I måndags hölls fredsdemonstrationer i 17 länder över hela världen mot det imperialistiska kriget i Jemen under aktionsdagen World Says No To War On Yemen, som bland annat uppmärksammades av Samidounnätverket, tillsammans med över 300 andra organisationer.
En koalition ledd av den reaktionära Saudiarabiska monarkin invaderade landet i mars 2015. Länder såsom USA, Frankrike och Bahrain har också militär i landet. På försvarsmaktens hemsida kan man även läsa om FN-interventionen där Sverige deltar sedan 2019.
”Ett av FN:s bidrag i Jemen är en civil observatörsinsats (UNMHA) som består av personal med militär och polisiär kompetens samt personal med erfarenhet från civila FN-insatser.” [1]
Saudiarabien är en av de diktaturer som svensk export förser med vapen och krigsmateriel. 2019 ökade svensk vapenexport rejält – från redan internationellt höga siffror – till rekordnivåer. Andelen krigsmateriel exporterat till vad man kallar ”ofria” länder (där Saudiarabien ingår) ökade också. Konflikten har tills tagit livet av över 12 000 civila och till dess följder räknas över 80 000 barn som har dött av svält. [2]
Sveriges roll i det imperialistiska aggressionskriget är förkastlig och måste upphöra. Samidoun Stockholm säger: Nej till kriget i Jemen; Ner med svensk och US-amerikansk imperialism; Stoppa vapenexporten till Saudiarabien. Leve det jemenitiska folkets heroiska kamp mot imperialism!
This Monday demonstrations for peace were held in 17 countries across the globe against the imperialist war on Yemen during the Day of Action No to War on Yemen, having been observed by the Samidoun Network along with over 300 other organizations.
A coalition led by the reactionary Saudi monarchy invaded the country in 2015. Countries such as the US, France and Bahrain also keep military in the country. On the Swedish Defence Forces website the following can be read:
“One of UN contributions to Yemen is a civilian observer mission (UNMHA) consisting of personnel with military and police competence with experience from civilian UN interventions” [1, our translation]
Saudi Arabia is one of the dictatorships supplied with Swedish weapons and war materiel. 2019 Swedish weapons exports – already remarkably high by international standards – increased significantly to record levels. The percentage exported to countries designated “unfree” (Saudi Arabia is in this category) also increased. The conflict has cost over 12 000 civilian lives and its casualties include over 80 000 children who have died of starvation. [2]
Sweden’s role in the imperialist war of aggression is undeniable and despicable. Samidoun Stockholm proclaims: No to war on Yemen; Down with Swedish and US-American imperialism; Stop the export of weapons to Saudi Arabia. Long live the heroic struggle of the Yemeni people against imperialism.
”Idag är det avgörande att belägra det rasistiska, bosättarkoloniala sionistprojektet, och rent av delegitimisera detta projekt, och att stötta vårt folks kamp för befrielse, självbestämmande och återvändo som riktningen mot en demokratisk politisk lösning för Palestina. Vårt folk kommer inte böja sig för ”Israels” regeringar, inklusive den nuvarande regeringen som representerar kolonisatörernas och den ultraextremistiska sionistterrorns vilja. Jag manar alla progressiva krafter för frihet och demokrati till att stå med vårt folks kamp i alla former av bojkott: till politisk, ekonomisk, akademisk och kulturell bojkott mot ockupationsstaten och åsamkandet av en verklig ekonomisk kostnad för dess koloniserings- och bosättarindustrier och eskaleringen av globala kampanjer mot alla företag som stödjer och investerar i ockupationen militärt och ekonomiskt.” – Ahmad Sa’adat
I samband med 12:e årsdagen för den israeliska domen mot ledarskapsfiguren för såväl palestinsk nationell befrielse som för den internationella vänstern Ahmad Sa’adat, och 12:e årsdagen för det brutala israeliska angreppet på Gaza, ”Operation Cast Lead”, manar Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network alla som står med Palestina och rättvisa för det palestinska folket att ansluta sig till oss mellan 15 och 23 januari 2021 i en aktionsvecka för frihet åt Ahmad Sa’adat och alla palestinska fångar.
Den fängslade Ahmad Sa’adat är generalsekreterare för Folkfronten för Palestinas befrielse (Popular Front for the Liberation of Palestina, PFLP), en ledare för den palestinska nationella befrielserörelsen och en symbol för den internationella vänstern och för revolutionära rörelser. Han dömdes till 30 år på israeliskt fängelse 25 december 2008 efter att ha våldsamt förts bort från Palestinska myndighetens Jericho-fängelse 2006 med anklagelser om att leda en förbjuden organisation och om ”uppvigling”. PFLP, likt alla palestinska politiska partier och motståndsorganisationer, har stämplats som en ”förbjuden organisation” av de israeliska ockupationsmyndigheterna.
Den 15:e januari uppmärksammar vi den 19:e årsdagen för Palestinska myndighetens gripande av Sa’adat inom ramen för ”säkerhetssamordningen” med den israeliska ockupationen, en praktik som fortsätter än idag, trots brett palestinskt förkastande. Palestinska myndigheten kidnappade Sa’adat och hans kamrater under falska förevändningar och höll dem fångna i fyra år innan dess fängelse angreps av den israeliska ockupationen. Detta är bara en av de ödesdigra konsekvenserna för palestinier av Madrid-Oslo-vägen och skapandet av Palestinska myndigheten i den så kallade ”fredsprocessen” som i verkligheten har varit ett projekt för Palestinas likvidering.
Medan de hölls i Palestinska myndighetens Jericho-fängelse, bevakades Sa’adat och hans kamrater av US-amerikanska och brittiska vakter, vilket tydliggör att denna fängsling var allt annat än en utövning av palestinsk suveränitet. Vissa av de brittiska vakterna hade tidigare tjänstgjort genom att vakta irländska republikanska fångar i det ockuperade Nordirland.
USA:s och Storbrittaniens direkts inblandning i hans fängslande illustrerar varför det är så pass nödvändigt med internationell aktion för detta fall. Stödet från USA, Storbritannien, Kanada, EU, Australien och andra stater för det israeliska koloniala projektet fortsätter reproducera dess straffrihet medan det beslagtar land, demolerar bostäder, genomför massfängslanden, utför utomrättsliga avrättningar, bedriver etnisk rensning i Jerusalem, belägrar Gaza och en rad andra människorätts- och krigsförbrytelser.
”Normaliseringsprojektet” som framförs av USA och dess partners, i synnerhet reaktionära arabregimer, är ett försök att legitimera det illegitima: stölden av palestinskt land och fördrivningen av det palestinska folket på grund av de reaktionära regimerna i maskopi med imperialismen. Att stå med palestinska fångar är oskiljaktigt från att konfrontera normaliseringen. Under denna vecka ansluter vi oss till Global Campaign to Return to Palestines upprop för 2021 mot normalisering.
Vi anmärker också att den palestinska befrielserörelsen fortsätter även håll i internationella fängelser, i synnerhet Georges Ibrahim Abdallah, fängslad i Frankrike sedan 36 år tillbaka trots att han har haft rätt till frigivning sedan 1999, och ansluter oss till ropen för deras frigivning.
Sa’adat är en ledare för den palestinska fångrörelsen och den palestinska nationella befrielserörelsen såväl som en palestinsk, arabisk och internationell symbol för motstånd mot kapitalism, rasism, apartheid och kolonisering. Förföljd och angripen för sin politiska roll och klara politiska vision, men han förblir omöjlig att tysta trots förtrycket mot honom och hans 4 500 palestinska politiska medfångar.
Anslut dig 15-23 januari 2021 till vårt gemensamma upprop för frihet åt Ahmad Sa’adat och alla palestinska fångar, med aktioner och global solidaritet för att eskalera bojkotten av Israel, sätta stopp för hjälp och stöd till Israel, organisera för rättvisa i Palestina och göra motstånd mot imperialism och kolonialism.
AGERA!
Organisera evenemang, aktioner och protester för att kräva frihet åt Ahmad Sa’adat och alla palestinska fångar! Protestera på offentliga torg och andra öppna och allmänna gemenskapsytor. Lägg märke till att dessa datum också är årsdagar för Israels blodiga ”Cast Lead”-offensiv mot Gaza 2008-2009 – Vi manar er till att inkludera båda i era aktiviteter. Vi vet att möjligheterna till fysiska aktiviteter varierar från region till region, men vi uppmuntrar också digital aktiviteter och onlineprotester för Palestina! Maila oss på samidoun@samidoun.net, samidoungbg@fripost.org eller samidoun08@protonmail.com för att informera oss om era aktiviteter och aktioner.
Anslut dig till sociala mediekampanjen. Lägg upp ett foto eller en video med ett budskap om frihet åt Ahmad Sa’adat och hans palestinska fångar och hashtaggen #FreeAhmadSaadat. Du kan använda dig av affischerna nedan. Skicka oss dina foton genom att maila oss på samidoun@samidoun.net, samidoungbg@fripost.org eller samidoun08@protonmail.com eller kontakta oss på Facebook, Twitter eller Instagram.
Bojkotta Israel! Följ Ahmad Sa’adats uppmaning ovan: Håll Israel till svars för sina förbrytelser. Köp inte israeliska produkter, och kampanja mot investeringar i företag som tjänar på ockupationen. Delta i direkt aktion för att utmana krigsprofitörer (som Elbit-kampanjen med Palestine Action) och bojkotta medskyldiga företag som Puma och HP. Bygg rörelsen mot normalisering mellan Israel och reaktionära arabregimer i maskopi med imperialismen.
Frihet åt Ahmad Sa’adat och alla palestinska fångar, frihet åt Palestina, från floden till havet!
Samidoun Stockholm har översatt ett uttalande från Folkfronten för Palestinas Befrielse för högtidlighållandet av årsdagen för den första intifadan. Det går att läsa här:
PFLP: Stenarnas Intifada var ett folkligt svar på fienden och dess allierade hos de koloniala makterna och reaktionära arabregimernas försök att likvidera den palestinska revolutionen.
PFLP, på 33-årsdagen för det folkliga upproret som bröt ut på denna dag i de ockuperade territorierna 1987, saluterar de motståndskraftiga massorna av palestinier och arabiska folk som alla representerade ryggraden och dess stöd i upproret.
Även alla världens fria människor som stöttade Palestinas rättfärdigade sak, och stod bakom vårt folks legitima kamp för frihet, återvändo, självständighet, värdighet och självbestämmande.
PFLP, när vi uppmärksammar detta stora revolutionära minne, fastslår att intifadan var ett exempel att följa i det palestinska folkets förmåga att föreslå konfrontationsmetoder och skapa ett kampsätt motsvarande essensen i varje steg.
Det representerade det palestinska folkets svar på fienden och dess allierade hos koloniala krafter och de reaktionära arabregimerna; att likvidera den palestinska revolutionen, med startpunkt i dess direkta närvaro på historiska Palestina och Libanons gränser specifikt.
En politik av förföljelse, trakasserier, förtryck och strypning, såväl materiell som immateriell, utövades mot de revolutionära krafterna i de arabiska länderna och överallt i övrigt.
Vi bekräftar att det imperialistiska systemets attack, med det sionistiska projektet och svansen av arabisk reaktion I sin spets, att likvidera den palestinska saken, är en förlängning av en position fientlig mot alla de arabiska folken, det palestinska inkluderat.
Det blir till nödvändighet att lyfta fram erfarenheten av de korrekta upproren och revolutionerna, och påminna världen om de odödliga bedrifter som har skapta gentemot det sionistiska kolonialprojektet: sedan början av dess cancerliknande expansion i Palestina.
Folkfronten framhäver också sin övertygelse att enigheten hos vårt folk och de nationella krafterna i intifadan, i varje steg av vår kamp, var en fundamental pelare i konfrontationen med fienden, och därmed kallar vi på återupprättandet av den palestinska nationella enigheten och det folkliga motståndet. Samt alla former av kamp och metoder för att uppnå målen av frihet, återvändo; självständighet och upprättandet av ett oavhängigt Palestina på hela dess nationella mark från sjön till havet.
Intifadan representerade den största processen i att underminera ockupationsmakten. Dess organisatoriska slagan var: Frihet och Självständighet, och i linje med det varnar Folkfronten om faran i att fortsätta satsa på samma reformistiska projekt som haft inneburit så katastrofala förhandlingar spm så allvarligt skadat enigheten och kampen hos vårt folk, och satt i sten en kontinuerlig horisontell och vertikal splittring hos vårt folk.
Vi förnyar vårt upprop att avfärda förslagen att ge upp och återgå till förhandlingarnas och säkerhetskoordineringens väg som producerades av den arabiska normaliseringen som ämnar att implementera bosättarens mål.
Allt vårt folk har är att fortsätta och eskalera den nationella kampen och kampen mot fienden, dess projekt, planer och allt som den representerar.
Folkfronten saluterar med största respekt martyrerna som dött på rättvisans väg för sitt folks frihet, för fångarna och de skadade, för familjerna. Vi förstärker vår tro på folkets förmåga att justera maktbalansen. Folkfronten tror fortfarande på folkets förmåga att slå sönder den sionistiska fienden, med hjälp av enigheten hos de arabiska folken och världens alla folk, möjligheten att realisera frihet för folkets läger gentemot det aggressiva imperialistiska herraväldets läger.
Detta är en debattartikel skriven av Samidoun Sverige och förbundet Arbetarmakt. I skuggan av antiimperialismen vars död började med Sovjets fall strävar vi efter en förnyad rörelse. Vi tar avstamp i de irländska och palestinska befrielserörelserna och hävdar en ny generation av kamp mot Imperiet.
Sedan demonstrationerna mot EU-toppmötet 2001 samlade över 50 000 personer på Göteborgs gator, har antiimperialismen långsamt fallit samman som politisk rörelse. Folkliga massmobiliseringar har ersatts av mindre, mer utspridda sporadiska symbolaktioner drivna av demoraliserade kommittéer. Den antiimperialism som för 19 år sedan var självklar för stora delar av den svenska vänstern har långsamt hamnat i skymundan.
Idag står det palestinska folket i en mer prekär situation än på många år men den internationella solidariteten ekar tystare än någonsin. Inför förra årets israeliska val utropade president Netanyahu sin avsikt att vid vinst annektera de bosatta områdena i ockuperade Västbanken. Detta nya led i en lång historia av aggression och kolonialism har mötts av en dånande tystnad från omvärlden. Med Trump-administrationen vid sin sida har Israel utformat, skjutit upp och skrivit om sina annekteringsplaner. Men att de ska bli av är det ingen fråga om. Bidens val till president signalerar ingen omorientering i frågan utan en perfekt kontinuitet.
Innan inbördeskriget i Syrien var Palestina det land med flest flyktingar runtom i världen. Merparten av dessa är vanliga människor som år efter år får sina hem demolerade, sina nära fängslade och sina vänner tvingade på flykt. Enligt akademisk konsensus har mer än vartannat barn i Gaza utsatts för åtminstone ett trauma. Och nästan vartannat barn lider av allvarlig PTSD. I israeliska fängelser blir barn regelbundet utsatta för förnedring, misshandel och förhör, och fängslas utan målsmans närvaro.
Palestinier är även starkt överrepresenterade bland världens politiska fångar. Ahmad Sa’adat – palestinsk revolutionär och frihetskämpe – har hållits i israeliskt fängelse sedan 12 år tillbaka utan rättvis rättegång eller konsekvent bevisning. Den palestinske läkaren Issam Hijjawi anhölls i augusti tillsammans med 9 republikaner i Irland och nekas än idag den hjälp som hans tillstånd kräver.
Den praktiska internationella solidariteten har varit i kris sedan början av 90-talet när Sovjetunionen föll och de socialistiska partierna i Europa tvingades till anpassning efter en strikt US-amerikansk hegemoni. Där vi tidigare såg en vänster praktiskt enad i sitt stöd för de förtryckta folken hörs numera tomma fraser från ett fåtal kämpar som inte längre har den politiska stämningen bakom sig.
Palestinierna är inte ensamma i röran. Antiimperialismens svaghet återspeglas i de upptrappade försöken till latinamerikanska statskupper, i utökad repression mot irländska republikaner och i Turkiets interna och externa aggressioner gentemot Syrien och det kurdiska folket. Om inte vi omorienterar våra prioriteringar – vart lämnas världens förtryckta folk?
Befrielserörelserna bland de förtryckta folken har aldrig varit beroende av stöd från Väst men vår egen arbetarrörelse är helt beroende av deras kamp. Den svenska välfärdsstaten är inte enbart byggd på vår klassrörelse utan även på vår position som ett land i den imperialistiska kärnan. Vårt välstånd går inte att separera från den imperialistiska utsugningen av arbetare och fattigbönder i runtom världen.
Trots årtionden av tomma hot från FN om människorättsbrotten och de illegala bosättningarna har omvärlden konsekvent svikit det palestinska folket. Normaliseringsprocessen av relationerna mellan Israel och närliggande reaktionära regimer betyder att det palestinska folket nu står inför ett kritiskt moment. Tidigare decenniers massiva mobiliseringar lyser med sin frånvaro. Vart är Palestinas luftvärnskanon?
Det är dags att ena och återuppliva den revolutionära antiimperialistiska rörelsen. Folken i Palestina, Irland och resten av den koloniserade världen har stått ensamma alltför länge. Historien kommer inte att rentvå dem av oss som inte aktivt tar ställning mot de imperialistiska härjningarna. Vi behöver en ny antiimperialism. Vilken sida står du på?
Företräder du en antiimperialistisk grupp i Stockholmsområdet och accepterar att vi behöver förnya antiimperialismen? Skicka ett mejl till Samidoun08@protonmail.com
Tänka Antiimperialistiskt är en artikelserie där vi i Samidoun Stockholm översätter antiimperialistiska tänkare och sätter dem i en palestinsk och global revolutionär kontext, med ett specifikt fokus på fångkamp. Denna text skrevs av Generalsekreteraren för PFLP, Ahmad Sa’adat, som ett förord tillHuey P Newtons bok Revolutionary Suicide. Newton var grundare till Svarta Panterpartiet i USA och dess huvudideolog. Sa’adat länkar ihop de palestinska och afroamerikanska kamperna och klargör en obrytbar solidaritet. Texten skrevs 2017 från Ramonfängelset.
Det är en ära att skriva en introduktion till denna bok författad av en stor ledare för den Svarta befrielsekampen i USA, Huey P Newton. Från insidan av ockupantens Ramonfängelse, på mina egna, mina kamrater och den palestinska fångrörelsens vägnar, sträcker vi ut våra knutna nävar i solidaritet och saluterar och omfamnar våra Svarta kamrater vars kamp för frigörelse mitt i odjurets mage fortsätter än idag trots hård repression.
Från Ansar till Attica till Lannemezan, fängelset är inte bara ett avgränsat fysiskt utrymme utan också en plats för de förtrycktas kamp där den konfronterar förtryckaren. Oavsett om det är i Mumia Abu-Jamal, Walid Daqqa eller Georges Ibrahim Abdallahs namn, måste fängslade politiska fångar vara en prioritet för våra rörelser. Dessa namn illustrerar kampens kontinuitet mot vår kollektiva fiende – deras organisatoriska arv som sträcker sig tillbaka till de antikoloniala frihetsrörelserna på 1960-, 1970-, 1980-talet fram tills idag. Politiska fångar är inte enbart individer; de är ledare i kamp och organisering bakom fängelseväggarna som hjälper att bryta ner och avveckla stängerna, väggarna och kedjorna som splittrar oss från våra folk och områden i kamp. De möts upprepad isolering och tortyr från ockupanten och fångvaktaren som ämnar bryta fångens viljestyrka och deras betydelsefulla koppling till sitt folk.
Så när vi bevittnar eskaleringen mot vår rörelse som vi ser idag i Filippinerna, när vi ser de mordiska orkestrerade attackerna mot vårt palestinska motstånd, när vi ser kriminaliseringen av Svarta personer och rörelser, är det klart att vi står inför samma situation som Huey Newton identifierade och konfronterade. Vi vill fortfarande försvara våra folk från kapitalismen, sionismen och imperialismens hänsynslösa attacker, samt deras polis och militär. Vi har inte än lyckats förverkliga våra drömmar och förvandla fängelserna till befrielsens museum. Revolutionärer världen över kämpar för och drömmer om denna framtid, i varje förtryckt folks rörelse. Givetvis, när vi pratar om fångrörelsen, talar vi i grund och botten om motstånd.
Fängelser existerar av en anledning, för behoven och intressena hos de med makt. Och när det finns fängelser att låsa in folket i, där det finns ockupation, kolonialism, förtryck; där det finns ockupation och kolonisering, kommer det finnas fängelser och alla lagar inom juridikens ramar upprättas för att legitimera exploatering, förtryck och orättvisa och för att kriminalisera motstånd och frigörelse. Från The Fugitive Slave Acts på 1800-talet till ”terrorlistorna” som försöker kriminalisera och folkens motståndsrörelser, dessa är alla reflektioner av ett krig mot folket. Vi saluterar syster Assata Shakur som fortfarande kämpar i frihet i Kuba, samtidigt som hon hotas på nytt att döpas ”terrorist” för att rättfärdiga jakten på denna globala frihetssymbol.
Detta illustrerar också att Svarta Pantrarna och den Svarta befrielserörelsens kamp, sak och rörelse inte är ett avslutat kapitel. Det är ett pågående kapitel, en pågående kamp och en kontinuerlig rörelse för rättvisa och frigörelse. Samtidigt som jag skriver idag noterar den revolutionära palestinska vänstern, Folkfronten för Palestinas Befrielse, sitt femtionde år av kamp, ett tillfälle både för att fira och för att undersöka dess arv för att skärpa och stärka vår marsch mot revolutionär seger. På samma vis har vi precis passerat den femtionde årsdagen för grundandet av Svarta Panterpartiet, vars vision för revolutionär förändring fortsätter vara lika relevant än idag.
Det är ett arv som bärs av båda med idéer och människor själva vara historier avokado fortsätter att animera och inspirera folk. Du kan passera PFLPs första fånge någonstans på Berlins gator, där han fortfarande kämpar för palestinierna. Du kan känna arvet från Svarta Panterpartiet och den fortsatta Svarta kampen på Chicagos, Oaklands och Harlems gator. Det finns folk som bär inom sig arvet av kampen som en mänsklig skatt. Erfarenheterna hos gigantera inom vår rörelse, speciellt de som gått genom fängelse, står sida vid sida med idéerna som förts ner genom skrift, böcker och litteratur, från en generation till nästa, ett spår av kamp som leder mot en framtid där ungdomar framträder för att leda de Svarta och palestinska revolutionära frihetskamperna.
Varje politisk fånge, oavsett om de nu är i fängelse eller ej, bär inom sig drömmen och verkligheten frigörelse och vad den kan och måste betyda i praktik. Idag, när vi ser på den Svarta befrielserörelsen eller ursprungsbefolkningarnas kamp i Förenta Staterna och Kanada, pratar vi om samma fiende som vi konfronterar i ockuperade Palestina. Kulorna som avrättade Malcolm X eller Fred Hampton kunde ha använts för att mörda Ghassan Kanafani eller Khaled Nazzal eller Mahmoud Hamshari, och idag ser vi samma tårgas och kulor transporterade runt världen för att använda mot folket. Vi ser företag som G4S profitera på attackerna mot våra rörelser och vi ser massfängslandet av vårt folk och vi ser hur US-amerikanska, Europeiska och Israeliska poliser utbyter träning med varandra för att eskalera rasism, ”kontraterrorism” och repression på gatorna i våra städer, läger och byar.
I våra kretsar här i fängelser hoppas vi alltid och fortsätter att kommunicera med rörelser och politiska fångar överallt. Vi vill dela våra erfarenheter med varandra och stärka alla våra rörelser för frigörelse och rörelsen för att befria våra fångar. De politiska fångarna har förstahandserfarenhet av konfrontation och erfarenheten av ett fängelse kan transformera en som politisk fånge. Det är inte en individuell erfarenhet utan en kollektiv; heroismen hos en fånge är inte enbart att sitta i fängelse utan även att förstå att de kan bära med sig ledarskapet av en rörelse och en fortsättande kamp på ny plats som i sin tur har internationella ekon. Georges Ibrahim Abdallah kämpar idag i Lannemezanfängelset precis som Mumia Abu-Jamal kämpar i Mahanoy. Hjältemodet kommer inte enbart från att man har spenderat år i fängelse och sedan blivit släppt; utan i att vara en veteran i en kamp som fortsätter framföra befrielsens budskap åt de som kvarstår.
Den politiske fången är inte svag och inte kuvad, trots deras bästa försök. Skyldigheten hos den politiska fången är att hålla flamman levande. Detta är inte en roll som vi har letat upp eller arbetat för. Men nu när vi är i denna position måste vi hålla den för att sätta ett exempel, inte för vårt folk, som är rotade och orubbliga, utan för fienden, för att visa att fångenskapen inte kommer fungera för att besegra vårt folk. Vi bär vår sak, inte bara som en individuell jakt efter frihet. Israel eller Frankrike eller USA hade befriat oss eller Georges Abdallah eller Mumia Abu-Jamal om vi var villiga att bli verktyg åt systemet eller förråda våra folk. Men istället har fångarna blivit slående exempel på en motståndskultur i allt från konst till litteratur till politiska idéer.
Idag möter våra revolutionära rörelser tuffa tider över hela världen. Men dessa tuffa tider kan också innehålla ett värde om vi tittar närmre; vi bakar vägen för en ny generation av revolutionärer som fortfarande kan lyfta fram kraven på socialism, folkets demokrati, en annan värld. I den eran Newton skrev delade rörelser och fångar erfarenheter och kommunicerade genom brev, böcker och konst, ofta smugglade ut ur eller in i fängelser, genom censur och järnväggar. Idag, med alla stora teknologiska revolutioner, är det svårt för politiska fångar att få sina ord hörda överhuvudtaget och nekas till och med tillgång till telefon för att prata med familj och sina nära.
Varför tänker vi fortfarande på, och läser, och återpublicerar Huey Newtons skrifter idag? I grunden för att hans analys och hans partis analys var korrekt och fortsätter vara korrekt, legitim och livsviktig. Idag, när vi ser USA-imperialismens härjningar, hotet från Trump gentemot världen och skjutningarna av Svarta på landets gator av poliser, är den fundamentala korrektheten och nödvändigheten av Svarta Panterpartiets arbete tydligt. Idag, när folkliga rörelser attackeras och frihetsrörelser beskrivs som ”terroristiska” samt kriminaliseras, ser vi en massiv påtvingad attack på våra folk. Fängelser är bara en form av tvång i ockupanten, kolonisatören, kapitalisten och imperialistens händer; att skala bort folkets kunskap och påföra isolering är andra former av tvång.
Påtvingandet av konsumerism, separationen av folken från deras mänsklighet och isoleringen av folken är alla former av tvång vid sidan av fängelserna som underminerar våra rörelser, våra folk och våra befrielsevisioner. De vill se våra rörelser isolerade från varandra genom terrorn som är ”terroristlistan” och tystnaden av enskild isolering. Kapitalistisk och imperialistisk media plattar till världen så att här i israeliskt fängelse hör vi om de senaste teknologierna i USA samtidigt som repressionen av det Svarta folket görs osynlig. Men verkligheten idag är att överallt föds en Huey eller Assata eller Khalifa eller Ishaq som kan bära sina folks dröm framåt.
Huey Newton och de Svarta Pantrarna stormförtjust socialism, social rättvisa, mot rasism, imperialism, från Oaklands gator till flyktinglägren i Libanon. Huey Newton sade ”Vi stödjer palestiniernas rättfärdigade kamp för frihet till hundra procent. Vi kommer fortsätta göra det och vi vill att alla de progressiva folken i världen faller in i våra led för att bygga en värld där alla folk kan leva.”
Jag kan självklart inte tala som en expert om fängelser i USA idag. Men bara att titta på siffrorna är en slående illustration av vad som är så djupt fel med systemet. Som palestinier möter vi också negationens erfarenhet, en attack på vår existens, att bli behandlade som sämre eller icke-mänskliga för vår påtvingade rasidentitet. Vi förstår genom våra egna erfarenheter hur ockupation och kapitalism handlar om profit och exemplet som USA-fängelserna visar världen, där fängelser ses som en källa på billig och tvingad arbetskraft och profit för kapitalismen. Vi ser hur infängslande används för att kontrollera, dividera och hota samhällen och folk som är under anfall. Fängelsesystemet innebär mycket pengar för företag samtidigt som det innebär ett direkt hot mot Svarta barn och deras framtid. Och detta är ”säkerhetslösningen” som Trump och USA-imperialismen marknadsför till världen som lösningen på kapitalismens kris, en lösning byggd på blodig och brutal exploatering.
Här i våra celler kan vi känna vibrationerna av dessa attacker och den fysiska påverkan i invasionerna och inspektionerna hos de specialiserade repressiva enheterna hos ockupanten. Vi ser också potentialen och nödvändigheten för våra rörelser att resa sig inom fängelserna tillsammans med dem på utsidan. Vi ser tusentals människor dömda till massiva straff på 20, 30, 40 år i fängelse, och längre, fråntar människors frihet och liv. Motstånd är kritiskt och måste ha en verklig inverkan på folks liv. Vår uppoffring i fängelse har betydelse när den kan leda till framsteg för de fattiga och frigörelse för våra folk. Vår kamp måste påverka folkens liv materiellt.
Från Irland till USA till Frankrike till Palestina fortsätter politiska fångar vara ledare i rörelser som bekämpar rasism, imperialism och kolonialism. Vi ser också att fångarna i den palestinska rörelsen möter politisk inspärrning runtom världen i fiendens fängelser – från hjälten Rasmea Odeh som tvingades från USA till de Fem Fångarna För Palestina, även kallade de Heliga Fem, som hålls i extrem isolering sida vid sida med Svarta kämpar, för att ha deltagit i välgörenhetsarbete för vårt folk, till vår käre kamrat Georges Abdallah som har lidit i 34 år i franska fängelser.
Fängelserna och de politiska fångarna är också ett exempel på makten och nödvändigheten av att ”bryta mot lagen.” Lagen – imperialisten och kolonisatörens lag – används för att stjäla rättigheter och resurser från vårt folk och också för att rättfärdiga vårt fängslande och vår repression och kriminalisering. Genom att kollektivt ”bryta” mot lagen och dess makt att definiera rättvisa samt orättvisa – när folk kollektivt konfronterar och ”bryter” lagen, inte enbart som individer utan som en kollektiv makt, så förlorar den sitt anspråk på legitimitet. Bryta lagen måste bli normen, inte undantaget – kapitalismen, imperialismen och exploateringens lag.
Politiska fångar fängslas för att de räds våra handlingar och våra idéer, vår makt att mobilisera folket på revolutionärt vis mot deras exploatering och kolonisering. De räds vår kommunikation och de räds makten hos folket. De räds att vi ska enas och bygga en internationell front för de förtryckta folkens frigörelse. De vet, och är rädda för, att vinkar bygga en reellt annorlunda värld. För dem är detta rädslan inför förlust men för oss och våra folk är detta hoppet för frihet och vetskapen om den framtida vinsten.
All solidaritet med saharawierna och Front Polisario i kampen för Västsaharas befrielse!
Marockos ockupation av Västsahara är i många avseenden lik Israels ockupation av Palestina: Båda är direkta fortsättningar på europeisk kolonialism i sina respektive regioner, backas upp av såväl internationell tystnad som öppen inblandning och bedriver en bosättarkolonial strategi mot ursprungsbefolkningen. Dessutom spelar fångkampen och alla fångars frihet en central roll i såväl den palestinska som den saharawiska befrielskampen.
Här nedan kan ses en inspelning av den palestinske revolutionära ledaren och martyren George Habash när han håller ett tal i ett saharawiskt flyktingläger.
Tillsammans med kamrater från Irlandinformation har vi idag besökt ambassaderna för irländska fristaten och Storbritannien med kraven:
Frige de 9 republikanerna från Saoradh! Frige Issam Hijjawi! Stoppa överlämningen av Liam Campbell!
Läs det gemensamma uttalandet:
(English further down)
Lördagen den 19 september 2020 besökte aktivister från Irlandinformation och Samidoun den Brittiska samt den Irländska ambassaden i Stockholm.
Vi besökte dessa två ambassader för att visa vår solidaritet med våra fängslade kamrater, både i fristaten och i de ockuperade sex grevskapen.
Vid de båda ambassaderna ställde aktivisterna upp sig med budskapsplakat, banderoll, och en fana för den Irländska Republiken.
Budskapen för de två aktionerna löd:
FREE THE SAORADH 9
FREE DR. ISSAM HIJJAWI
NO EXTRADITION OF LIAM CAMPBELL
Free the Saoradh 9:
I slutet av augusti 2020 blev det republikanska och socialistiska partiet Saoradh utsatts för stark repression i såväl de ockuperade områdena i norra Irland som i den irländska fristaten i söder. Ingripanden genomfördes mot tio representanter för partiet, samt att fyra kontor tillhörande partiet genomsöktes.
I nu läget sitter nio representanter från Saoradh misstänkta för att ha kopplingar till The New IRA.
Free Dr Issam Hijjawi:
Dr. Issam Hijjawi greps den 22 augusti 2020 på flygplatsen Heathrow efter att ha besökt Derry. Dr. Issam Hijjawi greps som en del av den MI5-ledda operationen mot Saoradh som gjort att nio representanter från Saoradh är misstänkta för att ha kopplingar till The New IRA.
Den 16 september nekades Issam Hijjawi att få sin frihet mot en borgenssumma. Dr Issam Hijjawi lider av flera allvarliga hälsoproblem och sitter för tillfället i isolerad på Foyle House, ett fängelse som inte är byggt för att hantera individer med alvarliga sjukdomar.
No extradition of Liam Campbell:
En domstol i den irländska fristaten har beslutat att utlämna republikanen Liam Campbell till Litauen, där han står anklagad för förberedelse till vapensmuggling.
Campbell, som över huvud taget aldrig har besökt Litauen, står på mycket lösa grunder anklagad för att från Irland ha planerat en vapensmuggling som aldrig blev av, och där det finns skäl att ifrågasätta om några riktiga planer alls.
Stöd till de hungerstrejkande fångarna:
I samband med rådande situation har Irländska Republikanske fångar inlett en två veckors hungerstrejk. Vi vill i samband med detta uttalande även ge vårt helhjärtat stöd till de hungerstrejkande.
/Irlandinformation och Samidoun Stockholm
—
On Saturday September 19, 2020, activists from the Ireland Information Group and Samidoun Stockholm visited the British and Free State embassies in Stockholm.
We visited these two embassies to show our solidarity with our imprisoned comrades, both in the Free State and in the occupied six counties.
At the two embassies, activists lined up with message posters, banners, and the flag for the Republic of Ireland.
The messages for the two activities were:
FREE THE SAORADH 9
FREE DR. ISSAM HIJJAWI
NO EXTRADITION OF LIAM CAMPBELL
Free the Saoradh 9:
At the end of August 2020, the Socialist Irish Republican party of Saoradh was subjected to severe repression in both the occupied territories in the north of Ireland as well as in the Free State in the south. Securitas forces carried out actipns against ten representatives of the party, and four offices belonging to the party were searched.
At present, nine representatives from Saoradh are suspected of having links to The New IRA.
Free Dr Issam Hijjawi:
Dr. Issam Hijjawi was arrested on August 22, 2020, at Heathrow Airport after visiting Derry. Dr. Issam Hijjawi was arrested as part of the MI5-led operation against Saoradh that has left nine Saoradh representatives suspected of having links to The New IRA.
On September 16, Issam Hijjawi was denied bail. Dr. Issam Hijjawi suffers from several serious health problems and is currently in solitary confinement at Foyle House, a prison not built to treat individuals with serious illnesses.
No extradition of Liam Campbell:
A court in the Irish Free State has decided to extradite Republican Liam Campbell to Lithuania, where he is accused of prepatations for arms smuggling.
Campbell, who has never visited Lithuania at all, is accused on very loose grounds of having planned an arms smuggling from Ireland that never happened, and where there is reason to question any real plans at all.
Support for the hunger-striking prisoners:
In connection with the current situation, Irish Republican prisoners have begun a two-week hunger strike. In connection with this statement, we also want to give our wholehearted support to the hunger strikers.
/The Ireland Information Group of Sweden, and Samidoun Stockholm
Detta är en översättning av ett upprop från nätverket Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network, som tidigare utgått på både arabiska och engelska.
De palestinska flyktingarnas rop: “Vi glömmer inte – vi har rättigheter och vi kommer att återvända!”
Aktionsupprop 18-26 september 2020
I åminnelse av massakrerna i Sabra och Shatila kallar vi till globala aktioner för palestinska flyktingars rätt till återvändo och för Palestinas befrielse 18-26 september 2020. Dessa aktionsdagar syftar till att försvara palestinska flyktingars rätt att återvända till sina hem i Palestina genom kamp, med enat och folkligt deltagande, i konfrontation med normalisering och alla försök att utplåna den palestinska saken.
Detta upprop utgår från Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network, Al Naqab Center (Bourj al-Barajneh Camp). Palestinian Chess Club (Shatila Camp), Al-Awda, the Palestine Right to Return Coalition, Palestinian Youth Movement, Alkarama Palestinian Women’s Mobilization, the Global Campaign to Return to Palestine, National Students for Justice in Palestine, Within Our Lifetime – United for Palestine, Collectif Palestine Vaincra, NY4Palestine, CAPJPO-EuroPalestine, International Jewish Anti-Zionist Network-Canada, Internationalt Forum – Middle East Group, American Muslims for Palestine NJ, Actions4Palestine, Plate-forme Charleroi-Palestine, Independent Jewish Voices-Toronto, Friends of Palestine Against Imperialism and Zionism, Women in Solidarity with Palestine-Toronto, och Anti-Imperialist Action Ireland.
Dessa aktionsdagar hålls i åminnelse av massakrerna i Sabra och Shatila, massakrerna i Jordan i september 1970 och undertecknandet av Osloavtalet, som alla var angrepp på palestinska flyktingars rättigheter och kamp för återvändo och befrielse. De är dagar för palestinska, arabiska och internationella aktioner för att stärka det palestinska folkets uppslutning runt sina nationella, mänskliga, politiska, ekonomiska och ekonomiska rättigheter – rätten att återvända hem, ta tillbaka stulet land och stulna egendomar och fullborda den heltäckande befrielsen av Palestina.
Dessa aktionsdagar kommer också mitt i USAs, Israels och reaktionära arabregimers intensifierade försök att utplåna palestinska rättigheter, i synnerhet Förenade Arabemiratens senaste normaliseringskampanj. Vi noterar att dessa normaliseringsförsök har byggts på Palestinska myndighetens förödande Osloprojekt, som fortsätter att ingå i Säkerhetssamordning med Israel.
Hundratusentals palestinier har givit sina liv och fängslats i israeliska ockupationsfängelser för sin kamp för återvändo och befrielse, för ett demokratiskt Palestina på hela det palestinska landet. Det verkliga, pålitliga ledarskapet för det palestinska folket, i motståndets mittpunkt, blir idag fortfarande fängslat och kämpar i israeliska fängelser, i konfrontation med alla sådana försök till utplåning och uppmanar till handling.
Att dessa ”normaliseringsöverenskommelser” är ett svepskäl för än mer krig mot det palestinska folket visas tydligt av den israeliska regimens fortsatta nattliga bombande av Gazaremsan; mer än 70% av palestinierna i Gaza är flyktingar som nekats rätten att återvända i över 72 år.
Det är läge för brådskande aktioner till försvar av palestinska rättigheter. Vi uppmanar alla som stödjer Palestina, internationella bojkottkommittéer och -organisationer, palestinska gemenskapsorganisationer, ungdoms- och studentgrupper, palestinska solidaritetsorganisationer och progressiva sociala rörelser att ansluta sig till oss i vår uppmaning.
Stå med oss för att agera för att:
Försvara palestinska flyktingars rätt att återvända till sina hem och sin mark i hela Palestina, återta sin egendom och försäkra sig om återbetalning och gottgörelse.
Konfrontera alla normaliseringsprojekt drivna av USA och andra imperialistmakter i samarbete med reaktionära arabregimer som syftar till att legitimera den pågående Nakban.
Försvara palestinska flyktingars rättigheter – rätten att stanna, rätten att återvända – och stötta ståndaktigheten hos palestinska flyktingar i lägren och i exil över hela världen.
Göra motstånd mot US-amerikanska/västerländska sanktioner som syftar till att isolera och försvaga motstånd mot Israel, sionism, imperialism och reaktion, och i slutändan till att förinta den palestinska nationella rörelsen och flyktingarnas kamp.
Kräva frihet för palestinska fångar och försvara palestiniers rätt att göra motstånd mot kolonisering, apartheid och ockupation.
Stå tillsammans för befrielsen av Palestina, från Jordanfloden till Medelhavet.
Här är några exempel på aktioner din grupp eller organisation kan genomföra för medverka i aktionsdagarna:
Organisera en demonstration eller protest, i synnerhet protester utanför ambassaderna som tillhör länder involverade i normaliseringen som Förenade Arabemiraten, Egypten och Jordan.
Dela ut flygblad om Palestina, palestinska flyktingar och kampen för rätten att återvända.
Håll en föreläsning (på plats eller via ett webbseminarium) om palestinska flyktingar och kampen för rätten att återvända.
Delta i aktioner på sociala medier för att uppmärksamma minnet av viktiga dagar och understryka palestiniers rätt att återvända som nyckeln till befrielse.
Ställ upp ett infobord med information om palestinska flyktingar och bojkottkampanjer.
Uppmärksamma palestinier i Libanons historia och deras pågående motstånd.
Organisera en aktion för palestinska fångar och för Georges Abdallah, som suttit fängslad i Frankrike i över 36 år.
Agera för att bojkotta Israel och medskyldiga företag som HP, G4S och Teva – och för att bojkotta propagandalaget “Israel – Start Up Nation” i Tour de France som pågår till den 20 september.
Intensifiera bojkottkampanjer vid ditt universitet, din fackförening, eller en annan institution.
Sätt upp affischer i ditt område.
Organisera aktioner för att stötta palestinska flyktingar i ditt område, särskilt flyktingar från Palestina, Libanon och Syrien som har tvingats migrera till Europa, inklusive att konfrontera rasism och förtryck, kämpa mot exkludering och försvara rätten att stanna och rätten att återvända.
Gå med andra som stödjer rättvisa i Palestina och skriv om din solidaritet och ditt stöd till det palestinska folket och deras pågående kamp för återvändo och befrielse, från Jordanfloden till havet, på sociala medier.
Om fången blir slagen, är det ett arrogant uttryck för rädsla
Det är 48 år sedan författaren, martyren och frihetskämpen Ghassan Kanafani blev utomrättsligt avrättad av Mossad vid 36 års ålder. Utöver sin position som en av den palestinska litteraturens centrala gestalter var Kanafani en ledande organisatör i den palestinska motståndsrörelsen som medlem i Folkfronten för Palestinas Befrielse. Hans minne och föredöme lyser starkare än imperialismens mörker.
På Samidounnätverkets initiativ har det under helgen arrangerats aktioner i bland annat Palestina, Danmark, Frankrike och Wales mot den israeliska statens fortsatta aggressioner gentemot det palestinska folket. Under Macrons visit i Beirut krävde libanesiska och palestinska demonstranter att Frankrike friger den politiske fången Georges Abdallah som har hållits gisslan sedan 1984 – innan de erbjuder tomma löften och bindande lån med nykoloniala undertoner.
Under gårdagen arrangerade Samidoun Göteborg, tillsammans med lokala anti-imperialister, en demonstration med kraven att upphöra den pågående annekteringen av palestinska områden och frigivningen av de palestinska barn och frihetskämpar som idag utsätts för tortyr och misshandel i israeliska fängelser.
Enligt den utlagda planen skulle de nya ambitiösa annekteringsmålen av Västbanken inledas i början av juli i år men har blivit temporärt uppskjutna på grund av interna politiska skiljaktigheter inom den bosättarkoloniala statsapparaten. Men att de ska genomföras – med stöd från USA – råder det inget tvivel eller någon tvist om. För det palestinska folket är kampen ett påbud, inte ett val. Och detsamma gäller oss.
Just nu pågår en intensifiering av den imperialistiska penetrationen i bland annat Palestina och Libanon. Detta pågår även i form av den fascistiska militärkuppen i Bolivia och de fortsatta försöken att avsätta den folkvalda regeringen i Venezuela; alltmer öppna aggressioner mot Kina och dess allierade; och det mer och mer öppet fascistiska våldet mot ursprungsbefolkningen och svarta i USA.
Helgens mobiliseringar visar att en annan värld är möjlig. Samidoun Stockholm framhäver med största möjliga klarhet att även vi måste intensifiera vår medvetna organisering mot imperialismen och dess lakejer. Vi sträcker ut våra varmaste hälsningar av solidaritet till de kämpande folken världen över och vårt löfte att stärka den praktiska internationella solidariteten. Vi kräver:
Frihet åt alla palestinska fångar!
Frankrike och USA ut ur Asien!
Ett slut på Israels ockupation och ett fritt, återförenat Palestina!
To our comrades around the world
If the prisoner is beaten, it is an arrogant expression of fear.
It is 48 years since author, martyr and freedom fighter Ghassan Kanafani was assassinated by Mossad at the age of 36. In addition to his role as one of the central figures of Palestinian literature, he was a leading organizer of the Palestinian resistance movement as a member of the Popular Front for the Liberation of Palestine. His memory and example shine brighter than the darkness of imperialism.
On the initiative of the Samidoun network, actions have been organized in Palestine, Denmark, France, Wales and elsewhere against the continued aggressions of the Israeli state against the Palestinian people. During Macron’s visit to Beirut, Lebanese and Palestinian militants demanded that France release political prisoner Georges Abdallah who has been held hostage since 1984 – before they come with empty promises and binding neo-colonial aid.
Yesterday Samidoun Gothenburg, together with local anti-imperialists, organized a demonstration with the demands of ending the planned annexation of Palestinian territories and the release of the Palestinian children and freedom fighters who are today the victims of torture and abuse in Israeli prisons.
According to the laid out plan the new ambitious annexation of parts of the West Bank would commence at the start of this year’s July but has been temporarily suspended because of internal political differences within the settler-colonial state apparatus. But that they will be pursued – with support from the USA – there is no doubt or conflict about. For the Palestinian people the struggle is a necessity and not a choice. The same goes for us.
Right now is a moment of intensifying imperialist penetration in Palestine and Lebanon. This also takes place in the form of the fascist military coup in Bolivia and the continued attempts to topple the elected Venezuelan government; the increasingly open aggressions toward China and its allies; and the more and more openly fascist violence in the US against the native and black populations.
This weekend’s mobilizations show that another world is possible. Samidoun Stockholm claims with the utmost clarity that we also have to intensify our conscious struggle against imperialism and its lackeys. We extend our warmest greetings of solidarity to the struggling peoples around the world and we extend our promise to strengthen practical international solidarity. We demand:
Freedom for all Palestinian prisoners!
France and the USA out of Asia!
An end to the Israeli occupation and a free, unified Palestine!
Följande inläggär ett uttalandefrån organisation ATIKsom Samidoun Göteborg med deras tillåtelse översatt.
Vi kräver: frikännande för alla åtalade och frihet för Müslüm Elma!
I den fyraåriga rättegången med den påhittade anklagelsen om “terrorism” mot tio revolutionärer från Turkiet i Münchens hovrätt har åklagaren krävt drakoniska straff.
De åtalade anklagas inte ens för konkreta brott, utan enbart för att vara medlemmar eller “upprorsledare” i TKP/ML, vilket inte är förbjudet i Tyskland. Det handlar alltså om deras revolutionära tankesätt och organisering! Åklagaren vill att detta ska straffas med fängelsestraff från tre år och sex månader upp till sex år och nio månader. Efter att nio av tio åtalade släppts från häktet ska de ändå hamna i fängelse.
På grund av den påhittade anklagelsen om så kallat “upprorsledarskap” i en sådan organisation är den huvudåtalade Müslüm Elma den enda som fortfarande sitter häktad efter fem år och nästan tre månader.
I yrkandena och slutpläderingarna från de åtalade avslöjades den borgerliga domstolens metod som en antikommunistisk manöver som används för att försvara den fascistiska Erdoğan-regimen i dess kamp mot revolutionära krafter och den kurdiska befrielsekampen, men också för att kriminalisera den kommunistiska frihetsideologin överhuvudtaget.
Müslüm Elma betonade i sin slutplädering i domstolen den 29 juni 2020:
“Vi kommer från en motståndstradition. Anklagelsen om ‘terrorism’ är en av nitton- och tjugohundratalets största lögner, som de imperialistiska rånarna och deras kollaboratörer hittat på för att förklä brotten de begår mot världens förtryckta folk och svartmåla deras legitima kamp. Men alla dessa lögner kan inte förhindra imperialisternas fall. Vi är internationalistiska revolutionärer … ni kan inte döma oss …”
Dessa tydliga ord från Müslüm i hans slutplädering är vidare bevis på den höga moralen och okuvliga viljan hos alla åtalade att avvisa den svartmålande och påhittade anklagelsen om terrorism och visa på samarbetet mellan den tyska imperialismen och den turkiska statsterrorismen.
Men varför denna rasande statliga förföljelse av turkiska oppositionella?
Å ena sidan är det en tjänst från förbundsregeringen för sin samarbetspartner, Erdoğan-regimen. Münchendomstolen är inte intresserad av det faktum att en betydande del av “bevisen” tillhandahållits av den turkiska underrättelsetjänsten genom olagligt spionage. Inte heller att Erdoğan har etablerat en fascistisk regim, invaderat Afrin i strid med internationell rätt, ockuperat delar av Rojava och alldeles nyligen har låtit bomba kurdiska och yazidiska bosättningar i norra Irak.
Processen – ett verktyg för att utvidga den rättsliga utvecklingen i Tyskland
Det är uttryckligen ett antikommunistiskt pilotförfarande som, baserat på förbudet mot KPD 1956, är avsett att underlätta kriminaliseringen av revolutionär verksamhet. Med en mall för domar avses det att skapas ytterligare möjligheter att anklaga fackliga aktivister, strejkande, antifascister, miljökämpar, vänsterpersoner och revolutionärer och – om de inte är tyska medborgare – att deportera dem. Som sagt, det är inte specifika handlingar som anklagas, utan de åtalades övertygelser.
Denna process hänger ihop med utvidgningen av nödlagarna från 1968: att utöka statsrepressionen, till exempel genom den nya polislagen, och just nu att använda coronapandemin för att avveckla politiska demokratiska rättigheter och utöka polisens befogenheter.
Vad de härskande fruktar är vår enhet.
Den globala ekonomiska och finansiella krisen som bröt ut 2018 – och fördjupades under coronakrisen – kommer att skärpa de samhälleliga motsättningarna ytterligare. Dessa kommer att leda till vidare masskamp och politiska kriser. Det kapitalistiska systemets duglighet är sedan länge ute ur räkning. Antalet människor som har problem med detta system, som kämpar mot exploatering och förtryck, växer.
Vad som nu krävs mot bakgrund av detta är enandet av alla progressiva krafter. Endast i aktivt samarbete, med perspektivet hos en antifascistisk och antiimperialistisk enad front, kommer det som Müslüm Elma så väl formulerade att hända: “Denna process kommer inte avgöras i rättssalen, utan på gatan.”
Vi accepterar inte en dom!
Frikännande av alla åtalade
Frihet för Müslüm Elma
Avskaffande av §129a + b och ett slut på “rätten att förfölja”
Inget mer samarbete med Erdoğan-regimen genom förbundsregeringen
Föregående