrar och äldre. De senaste dagarna har israelisk militär systematiskt satts in för att med övervåld krossa det lokala motståndet. Hundratals palestinier skadade och flertalet döda, både i Jerusalem och efter militär intervention i Gaza.

I svenska medier beskrivs dessa händelser med ord som ”hätsk stämning,” ”oroligheter,” osv. SVT har påstått att ”militanta grupperingar” har ”eskalerat” situationen när de höll sitt löfte att agera om inte israelisk militär drogs tillbaka från al-Aqsamoskén.

Men det är varken de tiotusentals civila demonstranterna i Jerusalem eller militanter i Gaza som har spelat den aggressiva parten. Igår kväll dog palestinska barn och frihetskämpar, för att bosättare ska få tvinga åt sig ännu mer av Jerusalem.

Den svenska staten måste med beslutsamhet agera för att pressa den israeliska staten att upphöra sina aggressioner och vräkningar av palestinska familjer. Dock vet vi att Sverige inte är en ”humanitär stormakt” och vi vet – som den israeliska regeringen vet – att alla hot från FN bara är tomma ord.

Därför måste vi mobilisera internationellt, på våra gator och torg, i Europa och Asien och Afrika och Amerika, till stöd för det palestinska motståndet och emot koloniseringens alltmer brutala expansioner.

Nu är ett kritiskt läge. Tillsammans kan vi organisera för att vända vågen till fördel av kamp och befrielse. Den som tvekar nu kommer dömas av historien därefter. Det är vår bestämda uppfattning att alla förtryckta folk har rätt att göra motstånd mot kolonisering och förtryck. Det är vår skyldighet att stå bakom detta motstånd, och ge det allt vårt materiella och praktiska stöd.

Vi har en skyldighet att med alla till buds stående medel understödja det palestinska motståndet, och Samidoun Stockholm kommer aktivt delta i den lokala och internationella kampen, bland annat genom denna slags mobiliseringar.


[English]

Today we have participated in a demonstration against forced the forces relocations and the increasingly brutal violence exerted by both Israeli civilians and military forces in Sheikh Jarrah and the rest of occupied Jerusalem. It is time to escalate the resistance.

As an integral step in the ethnic cleansing of Palestinians from Jerusalem, the Israeli occupation, in conjunction with sanctioned civilian violence from mobs of settlers, has escalated its racist aggressions.

Sheikh Jarrah, a neighbourhood located in Eastern Jerusalem, is threatened by the eviction of hundreds of children, parents and elderly. The past few days, Israeli military has been systematically engaged in overwhelming violence with the intent of crushing local dissent and resistance. Hundreds of Palestinians have been injured and several have died, both in Jerusalem and as a result of military intervention in Gaza.

In Swedish media, these events are described with words like ”fiery mood,” ”uncertainties,” and so on. State media outlet SVT has claimed that ”militant groups” have ”escalated” the situation by keeping their promise to act if Israeli military was not withdrawn from the al-Aqsa mosque. 

But neither the tens of thousands of civilian protestors in Jerusalem, nor militants in Gaza have played an aggressive part. Yesterday Palestinian children and freedom fighters were martyred so that settlers can grab more of Jerusalem.

The Swedish state must decisively act to pressure the Israeli state to cease its aggressions and evictions of Palestinian families. However, we know that Sweden is not a humanitarian superpower (as self-styled) and we know – as the Israeli government knows – that threats from the UN are mere empty words.

Therefore we must mobilise internationally, on our streets and town squares, in Europe and Asia and Africa and America, in support of the Palestinian resistance and against the colonisation’s increasingly brutal expansionism.

Now is a critical time. Together we can organise to turn the wave in favour of struggle and liberation. Those who hesitate now will be judged accordingly by history. It is our decisive conviction that every oppressed people has the right to resist colonisation and oppression. It is our duty to stand behind this resistance and lend it all our practical and material support.

We have a duty to, with all available means, support the Palestinian resistance, and Samidoun Stockholm will actively participate in the local and international struggle, in mobilisations such as this one and others.

I ockuperade Jerusalem attackeras palestinier av bosättare och soldater på väg från kyrkan, moskén och i sina hem. Den palestinska ungdomen har visat sig stridbara och vi måste kämpa tillsammans med dem mot det förnyade hotet om att vräkas från hemmen som deras familjer levt i sedan långt innan ockupationen. 500 familjer riskerar nu att vräkas i distriktet Sheikh Jarrah.

Det rasistiska mobbvåldet mot palestinier blir alltmer radikalt och har den israeliska statens godkännande och materiella stöd. Vad som pågår är en långtgående etnisk rensning som sträcker sig tillbaka till al-Naqba 1948 och ännu längre. Det är kritiskt att alla världens progressiva krafter ställer sig med full styrka bakom det palestinska motståndet och kämpar mot bosättarkolonialismen.

I helgen har Samidoun Stockholm och förbundet Arbetarmakt besökt den israeliska ambassaden i solidaritet med Jerusalems barn, unga och familjer som systematiskt och rutinmässigt får sina hem stulna av kolonialismen. Vi kämpar emot vräkningarna, emot de våldsamma pogromerna och för det befriade Palestina. Den 15-22 maj organiseras en internationell aktionsvecka för den palestinska frihetskampen i Jerusalem och resten av Palestina. Vi uppmanar alla likasinnade kamrater att ansluta sig.

I ockuperade Jerusalem attackeras palestinier av bosättare och soldater på väg från kyrkan, moskén och i sina hem. Den palestinska ungdomen har visat sig stridbara och vi måste kämpa tillsammans med dem mot det förnyade hotet om att vräkas från hemmen som deras familjer levt i sedan långt innan ockupationen. 500 familjer riskerar nu att vräkas i distriktet Sheikh Jarrah.

Det rasistiska mobbvåldet mot palestinier blir alltmer radikalt och har den israeliska statens godkännande och materiella stöd. Vad som pågår är en långtgående etnisk rensning som sträcker sig tillbaka till al-Naqba 1948 och ännu längre. Det är kritiskt att alla världens progressiva krafter ställer sig med full styrka bakom det palestinska motståndet och kämpar mot bosättarkolonialismen.

I helgen har Samidoun Stockholm och förbundet Arbetarmakt besökt den israeliska ambassaden i solidaritet med Jerusalems barn, unga och familjer som systematiskt och rutinmässigt får sina hem stulna av kolonialismen. Vi kämpar emot vräkningarna, emot de våldsamma pogromerna och för det befriade Palestina. Den 15-22 maj organiseras en internationell aktionsvecka för den palestinska frihetskampen i Jerusalem och resten av Palestina. Vi uppmanar alla likasinnade kamrater att ansluta sig.

~English below~

Följande uttalande lästes högt vid en manifestation i Husby, Stockholm för att högtidlighålla Palestinska Fångveckan. Demonstrationen anordnades av Samidoun Stockholm tillsammans med Aktion Proletär Järva och Rojavakommittéerna Stockholm.

I början av april satt 4550 palestinska politiska fångar i israeliskt ockupationsfängelse. 10 av dem är parlamentariker. 140 är barn. Hundratals är anhållna utan rättegång eller brottsanklagelser. 

De långa och arbiträra fängelsestraffen är en medveten strategi i Israels kolonisering av Palestina. De används för att splittra familjer, tysta politiker och lamslå kritisk journalistik. Efter att ha suttit häktad i över ett år för sin feministiska och människorättsliga aktivism dömdes parlamentarikern Khalida Jarrar i mars till två års fängelse av israelisk militärdomstol.

Den palestinske nationella befrielsesymbolen Ahmad Sa’adat blev för nästan 15 år sedan kidnappad av den israeliska ockupationen och avtjänar nu ett trettio år långt fängelsestraff som är menat att paralysera den nationella motståndsrörelsen. De första brottsanklagelserna mot honom har sedan länge lagts ner och nu är det enda brottet som rättfärdigar det långa straffet hans politiska gärning. Den israeliska staten tror att den kan bit för bit krossa Palestina genom en kombination av alltmer brutal repression, systematisk avbefolkning och bosättande och periodiska militära invasioner.

Men det palestinska motståndet går inte att krossa med vare sig övervåld eller fängelsestraff. De palestinska politiska fångarna har blivit ett sant revolutionärt ledarskap för sin rörelse. Deras kamp har inte stannat av bakom galler och det är vår uppgift att kämpa tillsammans med dem och för deras frihet.

Att kämpa mot kolonialismen är inget brott. Inte heller är det ett brott att vara kvinnorättskämpe eller ett upproriskt barn. Nu, på Palestinska Fångars Dag, starten på Palestinska Fångveckan, arrangeras aktioner, demonstrationer och panelsamtal över hela världen. Vi kräver frihet åt alla våra kamrater som sitter fängslade.

Vi kräver frihet åt alla palestinska fångar i Israel, Frankrike, USA och Kanada.

Vi uttrycker vår djupaste solidaritet med den irländska befrielsekampen, partiet Saoradh, deras allierade, och kräver frihet åt rörelsens alla fångar. 

Vi kräver att Turkiet omedelbart släpper alla parlamentariker från HDP, alla frihetskämpar från PKK och resten av den kurdiska befrielserörelsen.

Eld mot imperialismen! Upp med alla befrielsekamper!

The following statement was held as a speech in Husby, Stockholm to commemorate Palestinian Prisoners Week. The demonstration was organised by Samidoun Stockholm, together with Aktion Proletär (Proletarian Action) Järva and Rojavakommittéerna (Committees for Rojava) Stockholm.

At the start of April 4550 Palestinian political prisoners were held in Israeli occupation prisons. 10 of them are parliamentarians. 140 are children. Hundreds are held without charge or trial.

The long and arbitrary prison sentences are a deliberate strategy in Israel’s colonisation of Palestine. They are used to split up families, silence politicians and petrify critical journalism. After having been held for over a year for her feminist and human rights activism, parliamentarian Khalida Jarrar was at the start of March sentenced to two years in prison by Israeli military court.

The Palestinian national symbol of liberation, Ahmad Sa’adat was kidnapped almost 15 years ago by the Israeli occupation and is currently serving a thirty year sentence meant to paralyse the national liberation movement. As the charges initially laid on him were scrapped, the only crime he is currently serving so many years for is his political action. The Israeli state believes it can piece by piece crush Palestine through a combination of increasingly brutal repression, systematic de-population and settlerism, and periodic military invasions. 

But the Palestinian resistance cannot be crushed whether by overwhelming violence or prison sentences. The Palestinian political prisoners have become a true revolutionary leadership for their movement. Their struggle has not ceased behind bars and it is our duty to struggle alongside them and for their freedom.

To fight against colonialism is not a crime. Neither is it a crime to be a struggler for women’s rights or a dissident child. Now, on Palestinian Prisoner Day, at the start of Palestinian Prisoner Week, demonstrations, actions and political panels are being arranged the world over. We demand freedom for all our comrades in prison.

We demand freedom for all Palestinian prisoners in Israel, France, the US and Canada. 

We express our deepest solidarity with the Irish struggle for liberation, the Party Saoradh, all of their allies, and demand freedom for all the movement’s prisoners.

We demand that Turkey immediately releases all parliamentarians from HDP, all freedom fighters from the PKK and the rest of the Kurdish liberation movement. 

Fire against the forces of imperialism! Up all national liberation struggles!

Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network är undertecknare till följande uttalande som utfärdats av Palestinian Feminist Collective.

För att högtidlighålla Internationella kvinnomånaden kallar Palestinian Feminist Collective alla samvetsgranna människor att ta ställning för att Palestina är en feministisk fråga.

TA STÄLLNING HÄR

Denna Kvinnohistoriska månad ansluter vi, de undertecknade, oss till Palestinian Feminist Collective (PFC), ett USA-baserat nätverk av palestinska och arabiska kvinnor och feminister, i att bekräfta att Palestina som en feministisk fråga. Tillsammans med PFC bygger vi vidare på palestinska kvinnors och deras medkämpars historia av att ha verkar för att göra slut på en mångfaldig form av förtryck. Vi förkastar alla försök att nyttja feministiska och queerrättsliga diskurser till att dehumanisera palestinier, rättfärdiga pågående sionistisk bosättarkolonisering av deras hemland och förfölja dem för deras politiska aktivism. Genom detta åtar vi oss att bekämpa könat och sexuellt våld, bosättarkolonialism, kapitalistisk exploatering, landförstörelse och förtryck i Palestina, på Sköldpaddsön [ett urfolksnamn på Nordamerika] och globalt.

I decennier har palestinska feminister gjort motstånd mot Israels maskulinistiska och militariserade belägring av palestinskt land och liv. Sedan dess uppkomst har det sionistiska bosättarkoloniala projektet vilat på fördrivningen av palestinier från sina hem och land vilket har gett upphov till generationer av landlösa palestinska flyktingar. Sionistiskt våld fortsätter att dominera palestinska liv på intima vis. Över hela hemlandet demolerar Israel palestinska hem, utsätter palestinska samvetsfångar för systematisk sexuell och fysisk misshandel och tortyr, och övervakar palestiniers kroppar, sexualiteter, reproduktiva rättigheter och familjeliv. Palestinier fortsätter att bejaka liv i trots mot den pågående nakban (katastrofen) som äger rum genom Gazaremsans dödliga inhägnad, Västbankens militära ockupation, juridiska beteckningar som andra klassens medborgare i bosättarstaten, exil i flyktingläger och över shatat (den globala diasporan) och förvägran av rätten att återvända hem.

Vi bejakar arvet av solidaritet mellan palestinska, svarta, urfolks, tredjevärldsfeministers, arbetares och queera samhörigheter som har kämpar sida vida sida inom bredare antikoloniala, antikapitalistiska och antirasistiska rörelser i USA och globalt. Detta står i kontrast mot liberala feministiska traditioner i USA som fortsätter att utnyttja feministiska diskurser till att angripa palestinier och andra marginaliserade grupper genom att undlåta att angripa de strukturella former av könat och sexuellt våld som är inneboende i bosättarkolonialism, imperialistiska krig, den rasbaserade kapitalismen och global vit makt. Liberala och sionistiska feminismer vilar på orientalistiska diskurser i sitt tystande och sin underminering av palestinska kvinnors och deras medkämpars kollektiva strävanden och bidrar till skärpt politisk repression som kriminaliserar det fria ordet om Palestina och palestinsk befrielse.

I syfte att föra fram en verkligt intersektionell och dekolonial feministisk vision för USA, Palestina och hela världen tar vi härmed ställning för att:

  1. Anamma och förespråka palestinsk befrielse som en viktig feministisk fråga;
  2. Stötta palestiniers rätt att yttra sig och organisera sig politiskt överallt;
  3. Vägra sammanblandningen av antisionism med antisemitism, i synnerhet den juridiska tillämpningen av International Holocaust Remembrance Alliances (IHRA) definition av antisemitism;
  4. Följ det palestinska civilsamhällets uppmaning till bojkott, avinvestering och sanktioner;
  5. Stoppa investeringar i militarism och investera i rättvisa och samhällsbehov;
  6. Kräv ett slut på politiskt, militärt och ekonomiskt stöd till Israel och ett slut på alla militära, säkerhetsmässiga och polisiära samarbeten.

Vårt engagemang för befrielsen av Palestinas land och folk rotar sig i kärlek, vilket står i centrum för alla avkoloniseringsprojekt. Våra värden växer ur förkroppsligad kulturell visdom och rättvisa för våra samhällens omvandling. Vi åtar oss att sätta stop för girigheten, dominansen och splittringen som är så djupt inbäddad i kapitalism, kolonial exploatering och USA:s herravälde. Vi föreställer oss och skapar en ny värld fri från könade, rasmässiga och ekonomiska exploateringssystem som gör handelsvaror av människoliv och land. Vår vision är en som innehåller en radikalt annorlunda framtid baserad på livsbejakande samhörighet, de arbetande klassernas frigörelse och kärlek för varandra, land, liv och själva planeten vi bor på. Av dessa skäl tar vi, idag och varje dag, ställning för Palestina som en feministisk fråga och bejakar detta åtagande i vårt dagliga liv och vårt organisatoriska arbete.

TA STÄLLNING HÄR

Sverige har misslyckats i sin uppgift att hantera den rådande pandemin till fördel för folkflertalet. Flera decennier av välfärdsprivatiseringar har lämnat oss oförmögna att hantera ens det normala; ännu mindre en global pandemi. Under många år har den svenska välfärdsstaten levt kvar enbart i retoriska knep och folkligt minne men i verkligheten har den upplösts av decenniers nyliberala angrepp.

Vården och omsorgen tog så många slag från regeringar med såväl Moderater som Socialdemokrater i ledningen att de knappt fungerade när Covid-19 först visade sig i början av 2020. Vikarier, tidsbegränsade anställningar, pressade arbetsvillkor, uppsägningar och besparingar har lett till att vår redan pressade och underbemannade kår av välfärdsarbetare numera står på gränsen till utbränning.

De kvinnodominerade välfärdsyrkena har varit de mest utsatta under det gångna året. Till skolor och sjukhus har arbetarna pendlat i rusningstrafik som de gjort alla år innan. För de som inte kunnat arbeta hemifrån har vardagen varit tuffare än någonsin.

De nyutvecklade vaccinen har, i enlighet med alla förväntningar, utnyttjats av chefer, mellanchefer och andra i maktpositioner. En VD på ett sjukhus kan tydligen vaccineras innan den anställda personal som dagligen hanterar Coronasjuka patienter.

Senast förra veckan uppmärksammades det att i Region Stockholm har man gått med ett överskott på nära sex miljarder kronor, samtidigt som Södersjukhusets Kvinnoklinik har fått i uppdrag att genomföra omfattande nedskärningar, bland annat genom att inte bädda ordentligt, minska sortimentet på utvalda läkemedel och spara pengar på mat, dryck och kaffe.

Denna situation är inte isolerad till svenska förhållanden. I ockuperade Palestina nekas den arabiska befolkningen systematiskt tillgång till sjukvård, läkemedel och vaccin. Samtidigt som Israel ligger i vaccineringens världstopp vägrar man vaccinera palestinierna i de ockuperade områdena.

I ockuperade Palestina kan det vara ett brott att organisera sig feministiskt. Den palestinske feministen Khitam Saafin har flera månader suttit häktad utan bevisning och för två veckor sedan förlängdes hennes häktning med ytterligare fyra månader. Den feministiska parlamentarikern Khalida Jarrar dömdes för exakt en vecka sedan till två års fängelse för sin politiska aktivism. De israeliska ockupationsfängelserna kritiseras år efter år av FN och människorättsaktivister för sin brist på tillgång till mat och läkemedel, samt för systematisk tortyr mot de politiska fångarna. 

Vår position är densamma i Sverige som i Palestina: Sjuksköterskorna och de feministiska fångarna visar vägen framåt. Kvinnokampen, liksom klasskampen, ställs på sin spets till följd av pandemisk och ekonomisk kris och det är bara genom enighet som vi kan vinna vår frihet. Vi säger:

  • Sluta applådera och höj sjuksköterskornas löner!
  • Frihet åt Khitam Saafin, Khalida Jarrar och alla andra palestinska kvinnliga fångar!
  • Allt stöd åt kampanjen #TaHemmetTillbaka!

Uttalande antaget av förberedande kommittén för Den Alternativa Palestinska Vägens konferens (Masar Badil)

Vi står med den palestinska fångrörelsen och Samidoun-nätverket i konfrontation med den sionistiska kriminaliseringspolicyn

I skenet av den sionistiska statens stämpling av Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network som en “fientlig terrororganisation” enligt deklarationen som utfärdades av den sionistiska krigsministern bekräftar förberedande kommittén för Den alternativa palestinska vägens konferens följande positioner:

Ett: Förberedande kommittén för Den alternativa palestinska vägens konferens uttrycker sin solidaritet och sitt principfasta stöd till kamraterna i Samidoun-nätverket och understryker att detta rasistiska angrepp och orättvisa sionistiska beslut demonstrerar verkningsgraden i Samidouns roll i att föra fram de palestinska fångarnas sak och i att försvara vårt palestinska folks rättigheter inför ockupationens brott och dess koloniala rasistiska politik i hela det ockuperade Palestina. Förberedande kommittén för Den Alternativa Palestinska Vägens konferens anser detta sionistiska beslut vara ett som slår mot Den alternativa palestinska vägen men även mot alla krafter, organisationer och institutioner som deltar i den och mot alla röster som försvarar fångrörelsen och det palestinska folkets rättigheter överallt.

Två: Detta illvilliga och rasistiska sionistiska beslut förblir ett desperat och misslyckat försök med syfte att skrämma Samidouns medlemmar och sympatisörer. Det är ett nytt försök att kuva denna aktiva, revolutionära organisations framgång och dess pågående, betydelsefulla aktivitet och att slå mot dess växande räckvidd, breda kontakter med befrielserörelser och de starka band det har med internationalistiska kämpar i olika länder i världen.

Tre: Detta orättvisa sionistiska beslut kommer efter Samidouns framgångar och dess ansamling av erfarenheter av kamp över de gångna 10 åren och dess växande förmåga att lansera breda kampanjer med politiskt, medialt och allmänt stöd för fångar och deras dagliga kamper i sionistiska fängelser. Samidoun har också lyckats med att avslöja sionistiska brott mot fångarna och att kämpa för palestinska rättigheter, samtidigt som de utbildat människor världen över om den sionistiska statens karaktär som ett rasistiskt, kolonialt fenomen som uppstod ur västerländsk kolonialism och imperialism.

Fyra: Samidoun-nätverket, som har blivit en av den palestinska fångrörelsens armar och en aktiv röst i Palestinas och dess folks saks tjänst, har utgjort en källa till besvär för den rasistiska och fascistiska högerns regeringar och partier i västvärlden och stört den sionistiska ockupationens, dess ledares och dess ambassaders bekvämlighet genom kontinuerliga aktioner och organisering. Följaktligen manar vi andra till att ansluta sig som medlem och delta i deras aktiviteter som det starkaste svaret på den sionistiska statens beslut och det revolutionära sättet att hindra och besegra det.

Fem: Den förberedande kommittén för Den alternativa palestinska vägens konferens förnyar sitt stöd till sina kamrater i Samidoun-nätverket och ställer sig redo att försvara det och kämpa sida vid sida med det till stöd för fångrörelsen som kämpar i den sionistiska kolonialismens och imperialismens fängelser.

Vi lovar vårt palestinska folks massor i hemlandet och i exil och diaspora att den palestinska fångrörelsen kommer att inta den prioriterade position den förtjänar inom ramen för konferensens program som kommer hållas oktober 2021, och vi är hedrade av Samidoun-nätverkets deltagande som en av de grundläggande pelarna i organiserandet av Den alternativa palestinska vägens konferens och i den revolutionära rörelsen för förändring och för det framtida Palestina, det befriade Palestina från floden till havet.

Förberedande generalkommittén
Den alternativa palestinska vägens konferens
1 mars 2021

Uttalandet översattes från och kan läsas på Masar Badils hemsida: