Måndag 15 maj marscherade anonyma palestinska, arabiska och internationalistiska ungdomar i Berlin, Tyskland, genom Sonnenallee, en central gata i Berlins arabiska gemenskaper, i en spontan demonstration för att minnas 75 år av Nakba och 75 år av palestinskt motstånd och trotsa den tyska statliga repressionen.

Aktionen kom efter att polisen i Berlin återigen förbjudit åminnelser av Nakba, sionistiska milisers tvångsförflyttning och etniska rensning av över 800 000 palestinier från sina hem och sin mark och förstörelse eller avfolkning av 600 palestinska byar 1947-1948. Sedan 1948 nekas palestinska flyktingar rätten att återvända hem av den israeliska sionistregimen som skapats på Palestinas ockuperade mark.

Polisen i Berlin förbjöd massdemonstrationen 14 maj som kallades till av Revolutionary Solidarity Coalition för att uppmärksamma Nakba och i solidaritet med 75 år av palestinskt motstånd. Detta skedde en dag efter att polisen också förbjöd en demonstration som planerats till 13 maj, där deltagarna planerade att hålla upp vattenmeloner som symbol för palestinsk identitet. 13 maj ska polisen också ha tillåtit en palestinsk kulturfestival att äga rum. De förbjöd dock deltagarna att hålla politiska tal, förbjöd dabkeuppträdanden och tvingade bort banderoller för palestinska politiska fångar, däribland Ahmad Sa’adat och Georges Abdallah, slagord som ”Free Palestine”, böcker om Palestina och material om kampanjen för bojkott, avinvestering och sanktioner.

Denna spontana aktion är ett starkt förkastande av och motstånd mot den pågående repressionspolitiken mot palestinska och arabiska gemenskaler i Berlin, hemvist för den största palestinska befolkningen i Europa, varav många är palestinska flyktingar från Libanon och Syrien som förvägrats rätten att återvända hem. Detta repressionsmönster innefattar förbud mot demonstrationer på palestinska fångdagen, förbud mot demonstrationer på Al-Qudsdagen, förbud mot 2022 års uppmärksammande av Nakba, politiska förbud mot Rasmea Odeh och Khaled Barakat och många andra incidenter, inklusive användningen av rätts- och migrationssystemet mot aktivister som arbetar för Palestina, inklusive indragning av uppehållstillstånd, hot om flyktingstatus och förbud mot att resa från Tyskland och Europa för deltagande i offentlig politisk verksamhet för Palestina.

Under veckan innan Nakba uppmärksammades skickades minst sex uniformerade poliser från Berlin till Sonnenallee för att avlägsna en stor väggmålning, från fönstren på en obebodd byggnad, som hedrade martyren sheikh Khader Adnan, den palestinska fången och långvariga hungerstrejkaren vars liv togs i ockupationsfängelse efter 86 dagars hungerstrejk.

Dessa är naturligtvis inte bara attacker mot palestinska organisationer i exil och diaspora och mot antiimperialistiska organisationer för solidaritet med Palestina, utan även mot själva den palestinska befrielserörelsen. Genom repression mot solidariteten med Palestina, bland annat genom att angripa Samidoun, försöker Berlinpolisen och tyska staten angripa de palestinska fångarna och den palestinska befrielserörelsen. De försöker också tysta det växande motståndet mot den tyska statens pågående militära, politiska, ekonomiska och diplomatiska delaktighet i israeliska krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, liksom dess fullständiga partnerskap med USA-imperialismen och Nato.

Senare förbjöd polisen i Berlin också den stora Nakba 75-demonstrationen som planerades 20 maj och angav återigen extremt rasistiska motiveringar och förklarade öppet sin rädsla för att många araber skulle delta i demonstrationen. När judiska progressiva organiserade en Nakba-minnesmanifestation tidigare 20 maj förbjöd polisen den inte i förväg, men när demonstrationen väl började, med talare och stora banderoller med texten ”Free Palestine, ”Ongoing Nakba, Ongoing Resistance” och ”End Apartheid”, attackerade polisen demonstrationen, beordrade att den skulle upplösas och arresterade judiska och palestinska organisatörer.

Aktionen 15 maj på Sonnenallee visar ett tydligt budskap: repression kommer aldrig att kuva den palestinska rösten eller den palestinska saken, på palestinsk, arabisk och internationell nivå, och kan bara skapa större enighet mot imperialism och sionism. Sådan repression möts av större enighet bland alla som den tyska statens stövel hotar och av ett fortsatt motstånd i det palestinska motståndets anda som har fortsatt och fortsätter trots 75 år av Nakba och kolonialism.

Över 160 organisationer, fackföreningar och politiska partier runt om i världen har anslutit sig till uppropet som Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network, som del av Revolutionary Solidarity Coalition, utfärdat mot den extrema antipalestinska repressionen som äger rum i Tyskland.

Anslut din organisation här!

Utöver denna internationella kampanj har vi bildat ett team av advokater som kommer att ta sig an den rättsliga kampen mot demonstrationsförbuden och domstolsprocesserna för de som är måltavlor för staten på grund av deras kamp för ett befriat Palestina.

Namn: Rote Hilfe e.V.
IBAN: DE55 4306 0967 4007 2383 17

BIC: GENODEM1GLS
Kommentar: Palaestina gegen Repression

Söndagen 14 maj mobiliserade Palestinska samordningsgruppen Göteborg till demonstration till för att uppmärksamma 75 år av nakba, katastrof, sedan Palestinas ockupation och Israels grundande 15 maj 1948 och 75 år av ståndaktigt palestinskt motstånd mot apartheid, ockupation och bosättarkolonialism. Som del av Palestinska samordningsgruppen Göteborg var Samidoun Göteborg med som medarrangör och deltog, förutom att vara delaktig i den allmänna mobiliseringen, bland annat med följande appeltal:

I år är det 75 år sedan nakba, arabiska för katastrofen, det vill säga Israels grundande tillika ockupation av Palestina som innebar att över 800 000 palestinier fördrevs. 75 år senare fortsätter katastrofen med miljoner palestinier under ockupation, apartheid och bosättarkolonialism och åter miljoner palestinier i diaspora, exil och flyktingskap över hela världen. Katastrofen har en lösning, och det är motstånd, ända till återvändo, befrielse och revolution i hela Palestina, från floden till havet. Därför är det nu 75 år efter nakba, eller rättare sagt början på nakba, kanske viktigare än någonsin för alla oss som står i solidaritet med Palestinas folk och befrielse att tydligt och högt förkunna vår solidaritet. I dagarna har ockupationsmakten inlett ännu en militäraggression på Gazaremsan, avrättat ytterligare en fängslad palestinsk motståndskämpe, Khader Adnan, genom medicinsk försummelse, hotar att avrätta fången Walid Daqqah på samma sätt, och eskalerar repressionen mot fängslade motståndsledaren Ahmad Sa’adat.

Så därför måste vi göra oss hörda, dels för motståndet i Gazaremsan, i Jenin, i Nablus, Al Khalil och Al Quds, i hela Palestina och hela världen. Men kanske ännu viktigare måste göra oss hörda för ockupationsmakten och för alla dess vänner, i Ramallah, i Kairo, Ankara och Riyadh, i Washington, Paris, London, Bryssel och Berlin, i New Delhi, Beijing och Moskva. Men framför allt måste vi göra oss hörda, göra oss sedda och göra oss obekväma för ockupationens vänner här i Sverige och här i Göteborg.

I Stockholm har en i stort sett enstämmig riksdag just skärpt Sveriges antiterrorismlagar. Detta gör de i en tid då ockupationsmakten i Palestina terrorstämplar palestinska civilisamhällesorganisationer och även nätverket jag är med i, Samidoun. Då franska staten vill göra det straffbart med flera års fängelse att vara med i Samidouns franska lokalgrupp, Collectif Palestine Vaincra, för att de kämpar för den sedan 1984 fängslade kommunisten och palestinakämpen Georges Abdallahs frihet. Då polisen i Berlin på löpande band förbjuder palestinier och i synnerhet tyska Samidoun att offentligt uppmärksamma palestinska fångar och ockupationen av Palestina. Då tyska underrättelsetjänsten och säkerhetspolisen jagar tyska antifascister och kurdiska och turkiska oppositionella, internationalister och antiimperialister under den ökända lagen paragraf 129. I Sverige kommer ”antiterrorlagarna” först drabba kurdiska och även turkiska oppositionella och diasporagrupper generellt. Men självklart kommer den blågula stöveln trampa på alla internationalister, på alla antifascister och antiimperialister, den kommer att trampa på palestinavänner och palestinier.

Förtryckarna och exploatörerna har alla världens krigsmaskiner, rättsapparater och institutioner på sin sida. Vi har något långt mäktigare än så: Vi har alla de kämpande förtryckta och exploaterade folkens solidaritet på vår!

Länge leve det palestinska folkets motstånd, allt dess motstånd och framför allt dess väpnade motstånd!

Länge leve de palestinska fångarnas kamp för sin och hela Palestinas frihet!

Heder och ära åt alla Palestinas martyrer, från de främsta motståndsledare till alla barn och vuxna vars brott var att vara palestinier!

Länge leve den internationella solidariteten med Palestina och den internationella rörelsen för en total isolering av ockupationsmakten!

Länge leve de förtrycktas och exploaterades solidaritet mot imperialismen, kapitalismen och fascismen!

Sätt stopp för nakba, isolera Israel, befria Palestina, från floden till havet!

Demonstrationståget följdes av ett torgmöte fyllt av palestinsk musik, högläsning av palestinska martyrers namn och tal från flera olika palestinska organisationer och organisationer i solidaritet med Palestinas befrielsekamp, däribland Allt åt alla Göteborg:

I år är det 75 år sedan Nakba, den stora katastrofen. Det är inte svårt att minnas Nakba eftersom katastrofen aldrig tog slut, den fortsätter än idag.

Israel påminner om historien av övergrepp genom att dagligen tiden göra nya.

Varje gång ett palestinskt hem raseras och varje gång en palestinier avrättas av den israeliska militären så fortsätter samma utrotningspolitik som inleddes mot palestinierna 1948.

Israels mål är att krossa tanken om en palestinsk nation. För det målets skull deltar den israeliska staten och stora delar av det israeliska samhället i etnisk rensning, fängslande och ghettoisering av det palestinska folket.

Palestina kämpar mot en stat grundad på terror, och det finns lite att vinna på kompromisser och förhandlingar med en sådan fiende. Så länge apartheid, ockupationen och koloniseringen inte är över är motstånd en plikt för varje internationalist. 

I Sverige är vår främsta uppgift fullständig bojkott av Israel.

Till sin omvärld försöker Israel presentera en bild av landet som ”Mellanösterns enda demokrati”, och man försöker på så sätt distrahera resten av världen från faktumet att Israel är en av världens mest våldsamma stater. Därför borde Israel stoppas från reklamkampanjer som det skamliga uppträdandet på Eurovision igår. Därför måste Israel bojkottas.

Nu befinner sig Israel i kris, och Netanyahu söker stöd hos de mest extrema delarna av den sionistiska rörelsen. 

När israeliska bosättare i februari utförde en pogrom mot byn Huwara i Västbanken stod israeliska militärer och såg på. Efteråt sa ministrar i Netanyahus regering att Huwara borde förintas. 

Andra sionister protesterar mot Netanyahu och vill att de högerextrema tonar ner sin retorik. Men om de inte erkänner att apartheid måste få ett slut så är de inga vänner. Vänstersionism är bara samma ockupation, samma fängelse med en annan fångvaktare.

Omvärlden måste fördöma och isolera Israel tills det israeliska samhället vänder sig mot det sionistiska projektet. Därför måste Israel bojkottas.

För att rädda sin regering försöker Netanyahu eskalera våldet mot Palestina. De senaste dagarna har Israel bombat Gaza, delvis för att skapa bunkermentalitet i Israel inför valet. I fredags bombades ett lägenhetshus i jakten på en motståndskämpe. Han dog martyrdöden men det gjorde också flera andra. Bland annat en femårig flicka. Mord på barn är vardag i Gaza.

Denna godtyckliga terror mot civila borde innebära att inget demokratiskt land handlar med Israel, allra minst vapen som kan används i terrorn. Ändå gör mängder av länder det. Ändå gör Sverige det. Sverige handlar med det företag som tillverkar drönarna Israel använder för att mörda civila, detta företag Elbit systems har kontor här i Göteborg. Elbit borde kastas ut ur Sverige som en del av en fullständig bojkott av Israel.

Därför måste Israel bojkottas och en fullständig bojkott av Israel är en av de bästa sakerna vi kan göra för att hylla och stötta det Palestinska folkets motstånd. Apartheid kommer falla och en dag kommer ockupationen ha tagit slut.

Vi återger här ett mobiliseringsupprop från Rojavakommittéerna:

STOCKHOLM: Söndag 4 juni 13.00 demonstrerar Allians mot NATO på Norra Bantorget för yttrandefrihet, till stöd för demokratiska krafter i Turkiet och mot ett svenskt NATO-medlemskap. 

I januari demonstrerade vi mot den svenska NATO-ansökan och bidrog till att frysa medlemsprocessen tillfälligt. Nu är det dags igen! Den 4 juni samlas vi ytterligare en gång för att protestera. Mot NATO, mot krigshets och mot de lagar som Sverige infört för att blidka diktatorn Erdoğan! NEJ TILL NATO – INGA ERDOGANLAGAR I SVERIGE!

#STOCKHOLM #NEJTILLNATO

Uttalande från Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network:

Lördagen 8 april marscherade nästan 1 000 personer genom Berlins gator i solidaritet med Palestina. Demonstrationen var kraftfull och välorganiserad, ett uttryck för upprördhet och internation solidaritet mot de krigsbrott och brott mot mänskligheten som den israeliska ockupationsregimen begår mot det palestinska folket.

Även om polisen satte in ett överdrivet antal konstaplar och arabiska tolkar med särskilt syfte att övervaka folkmassorna rapporterades inga incidenter under demonstrationen. I stället cirkulerade bilder från demonstrationen världen över, ett tecken på att palestinier, araber och internationalister i Tyskland inte har glömt bort de pågående orättvisorna i Palestina.

Som alltid när det är en stor demonstration för Palestina, särskilt när palestinska och arabiska gemenskaper i Berlin höjer sin röst för rättvisa och mot rasism och förtryck, följer snart attackerna och försöken att kriminalisera demonstrationen. Vi har sett denna retorik gång på gång och varje gång används en ny förevändning för att fortsätta förtrycket av palestinska röster i Berlin – liksom förtrycket av alla röster för rättvisa.

Den här gången är förevändningen en sensationell video som har fått stor spridning i tyska medier. Videon i fråga innehåller avsiktliga översättningsfel och är en öppen demonisering av palestinier som helhet och av Samidoun-nätverket i synnerhet. Den förtalar öppet politiska fångar som hungerstrejkar mot uppenbart politiska anklagelser i egenskap av civila personer i ockupationsmaktens militärdomstolar, äldre politiska fångar som mördas genom medicinsk försummelse i israeliska fängelser såväl som minderåriga fångar. Videon försöker lyfta fram en enda röst som ska ha ropat ett antisemitiskt slagord under demonstrationen. Personen som ska ha ropat detta syns inte i videon. Ingen annan anslöt sig till hen, ropet kom inte från demonstrationens ledning eller på megafon. Och denna person bara råkade vara tillräckligt nära dessa ”journalister” i en massdemonstration med tusentals människor för att de skulle kunna fånga upp dennes rop och använda det för att inleda en storskalig smutskastningskampanj mot organisering för Palestina i Tyskland.

Identiteten på denna person är helt oklar, liksom skälet till att hen ropade eller om hen ens deltog i demonstrationen. En sak är klar: hen hade inget att göra med mobiliseringens organisering, inriktning, ledarskap eller politiska ram, och detta uttalande återspeglar inte vår tydliga antirasistiska, antikoloniala vision för ett befriat Palestina. Varje enskild palestinsk demonstration i Tyskland är rutinmässigt och felaktigt förföljd och förtalad som antijudisk, när de i själva verket är antirasistiska och för befrielse. Detta är också ett försök att kriminalisera Samidoun, våra anslutna organisationer och våra initiativ i andra länder tusentals kilometer bort, vilket visar de verkliga avsikterna med denna kampanj.

Denna smutskastningstaktik syftar till att ifrågasätta vårt tydliga ställningstagande mot antisemitism och därmed vårt självklara ställningstagande mot det uttalande som påstås ha gjorts av en enda person i närheten av demonstrationen. Principfast organisering för Palestina är per definition antisionistisk, riktad mot detta rasistiska och koloniala system som förtrycker och försöker förgöra det palestinska folket. Vi är förenade i denna kamp med våra antisionistiska judiska kamrater, eftersom vår kamp inte äger rum mot bakgrund av en religiös konflikt, utan är en befrielserörelse mot kolonialism, ockupation och förtryck.

Två mycket viktiga punkter om instrumentaliseringen av sådana incidenter som är omöjliga att ta hänsyn till i en massdemonstration:

  • Vi ser sådana uttalanden som ett verktyg i händerna på reaktionära och repressiva krafter, inklusive pro-apartheidorganisationer som försöker kriminalisera stödet för Palestina.
  • Sionismen och dess ständiga försök att kalla denna fascistiska ideologi för ”judisk” har länge spelat en vidrig roll i förvirringen av sionismen, en rasistisk politisk ideologi, som judendom. Samma sak gäller de västmakter som fortsätter att kalla den israeliska ockupationen för en ”judisk stat” och som försöker tillskriva alla judar för sionistiska brott. Det är den palestinska befrielserörelsen som förkastar att judar likställs med sionister, och det är den sionistiska rörelsen som försöker institutionalisera detta likställande.

Vi vet också att dessa samordnade attacker inte återspeglar en önskan att ta itu med rasism, inklusive antisemitism, i varken Berlin eller Tyskland. De tjänar snarare tre huvudsakliga syften:

  • Att skapa en förevändning för att förbjuda organisationer som arbetar för rättvisa och befrielse för Palestina, som Samidoun-nätverket, eller för att förbjuda demonstrationer, som de kommande demonstrationerna för att uppmärksamma 75-årsdagen av al-Nakba, den katastrofala ockupationen av Palestina, på samma sätt som maj 2022.
  • Att provocera fram antipalestinsk rasism och repression på Berlins gator samt att skrämma och avskräcka våra gemenskaper från att delta i aktioner och demonstrationer.
  • Att avleda uppmärksamheten från demonstrationens verkliga fråga, nämligen de pågående krigsförbrytelserna och brotten mot mänskligheten i Palestina. Dessa brott rättfärdigas av den tyska regeringen och dess politiska partier och inkluderar den extrema bosättarrörelsen som marscherade genom Västbanken i det ockuperade Palestina nyligen, den israeliska ministern Bezalel Smotrichs uppmaningar till att ockupera hela Jordanien och hela Palestina och angreppen på palestinier som ber vid Al-Aqsa-moskén under ramadan.

Vi kommer inte att låta oss tystas eller kuvas och vi kommer inte att se på när våra gemenskaper blir måltavlor och kriminaliseras. Vi uppmanar alla att ansluta sig till oss söndagen 16 april för demonstrationen för alla palestinska fångars frihet. Med vår kollektiva klarhet och röst bekräftar vi än en gång: Från floden till havet, Palestina kommer att bli fritt!

Sedan 18 mars 2023, internationella dagen för politiska fångar, är Eda Deniz Haydaroglu (22 år), medlem i den revolutionära ungdomsorganisationen ”Turkiska revolutionära ungdomsfederationen”, i en obegränsad hungestrejk för rättvisa!

Det ordnas flertalet aktiviteter i anslutning till hungerstrejken. Klicka här för att se programmet och ladda ner flygbladet för kampanjen mot paragraf 129.

Som en del av kommittén ”Ner med paragraf 129” stöder Samidoun Eda i hennes hungerstrejk och hennes krav. 1 april 2023 deltog Samidoun i den dagliga organiserade vakan framför det federala justitieministeriet i Berlin och intervjuade Eda.

Vi uppmanar alla fria människor och organiserade krafter att stödja våra kamrater i deras kamp för rättvisa. Bjud in dem till era aktioner och seminarier och uppmärksamma deras modiga kamp: ozgulihsanserkan129@gmx.de

Hej Eda! Kan du berätta varför ni är samlade här i dag?

Vi står framför det federala justitieministeriet i dag och kräver rättvisa! Vi hungerstrejkar och har tydliga krav som myndigheterna måste följa upp. Våra kamrater greps orättvist på grundval av paragraf 129b och vi vill göra folk medvetna om denna orättvisa och skapa uppmärksamhet. Det är därför vi har samlats här i dag.

Vem hungerstrejkar i dag? Och vilka är era krav?

Jag och min kamrat Befin Özder har hungerstrejkat (i 15 dagar) sedan 18 mars 2023, de politiska fångarnas dag. Jag hungerstrejkar på obestämd tid och Berfin hungerstrejkar i 30 dagar. I Österrike, Grekland, Belgien och Nederländerna hungerstrejkar flera kamrater i 10, 7 eller 3 dagar. Dessutom hungerstrejkar två bandmedlemmar från Grup YORUM i 10 dagar. 18 mars 2023, de politiska fångarnas dag, gick hundratals människor från hela Europa också ut i en endags hungerstrejk.

Vi kräver alla samma sak: Rättvisa!

Mer konkret lyder våra krav så här:

  • Alla fyra fängslade kamrater, Özgül Emre, Ihsan Cibelik, Serkan Küpeli och Hasan Unutan, fängslades på grundval av paragraf 129 a och b i den tyska brottsbalken. Anklagelsen gäller medlemskap i en så kallad ”utländsk terroristorganisation”. Under flera år har oppositionella aktivister i Tyskland som aktivt kämpar mot det fascistiska styret i Turkiet förföljts och kriminaliserats genom diplomatiska krav. Turkiet skickar regelbundet listor över oppositionsaktivister som ska förföljas här. De fyra antifascister som nu sitter i fängelse fanns också med på dessa listor. För denna repression använder förbundsrepubliken Tyskland den mycket farliga paragraf 129b. Den är en kvarleva från nazitiden och en direkt efterföljare till den nationalsocialistiska landsförräderilagen. De allierade förbjöd lagen, men den återinfördes i lagen i samband med 1:a straffrättsändringslagen för att ”förhindra att nazisternas styrka ökar”. Det är dock uppenbart att dessa paragrafer främst används till att förfölja och fängsla oppositionella från Turkiet. Vi kräver att den nazistiska paragrafen 129 a och b i tyska brottsbalken diskuteras, ifrågasätts och tas bort från lagen. Straffrätten har alla nödvändiga medel för att åtala terroristbrott, det finns inget behov av en ”åsiktslag” som är en kvarleva från nazitiden!
  • De fyra fängslade antifascisterna har alla giltiga adresser i Tyskland. De greps också alla i sina respektive hem. Serkan Küpeli är gift, studerar i Hamburg och greps 15 dagar efter att han hade fått sitt första barn. Hasan Unutan är också gift, äger ett reklamföretag i Mannheim och är far till tre barn. Alla dessa personer är en del av det offentliga livet, deras politiska verksamhet tillkännages flera dagar i förväg på Internet, de har regelbundna läkarbesök och officiella möten som de deltar i osv. Den flyktfara som åklagaren hävdar är därför vag och inget skäl för att hålla dessa personer fängslade i nästan ett år under ospecificerade förhållanden. Förundersökningshäktning ska vara en utväg och får endast användas om inga mildare medel är lämpliga. Vi kräver att förundersökningshäktningen upphävs av de nämnda skälen och att rättegången fortsätter med åtalade på fri fot.
  • Generalåklagare [motsvarande svensk riksåklagare] Peter Frank använde sin ställning för att underteckna arresteringsorderna mot de fängslade antifascisterna. Kort därefter flög han på inbjudan till Turkiet och träffade bland annat justitieministern och premiärminister Recep Tayyip Erdogan och hyllades där. Vi kräver en förklaring av vad Peter Frank hade för ärenden i Turkiet, varför han samtalade med Erdogan med flera och vad han hyllades för i Turkiet. Vi skulle vilja veta om Peter Frank har hyllats för repression mot turkiska oppositionella i Tyskland.
  • Förföljelsen av antifascister av turkiskt ursprung i Tyskland bygger på rapporter från författningsskyddsbyrån [Tysklands inrikes underrättelsetjänst]. Denna skandalomsusade myndighet, som var djupt insyltad i NSU-fallen och som upprepade gånger dragit till sig uppmärksamhet för skandaler rörande nationalsocialistiska sympatier, saknar legitimitet i förföljelsen av antifascister. Rapporterna från författningsskyddsbyrån tjänar som preliminär kriminalisering, behandlas som fakta av myndigheter och rättfärdigar alla sorters repression. Detta förfarande är ett angrepp på rättsstaten eftersom det i en rättsstat inte är underrättelsetjänster utan domstolar som avgör vem som har begått ett brott. Vi kräver att oskuldspresumtionen ställs i centrum och att rapporter från författningsskyddsbyrån inte ska användas som fakta.
  • Sedan en tid tillbaka åberopas digitala filer gång på gång som bevismaterial i politiska processer i Tyskland. Detta leder ibland till skandalösa rättsliga beslut. Digitala filer är till sin grundläggande karaktär utsatta för alla former av redigering och manipulering. Med dagens teknik är det nästan omöjligt att fastställa om digitala filer är seriösa och trovärdiga eller utesluta att de inte har ändrats i efterhand. I Tyskland räcker det dock för en övergripande bevisning. Detta innebär att domaren beslutar om bevisningen ska godkännas eller inte. Detta är också ett angrepp på våra rättigheter, eftersom det då inte längre råder någon rättssäkerhet. Vi berövas möjligheten att juridiskt försvara oss i tveksamma fall mot redigerade eller nyskapade digitala filer, eftersom allting är upp till en domare att avgöra. Vi kräver därför att digitala filer inte får åberopas som bevis i politiska processer eftersom politiska intressen också alltid innebär en risk för missbruk och det saknas sätt att effektivt undanröja denna risk.

Paragraf 129b lyfts fram som ett instrument för att skydda mot terrorism, men hur tillämpas den egentligen?

I ett nötskal fungerar denna paragraf som ett instrument för att krossa den antifascistiska och revolutionära kampen. Paragrafen angriper alla våra demokratiska rättigheter och friheter. Det är inget annat än ett juridiskt övergrepp.

Vilka är de fyra fängslade kamraterna? Vilka är anklagelserna mot dem och vilka bevis använde staten för att gripa dem?

Özgül Emre är född i Tyskland men växte upp i Turkiet omgiven av revolutionärer. Hon blev tidigt vittne till klasskillnaderna i Turkiet och upplevde repressionen mot revolutionärer, såsom tortyr och mord på öppen gata. Hennes farbror är en av alla som har mördats av den turkiska polisen. Vid 14 års ålder bestämde hon sig för att ansluta sig till den antifascistiska revolutionära kampen. Hon har också upplevt tortyr och har gripits flera gånger. Hon arbetade som antifascistisk journalist för tidningen Kurtuluş. Efter en tid blev hon dock tvungen att åka till Europa eftersom hon förföljdes i Turkiet och hamnade på terrorlistor. Men även i Europa och i Tyskland, där hon fick politisk asyl, fortsatte hon att bedriva politiskt arbete mot fascismen. Hon har organiserat konserter, protestaktioner och demonstrationer mot AKP:s fascism och rasism i Tyskland och världen över. Hon har också varit engagerad i arbetet mot narkotika i Tyskland och har fortsatt att arbeta i Tyskland som journalist för Welt Heimat Zeitung från Baden-Württemberg.

Ihsan Cibelik är en av de äldsta bandmedlemmarna i det revolutionära antifascistiska musikbandet Grup Yorum som grundades 1985 och är känt för sin antifascistiska revolutionära musik. Grup Yorum är utsatta för repression i Turkiet såväl som över hela världen, även i Tyskland. Ihsan var tvungen att emigrera till Europa på grund av repression och att det sattes ett pris på hans huvud i Turkiet. Han har fortsatt att bedriva antifascistiskt arbete i Europa och i Tyskland som bandmedlem i Grup Yorum.

Serkan Küpeli är född och uppvuxen i Tyskland. Han träffade revolutionärer och antifascister i kulturföreningar i Tyskland. I unga år anslöt han sig till den antifascistiska kampen genom att organisera möten, demonstrationer och även konserter med Grup Yorum och mobiliserade för och deltog i dessa evenemang. Strax innan han greps blev han pappa. Hans barn var bara 14 dagar gammalt när han arresterades.

Hasan Unutan föddes i Turkiet och växte upp under fattiga förhållanden. Han kom sedan till Europa av olika skäl och gifte sig här i Tyskland och fick barn. I sin omgivning är han känd som vän av revolutionärer, Grup Yorum-sympatisör och antifascist. Han har organiserat flera demonstrationer mot AKP-fascismen, mot rasism, mot repressionen mot Grup Yorum och minnesceremonier för Hanau- och NSU-morden i Tyskland. Han har dessutom deltagit på många Grup Yorum-konserter och även mobiliserat för dem.

I åtalet mot de fyra kamraterna står det inte mycket mer än vad jag har nämnt. ”Beviset” som staten använder i de fyra fallen är deltagande och organisering av auktoriserade officiellt genomförda möten, demonstrationer, konserter och evenemang som bröllops-, förlovnings- eller begravningsceremonier. Specifikt handlar det om konserter av Grup Yorum och särskilt konserten 2014 i König Pilsener Arena i Oberhausen, som besöktes av 15 000 personer. Konserten anordnades under rubriken ”ett hjärta och en röst mot rasism”.

Vad gäller närvaron vid en förlovning bland ”bevisen” handlar det om förlovningen av två Grup Yorum-medlemmar i december 2021, där Özgül Emre överlämnade förlovningsringarna till paret, som staten använder för att antyda att hon är en kader i en terroristorganisation. Och begravningsceremonin är begravningsceremonin för Birsen Kars, som dog i februari 2022. Alla fyra deltog och Özgül Emre bar Birsens kista.

Det som är slående med Hasan Unutan är att i åtalet mot honom nämns också att han deltog i den demonstration som vi organiserade i Berlin 27 november 2022. Det var en demonstration mot paragraf 129. Och Hasan Unutan sägs ha deltagit i denna demonstration och satt upp högtalarsystemet. Det nämndes också som bevis att han använde Özgül Emres foto som sin profilbild på Facebook. Så detta är alltså våra kamraters stora ”brott” och ”förbrytelser”!

Du nämnde Peter Frank och att han hedrades av Erdogan. Vem är han och vilken roll spelar den turkiska imperialismens intressen i gripandet av de fyra kamraterna?

Peter Frank är Tysklands federala generalåklagare som också beordrade gripandet av våra fyra kamrater vid samma tidpunkt. Han reste till Turkiet strax efter gripandet och träffade sin motpart och Erdoğan. Han hedrades där av Turkiet och fick en ny ”prislista”. Vi vet mycket väl att det handlar om politiska intressen och vi misstänker kraftigt att det handlar om rättegångar mot revolutionärer. Det är den federala åklagaren som beslutar om huruvida förundersökningshäktningen ska fortsätta. Beslutet är godtyckligt och grundar sig enbart på politiska skäl.

Hur ser de kommande månaderna ut? Vilka rättegångar kommer att äga rum och vilka evenemang planerar ni?

Vi har nu börjat med en vaka framför federala justitieministeriet. Vi är där varje dag i veckan från 11 till 18. På lördagar och söndagar organiserar vi demonstrationer i Berlin-Kreuzberg. Vi vill anordna en presskonferens 17 april framför federala justitieministeriet där vi förklarar varför och vad vi hungerstrejkar för. Rättegången mot våra kamrater Özgül Emre, Ihsan Cibelik och Serkan Küpeli kommer förmodligen att äga rum 18 april i Düsseldorf.

Som del av Palestinska Samordningsgruppen Göteborg återpublicerar Samidoun Göteborg en demonstrationsinbjudan (i inbjudan hänvisas till mobilisering bland Palestinas fångar, läs mer om den här):

Demonstrera med oss!
Rutt: Stora teatern – Järntorget
Datum: Lördag 18 mars
Tid: Klockan 15

Januari månad slutade med att israeliska ockupationsstyrkor massakrerade 9 palestinier i flyktinglägret i Jenin och skadade ett 20-tal. Under februaris sista vecka utförde israeliska ockupationsstyrkor ännu en massaker i staden Nablus som tog 10 palestiniers liv, lämnade uppemot 100 palestinier skadade och åtminstone ett hem raserat. Månaden februari slutar med en regelrätt pogrom natten till 27 februari, utförd av hundratals sionistiska bosättare under israeliska ockupationsstyrkors uppsikt och beskydd och ledande israeliska makthavares uppmuntran, i Huwara och andra orter på Västbanken. Efter en hel natts ödeläggelse, inklusive bränder på flera byggnader med såväl palestinska vuxna barn inuti, slutar med åtminstone en palestinier mördad, flera hundratals skadade och dussintals hem, andra byggnader och fordon nedbrända till marken.

Det enda som kan stoppa dessa massakrer är Palestinas befrielse, och Palestinas folk och dess motstånd kräver vår solidaritet! Vår solidaritet med Palestina är internationell, antirasistisk, radikal och gränslös. I vår solidaritet står vi med alla palestinska fångar, vars frihet är ett grundläggande krav och vars egen politiska rörelse just nu mobiliserar inför en hungerstrejk för frihet utan slut med start 22 mars. I vår solidaritet står vi upp för allas rätt till bojkott av Israel som ett enkelt och folkligt medel för alla att stå upp för Palestinas befrielse. Vi står upp för allas rätt att fly, stanna och återvända och därmed alla palestinska flyktingars oförhandlingsbara rätt att återvända till Palestina. Vår solidaritet är helt enkelt med kampen mot ockupation, apartheid och bosättarkolonialism för ett fritt, enat, demokratiskt Palestina från Jordanfloden till Medelhavet.

Demonstrera med oss!
Rutt: Stora teatern – Järntorget
Datum: Lördag 18 mars
Tid: Klockan 15

Dödssiffrorna efter de stora jordskalven som bland annat benämns med hashtaggen #EarthquakeTurkiyeSyria beräknas i skrivande stund ha överstigit 41 000 på bara drygt en vecka, men även om jordbävningar är naturliga fenomen, till och med naturkatastrofer, är det inget naturligt med dödssiffrorna. Konsekvenserna för människornas liv är inget annat än ännu en av imperialismens katastrofer för mänskligheten. Från Erdoganregimens stöld av motsvarande tiotals miljarder kronor från de arbetande massorna i Turkiet i ”jordbävningsskatt” som just skulle förebygga dessa konsekvenser, att Rojava, självsstyret i nordöstra Syrien, lämnats vind för våg av den internationella gemenskapen efter den strategiska segern över Daesh och att högerextrema miliser härjar fritt i nordvästra Syrien efter att ha vuxit fram med finansiering, träning och beväpning från Turkiet, USA, Saudiarabien och EU-länder till ett årtionde av internationella sanktioner mot Syriens centralregering, regelbundna israeliska militärangrepp på infrastruktur i Syrien som flygplatser och den pågående bestraffningen av Libanon för att ha varit en bas för den palestinska revolutionen, till imperialismens, sionismens och reaktionens allmänna underutveckling och plundring av regionen. Allt detta och mer är i vägen för regionens och världens folk att komma samman i stunder av nöd, som jordbävningar eller för den delen klimatförändringar.

Vi delar här nedan ett upprop till en insamling till stöd för jordbävningens, och imperialismens, offer från föreningen Alshatat Alfalastini/Palestinska diasporaföreningen i Sverige, en förening som är med i Palestinska Samordningsgruppen – Göteborg. Längst ner i inlägget delar vi också några andra intressanta insamlingar:

Våra kära bröder och systrar i Syrien har drabbats av jordbävningen och som många av er redan vet begränsar sanktionerna den hjälp man kan bidra med. 

Vi på kultur förening har tillsammans med Alshatat Alfalastini nu startat en insamling till de drabbade av jordbävningen och kommer att åka ner till Syrien för att personligen lämna över pengarna och förnödenheterna till de behövande.

Våra tankar går till samtliga offer i såväl Turkiet, Syrien samt Irak. 

Tusentals människor behöver vår hjälp! Donera idag för att hjälpa oss göra skillnad – varje bidrag räknas och kommer att gå oavkortat till Syrien. 

Märk med ”Bidrag till Syrien”

Swish: 0760181006

IBAN: SE9850000000050371082137

Bank: SEB 

BANKGIRO: 774-5938

*****

Our dear brothers and sisters in Syria have been affected by the earthquake and as many of you already know, the sanctions limit the help that can be provided.

We at the cultural association, together with Alshatat Alfalastini, have now started a collection for the victims of the earthquake and will go down to Syria to personally hand over the money and supplies to those in need.

Our thoughts go out to all the victims in Turkey, Syria and Iraq.

Thousands of people need our help!  Donate today to help us make a difference – every contribution counts and will go straight to Syria.

Label with ”Contribution to Syria”

Swish: 0760181006

IBAN: SE9850000000050371082137

Bank: SEB

BANK GIRO: 774-5938

*****

اخواننا واخواتنا الاعزاء 

لقد تضرر اهلنا في سوريا بسبب الزلزال الذي ضربها قبل ايام قليلة، وكما يعلم الكثير منكم ، فإن العقوبات تحد من المساعدة التي يمكن تقديمها.

 لقد بدأنا نحن الآن في الجمعية الثقافية بالتعاون مع الشتات

الفلسطيني بجمع التبرعات لمساعدة ضحايا الزلزال وسنذهب إلى سوريا شخصياً لتسليم الأموال والإمدادات إلى المحتاجين.

 قلوبنا مع كل الضحايا في تركيا وسوريا والعراق.

 الآلاف من الناس بحاجة لمساعدتنا!  ساهموا بالمساعدة اليوم لمساعدتنا على إحداث فرق – كل مساهمة مهمة وستحدث فرق مهما كانت بسيطة، وستذهب مباشرة إلى سوريا.

 يرجى ارفاق عبارة:

 ”Donera till Syrian” مع المبلغ المرسل.

 رقم الـ Swish :

 رقم الحساب المصرفي الدولي (IBAN): SE9850000000050371082137

Bank: SEB 

BANKGIRO: 774-5938

Andra insamlingar:

Kurdiska Röda Solen: https://rodasolen.se
BANKGIRO: 5589-7672
IBAN: SE04 5000 0000 0537 4106 6753
SWISH: 123 40 138 68

ATİK: https://www.atik-online.net/deutsch/2023/02/07/atik-wir-trauern-mit-unseren-menschen-im-erdbebengebiet
Mottagare: ATIK
Mottagarbank: ING BANK N.V. AMSTERDAM
IBAN: NL08 INGB000 6068972
BIC / SWIFT: INGBNL2A
Meddelande: ”Sende Erdbeben2023”

Young Struggle: https://young-struggle.org/eine-katastrophe-des-systems/
Mottagare: Multi-Kulti e.V.
IBAN: DE69 3701 0050 0983 1415 04
BIC / SWIFT: PBNKDEFF
Meddelande: ”Erdbebenhilfe”

Grannar för varandra/Cyklopen: https://facebook.com/events/s/insamling-for-solidaritetsarbe/580884680559469/
Swish: 123 546 50 42
Plusgiro: 89 65 38-6
Meddelande: ”Grannar”

Som en del i aktionsveckan för den fängslade palestinska ledaren Ahmad Sa’adat och i anslutning till helgens stora demonstration mot NATO och samarbete med Turkiets fascistiska ledning samlades vi med våra kamrater i Rojavakommittéerna under parollen PFLP – PKK: TERRORLISTOR ÄR HITTEPÅ.

Terrorlistor är ett av imperialismens vapen i dess kamp mot förtryckta folk och de som kämpar för deras befrielse – något som både de palestinska och den kurdiska befrelserörelserna fått känna på allt för väl. Men vi låter oss inte luras – vi vet vilka de riktiga terroristerna är och vi vet på vilken sida vi står!

Som del av Palestinska samordningsgruppen Göteborg är Samidoun Göteborg medarrangör till följande arrangemang, där vi bland annat kommer att uppmärksamma fängslade palestinska vänsterledaren Ahmad Sa’adat inom ramen för aktionsveckan för Sa’adats och alla palestinska fångars frihet:

Välkommen till en kulturkväll i solidaritet med det kämpande Palestina!

Preliminärt program: Litteratur, film, musik, och insamling till utbildning för barn och ungdomar i Palestina.

Program och annan info kommer, eventet uppdateras löpande.

Datum: Lördag 21 januari
Tid: Klockan 15:00-17:00
Plats: Marx Engelshuset, Fjärde långgatan 8